<p>I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres</p><p>Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska</p><p>Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i</p><p>historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av</p><p>begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta,</p><p>fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella</p><p>citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i</p><p>Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk</p><p>forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður</p><p>Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där</p><p>alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de</p><p>utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål</p><p>är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen</p><p>där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen</p><p>av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till</p><p>Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som</p><p>berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.</p>

I uppsatsen studeras förekomsten av giftermål som rit i Den Poetiska Eddan och Snorres Edda, med följande frågeställning: Hur ser förekomsten av giftermål som rit ut i Den poetiska Eddan och Snorres Edda, finns det någon skillnad mellan verken? Metoden är en textanalys i historisk kontext, där analysverktygen består av nyckelord. Uppsatsen avser en breddning av begreppet giftermål med hjälp av följande nyckelord: giftermål/bröllop, äktenskap/äkta, fria/frieri, brud, brudgum, maka/hustru/fru samt make/man. Utifrån nyckelorden valdes aktuella citat från eddorna. I teoridelen sätts giftermålet in i en teoretisk kontext och grundas där i Fiona Bowie och Catherine Bells ritualteorier. Resultatet av citaten grundas även i historisk forskning av Gro Steinsland, Sharon Ratke och Rudolf Simek, Britt-Mari Näsström, Auður Magnúsdòttir och Björn Collinder. En kort presentation av eddorna föregår resultatdelen där alla de utvalda citaten presenteras, kommenteras och analyseras. Resultatet visar utifrån de utvalda nyckelorden hur förekomsten av giftermål som rit ser ut i eddorna. Handlingen giftermål är inte närmare beskriven mer än ett fåtal gånger, men det finns betydligt fler tillfällen där ord och kontexter går att knyta till riten giftermål. Skillnaden som framkommit i jämförelsen av eddorna är att det i resultatet, med anknytning i litteraturen, går att knyta fler citat till Den poetiska Eddan än till Snorres Edda. I giftermålskontexten är det liknande teman som berörs i båda verken, det är bara omfattning och framställning som skiljer sig åt.

Undersökningens syfte är att försöka identifiera de objekt vilka omnämns som smiden i runtexten på Gurstenstenen (Sm 144). Studien genomförs utifrån antagandet att objekten är kopplade till ett förkristet godeämbete. Undersökningsmaterialet utgörs därmed av de källor som kan lämna upplysningar om goden och objekt knutna till denne. Framförallt används isländska medeltida texter, men även den fornvästnordiska poesin, ortnamnsmaterialet samt arkeologiskt material. Jag utgår från uppgifter i de mest utförliga källorna, d.v.s. den isländska litteraturen. Det är emellertid mycket osäkert om dessa texter kan berätta något om förhållanden i 800-talets Småland, där Sm 144 hör hemma. Jag försöker därför hitta bekräftelse på de isländska texternas information i de mer knapphändiga källor som ligger geografiskt, kulturellt och tidsmässigt närmare Sm 144. Bedömningen av huruvida de objekt som aktualiseras i studien kan identifieras med inskriftens smiden, utgår från i vilken mån det går att få sådan bekräftelse, men också från hur väl objekten passar med inskriftens ordval och den situation som jag tänker mig ligger bakom runtexten. Undersökningens resultat visar att det minst problematiska alternativet är att identifiera smidena med en typ av kultbyggnad som kallas hov (fvn. hof). Eftersom smidena omtalas i plural på Sm 144 skulle man kunna tänka sig att detta avser flera hov, alternativt hovet och de övriga byggnader som finns på godens gård.

This thesis compares four excavated ritual places that have been connected through place names to the two Norse gods Týr and Ullr. The purpose is to contribute to the discussion about the nature of Týr and Ullr and their relationship. Excavation reports, primary sources and other publications are used as material to achieve this purpose. A qualitative method is used in the comparison between the ritual places. The conclusion is that Ullr probably were a sun god and law god with connections to aristocracy, war, rings and possibly horses, but that he also changed through time. The relationship with Týr remains obscure though, partly because of the limited material, but the two gods seems to have had similar connections to aristocracy and war. Both gods may also have survived into the Viking age. The presence of other gods such as Freyr and Odin makes the tracing of Týr and Ullr more complicated.

