Studiens syfte var att undersöka vilka diskurser om vikingar som konstitueras i avsnitt om vikingatiden i samhällsorienterande böcker ämnade för grundskolans årskurs 1-3. För att svara på studiens syfte utfördes en kritisk diskursanalys på två utvalda läroböcker. Vi använde oss av nodalpunkter för att sortera empirin och analyserade texterna i läroböckerna på olika nivåer för att avslutningsvis jämföra resultatet mot de sociala praktikerna: den populärhistoriska vikingen, den vetenskapliga och styrdokument. Ur analysen framkom det att böckerna förmedlar både en gemensam och en säregen bild av vikingen. Vi kan konstatera att framförallt den vetenskapliga framställningen av vikingen konstitueras i läroböckerna, men vi tolkade det som att läroböckerna ständigt förhåller sig till den populärhistoriska vikingen och denna framställning gick också att skönja i läroböckerna. Jämförelsen mot styrdokumenten visade att läroböckerna har försökt att förhålla sig till styrdokumentens olika delar samtidigt som de har försökt att förhålla sig till de olika framställningarna av vikingen. De konsekvenser vi fann med detta förhållningssätt var att innehållet kunde framstå som ospecifikt och otydligt eftersom diskurserna föreföll att motsäga varandra.

The meaning with this essay is to study and analyze the figuration of vikings in Swedish educational books during a period between 1969-2010, together with how the Swedish government's curriculums during the same time period have shaped the content of the educational books regarding the content of vikings. In order to be able to answer these questions a set criterion was formed before the writing started on the essay to form a foundation for the conclusions that were later formulated in the essay. In the essay it emerged that the earliest curriculum had a big focus on teaching the students national history whilst the two later curriculums had a bigger focus on a broader teaching on European history and other nationality groups and their views and a smaller focus on only national history. The results showed that although the curriculums in the Swedish school had changed, the educational books view on vikings remains similar with small changes present throughout the texts. Most notably the change in perspective from only a national view to several perspectives from both the vikings point of view but also the view from ethnic groups around Europe.

This is an experimental study of a few glass objects from the Birka Excavations 1987-1989. A number of beads and waste from bead production have been studied. A group of these objects have also been examined with a scanning electron microscope (SEM) equipped with energy-dispersive detectors (EDS) to comparatively analyze the materials composition. Experiments to recreate the technique in which they were made have been attempted with various results. The techniques found in the beads include the use of murrini, stringer, dotting, and blown-drawn. However the waste material available to this study only suggests that in Birka, beads where made with the winding technique and ornamented with stringer and possibly dotting. The glass used was heated in clay crucibles and some rods where premade.

Jämförelse mellan hur huvudpersonen i böckerna om Arn av Jan Guillou och huvudpersonen i böckerna om Röde Orm av Frans G. Bengtsson hanterar mötet med en för deras tid främmande kultur och religion.

Kulturell representation har länge varit ett ämne som tagits upp i diskussioner, i denna uppsats kommer vi ta upp om hur vikingar är representerade i spel. Frågeställningen är: På vilka sätt är spelares förväntningar av vikingar annorlunda mot verkligheten? För att kunna svara på denna fråga har vi först gjort en förstudie där vi använde en tematisk analys för att få fram åtta bilder med olika varianter på vikingar som går från ”spelviking” till ”historisk viking” i fyra olika steg. Fyra manliga bilder och fyra kvinnliga bilder skapades, dessa bilder visades sedan i par till deltagarna i en enkät för huvudstudien. Detta för att se vilka av vikingabilderna som de trodde var mest ”vikingalik”. Deltagarna tyckte rent generellt att de historiska vikingarna var mer vikingalika än de vikingabilderna som var baserade på spelen under förstudien. / Cultural representation has long been a subject of discussion, and in this thesis we will bring up how Vikings are represented in games. The question we will ask ourselves is: In what ways are players expectations of Vikings different from reality? To answer this question we have first done a preliminary investigation where we used a thematical analysis to come up with eight pictures with different variants of Vikings going from “game-Viking” to “historically accurate Viking” in four steps. Four male pictures and four female pictures were made, these pictures were then shown in pairs to participants in the survey during the main investigation. This was done to see which Viking depictions they thought were most “Viking-like”. People generally thought that the historically accurate Vikings were more Viking-like than the Viking pictures based on the games chosen during the pre-investigation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka genom hermeneutisk analysprocess hur fornnordisk mytologi, samhälle och kultur har inspirerat The Elder Scrolls V: Skyrim. Uppsatsen börjar med en övergripande genomgång av den historiska epok som kallas för vikingatiden. Här får läsaren en inblick i vikingarnas vardag, som innefattade jordbruk, handel och sjöröveri. Även samhällets uppbyggnad och dess klassindelningar nämns för att läsaren skall få lite av den generella kunskap som behövs för att följa med i analysen som denna uppsats baseras på. Även grundläggande beskrivning av den religiösa kulten tas upp och ett antal av gudarna beskrivs. I analys delen så använder författaren sig av sina förkunskaper för att finna representationer och avvikelser av fornnordisk mytologi och kultur i materialet. Slutsatsen av denna uppsats visar på att det fanns många aspekter av den fornnordiska mytologin representerade i spelet, men även mycket av samhället och kulturen kunde utläsas.

