<p>I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning.</p><p>Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga?</p><p>Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?</p>

I och med debatten om huruvida äktenskap för homosexuella ska bli en verklighet i dagens samhälle har frågan om sexuell läggning kommit att bli central. Ofta handlar det om människor med en religiös grunduppfattning som debatterar om rätt och fel, naturlig och onaturlig sexualitet. Ofta används nytestamentliga citat hämtade speciellt från aposteln Paulus, men frågan är om hans syn på sexualiteten är densamma som vår? När vi närmar oss dessa texter måste vi vara medvetna om den tidens syn på sexualiteten. Detta för att vi inte ska applicera vår förförståelse av sexualitet på en text som skrivits i en annan tid. I den här uppsatsen vill jag försöka ge en glimt av hur man i den dåtida grekisk-romerska kulturen kan ha sett på sexualiteten i dess kroppsliga och sociala uttrycksformer och funktioner. Detta för att lyfta fram vikten av att placera antika texter som till exempel de skrivna av Paulus i sin rätta kontext, innan vi tolkar in dem i vår tids kontext. Det är så lätt att vi i vår iver att hävda vad som är rätt och fel glömmer texternas ursprungsmiljö och på så sätt enligt min mening tolkar dem på ett ofullkomligt sätt. Jag menar att det är viktigt att se texten i sin ursprungsmiljö för att kunna förstå till vilka den riktar sig och med vilket syfte och på så sätt nå en bredare tolkning. Jag vill med denna uppsats göra ett försök att placera in Paulus kritik mot homoerotiska relationer i Romarbrevet 1:26-27 samt 1 Korintierbrevet 6:9-10 i sin tids kontext. Frågan blir då vilka traditioner som var rådande i den hellenistisk-romerska miljön? Hur beskrev man kroppens funktion med fokus på den sexuella funktionen? Hur uppfattade man sexuella relationer mellan två personer av samma kön? Betraktades sexuella relationer mellan kvinnor på ett särskilt sätt? Hur bedömde den grekiska alternativt den romerska traditionen sexuella relationer, vilka ansågs naturliga och vilka ansågs onaturliga? Hur kan man tolka de ovan nämnda bibelcitaten?

Den sista måltiden är vad måltiden i passionsberättelsen, innan Jesus tillfångatas, brukar kallas. Måltiden är antagligen den mest kända i Nya testamentet, konstaterar Thomas Kazen i sin artikel i boken The Eucharist - Its Origins and Contexts. Omständigheterna och historiciteten kring måltiden är ifrågasatta och Kazen menar att det är troligt att de första kristustroende han ha firat en måltid likt den som i Nya testamentet beskrivs som Jesus sista. Om det var Jesus sista måltid är inte lika självklart. För denna uppsats är beskrivningen sista inte vad som är intressant, det intressanta är att undersöka de fyra versioner av denna måltid som återges i Nya testamentet samt att pröva dessas historicitet. Narrativen är av hög stilnivå och är anpassade till en liturgisk miljö. I dessa fyra versioner finns två spår, dels Markus och Matteus och dels Lukas och Paulus i 1 Korintierbrevet.

No description available.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är:</p><ul><li>På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas?</li></ul><p>Min följdfråga är:</p><ul><li>Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet?</li></ul><p>Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.</p>

Hur bedrivs religionsundervisningen på skolorna idag? Hur tolkas och förstås religionsundervisningen av eleverna? Kan man arbeta med bibelberättelser, etik- och moralfrågor inom samma arbetsmoment? I vår undersökning ville vi bl.a. se och förstå: hur lärare praktiskt bland elever arbetar med religionsundervisning och med inriktning mot bibelberättelser hur de presenterar och berättar händelserna för eleverna vilka motiv de har för undervisningen hur eleverna uppfattade undervisningen och innebörden i berättelserna hur man kan väva samman bibelberättelserna med etik- och moralfrågorna / Examensarbete på Grundskollärarlinjen med inr mot åk 1-7 ht 1992.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur översättarna bakom de två bibelöversättningarna valt att framställa de gammaltestamentliga kvinnorna i rubrikerna. Den övergripande frågeställning som jag kommer att besvara i den här uppsatsen är: På vilket sätt skiljer sig rubrikerna mellan de två översättningarna åt i hur kvinnor betonas? Min följdfråga är: Kan en eventuell förändring härledas från de direktiv som låg till grund för översättningsarbetet? Utifrån den övergripande frågeställning kommer jag att undersöka de rubriker som kvinnor nämns i med utgångspunkt i det som en del av feministteologerna strävar efter, nämligen att synliggöra kvinnan. Min hypotes är att kvinnan har synliggjorts mer i och med den nya bibelöversättningen.