This essay is about the stone circles Norrby Stenar and Smålandsstenar. I will discuss them and their meaning from different angles. By doing that, I hope to understand the stone circles in relation to the society and landscape that surrounds them. These places are unique because there are only stone circles as a burial form there. It is also more then four stone circles on both grave sites. In order to understand these places I will compare them with each other and by others research. I will interpret the monuments through an identity perspective, in relation with the norse mythology.

With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden’s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are: 1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises’ in the Swedish upper secondary school? 2. In what extent is the ancient Icelandic literature used within the Swedish subject’s in the upper secondary schools social science program and how do the teachers motivate their use?  To answer question of issue 1 will the ancient Icelandic literature role as Swedish literary cultural heritage be examined based on what texts researchers and experts regards to be representative, also the connection between the ancient Icelandic literature and Sweden the experts claim. To answer question of issue 2 we have used questionnaires with quantitative and qualitative elements. The questionnaires have been sent out to 21 upper secondary schools in Sweden and the respondents are teachers working within the social science program. The result of the questionnaires show that the teachers who have answered believe that it is important to consider the ancient Icelandic literature in school, that it belongs to the Swedish literary cultural heritage, although many of the teachers claim to work only short periods with the subject and do not look into it deeper. The results also show that the literature has an obvious but still small place in textbooks and that this literature, to a great deal, portray even Swedish mythology and culture: the ancient Icelandic literature is the oldest preserved source we have to our own culture. / Genom denna uppsats vill vi undersöka i vilken utsträckning den fornisländska litteraturen kan räknas som en del av Sveriges litterära kulturarv i skolan idag, om det via faktasökning går att utröna huruvida denna litteratur har några kopplingar till Sverige. De frågeställningar vi har som utgångspunkt är: 1.Vilka samband finns det mellan fornisländsk litteratur och svenskt kulturarv och hur ser premisserna för den fornisländska litteraturen ut i svenska gymnasieskolan? 2. I vilken utsträckning används den fornisländska litteraturen inom svenskämnet på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje och hur motiverar lärarna användandet? För att besvara frågeställning 1 undersöks den fornisländska litteraturens roll som svenskt kulturarv baserat på vilka texter som forskare och kunniga på området anser representativa, dels de kopplingar mellan den fornisländska litteraturen och Sverige som dessa tar upp. För att besvara frågeställning 2 har vi använt enkäter med kvantitativa och kvalitativa inslag som skickats ut till 21 gymnasieskolor i hela Sverige. Enkäterna besvaras av lärare som arbetar inom det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet av enkätundersökningarna visar att de lärare som svarat anser att det är viktigt att beröra den fornisländska litteraturen i skolan, att den tillhör även det svenska kulturarvet dock visar sig många arbeta korta perioder med området och går inte in djupare. Undersökningen visar också att denna litteratur har en given men liten plats i läromedel och att denna litteratur till relativt stor del skildrar även svensk mytologi och kultur: den fornisländska litteraturen är den äldst bevarade källa till vår egen kultur vi har.

<p>With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden’s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are:</p><p>1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises’ in the Swedish upper secondary school?</p><p>2. In what extent is the ancient Icelandic literature used within the Swedish subject’s in the upper secondary schools social science program and how do the teachers motivate their use? </p><p>To answer question of issue 1 will the ancient Icelandic literature role as Swedish literary cultural heritage be examined based on what texts researchers and experts regards to be representative, also the connection between the ancient Icelandic literature and Sweden the experts claim. To answer question of issue 2 we have used questionnaires with quantitative and qualitative elements. The questionnaires have been sent out to 21 upper secondary schools in Sweden and the respondents are teachers working within the social science program. The result of the questionnaires show that the teachers who have answered believe that it is important to consider the ancient Icelandic literature in school, that it belongs to the Swedish literary cultural heritage, although many of the teachers claim to work only short periods with the subject and do not look into it deeper. The results also show that the literature has an obvious but still small place in textbooks and that this literature, to a great deal, portray even Swedish mythology and culture: the ancient Icelandic literature is the oldest preserved source we have to our own culture.</p> / <p> </p><p>Genom denna uppsats vill vi undersöka i vilken utsträckning den fornisländska litteraturen kan räknas som en del av Sveriges litterära kulturarv i skolan idag, om det via faktasökning går att utröna huruvida denna litteratur har några kopplingar till Sverige. De frågeställningar vi har som utgångspunkt är:</p><p>1.Vilka samband finns det mellan fornisländsk litteratur och svenskt kulturarv och hur ser premisserna för den fornisländska litteraturen ut i svenska gymnasieskolan?</p><p>2. I vilken utsträckning används den fornisländska litteraturen inom svenskämnet på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje och hur motiverar lärarna användandet?</p><p>För att besvara frågeställning 1 undersöks den fornisländska litteraturens roll som svenskt kulturarv baserat på vilka texter som forskare och kunniga på området anser representativa, dels de kopplingar mellan den fornisländska litteraturen och Sverige som dessa tar upp. För att besvara frågeställning 2 har vi använt enkäter med kvantitativa och kvalitativa inslag som skickats ut till 21 gymnasieskolor i hela Sverige. Enkäterna besvaras av lärare som arbetar inom det samhällsvetenskapliga programmet.</p><p>Resultatet av enkätundersökningarna visar att de lärare som svarat anser att det är viktigt att beröra den fornisländska litteraturen i skolan, att den tillhör även det svenska kulturarvet dock visar sig många arbeta korta perioder med området och går inte in djupare.</p><p>Undersökningen visar också att denna litteratur har en given men liten plats i läromedel och att denna litteratur till relativt stor del skildrar även svensk mytologi och kultur: den fornisländska litteraturen är den äldst bevarade källa till vår egen kultur vi har.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka genom hermeneutisk analysprocess hur fornnordisk mytologi, samhälle och kultur har inspirerat The Elder Scrolls V: Skyrim. Uppsatsen börjar med en övergripande genomgång av den historiska epok som kallas för vikingatiden. Här får läsaren en inblick i vikingarnas vardag, som innefattade jordbruk, handel och sjöröveri. Även samhällets uppbyggnad och dess klassindelningar nämns för att läsaren skall få lite av den generella kunskap som behövs för att följa med i analysen som denna uppsats baseras på. Även grundläggande beskrivning av den religiösa kulten tas upp och ett antal av gudarna beskrivs. I analys delen så använder författaren sig av sina förkunskaper för att finna representationer och avvikelser av fornnordisk mytologi och kultur i materialet. Slutsatsen av denna uppsats visar på att det fanns många aspekter av den fornnordiska mytologin representerade i spelet, men även mycket av samhället och kulturen kunde utläsas.

<p>Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod. Resultatet visar att det som kan sägas vara typiskt för den fornnordiska divinationen är att völvorna hade högre status än sejdmännen, manliga völvor. Något annat som är typiskt och som kan ha ett samband med völvans högre status är den stav hon bär som därför kan tolkas som en maktsymbol.</p><p>Det finns paralleller till den fornnordiska divinationen i alla de religioner som tas upp i denna uppsats, dock verkar de flesta likheterna finnas i den keltiska och den samiska religionen gällande utförandet av divinationen och divinatörernas roller.</p>

Denna uppsats är en studie i divination som användes i fornnordisk, samisk, irländsk-keltisk, grekisk och romersk religion. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om det finns något som kan sägas vara typiskt inom den fornnordiska divinationsformen. De teman jag koncentrerat mig på för att besvara dessa frågor är status, roll, genus, metod och plats. De metoder jag använt mig av är deskriptiv och komparativ litteraturstudie. Dessutom tillämpas hermeneutisk metod. Resultatet visar att det som kan sägas vara typiskt för den fornnordiska divinationen är att völvorna hade högre status än sejdmännen, manliga völvor. Något annat som är typiskt och som kan ha ett samband med völvans högre status är den stav hon bär som därför kan tolkas som en maktsymbol. Det finns paralleller till den fornnordiska divinationen i alla de religioner som tas upp i denna uppsats, dock verkar de flesta likheterna finnas i den keltiska och den samiska religionen gällande utförandet av divinationen och divinatörernas roller.