The purpose of this thesis is to address key questions concerning the status and roles of enslaved groups (thralls) in Viking-Age Scandinavia. The thesis focuses on the lives of thralls at two levels; first within the local context of the household and farm (described here as the ‘microenvironment’), and second within the wider ‘macroenvironment’ of Scandinavian society. In particular, the study seeks to uncover the different practical and economic roles that were fulfilled by thralls within these contexts, and in doing so to explore how slaveholding communities benefitted from the exploitation of these people. In order to address these issues, the thesis critically examines the archeological material associated with thralls and discusses the various issues associated with the interpretation of this evidence. Given the inherent difficulty of identifying thralls in the archaeological record, this study also utilizes a range of contemporaneous and later medieval textual sources, including the Icelandic sagas and the earliest surviving Scandinavian law codes, as a means of contextualizing the discussion of material evidence. In exploring the diverse range of archaeological evidence and textual sources available to us, the author concludes that thralls played a significant role among Scandinavian communities as a source of both domestic and economic labor. Through this, they also involuntarily helped Scandinavian communities to mount and sustain trading, raiding and settlement activity in Europe and beyond. In reaching this conclusion, the author draws upon a number of sources pointing to a significant need for (unfree?) labor, for example in tasks such as textile production. When combined with a high-level of access to slaves through raiding and trading activity, it seems logical that Viking-Age communities would have exploited thralls in this way. Given the regular appearance of thralls in both the early Scandinavian law codes and sagas, furthermore, it is likely that these people represented a prominent social group within both social and labor-related contexts.

The discovery of two mass graves in England in 2010 containing the remains of Scandinavian men in their prime from the Viking age against the historical backdrop of Anglo-Saxon England has elicited questions as to whether or not they were victims of ethnic cleansing. Literature studies combined with the results from the post-excavation analyses render the conclusion that the victims in the grave, most likely, were not subjected to ethnic cleansing. It is more plausible that they were Scandinavian mercenaries who were executed during an intense period where a failing England was desperately paying for its own conquest with the Danegeld. The historical documents give the impression that a nation-wide genocide against Danes took place, however the archaeological material and analyses do not fully support this scenario. / Mot bakgrunden av den anglosaxiska perioden i England har upptäckten 2010 i England av två massgravar innehållande kvarlevor av vikingatida skandinaviska män väckt frågor om huruvida offren var utsatta för etnisk rensning. Resultat från analyser av materialet från utgrävningarna i kombination med litteraturstudier leder till slutsatsen att individerna i graven sannolikt inte var offer för etnisk rensning. Det förefaller mer troligt att männen var legosoldater vilka avrättades under den intensiva period då det skuldtyngda England betalade stora summor danagäld till vikingarna. I de historiska källorna beskrivs hur massmord av daner ägde rum över hela landet, dock finns det inget i det arkeologiska materialet eller i analysresultaten som stöder en sådan händelseutveckling.

The Viking age of Gotland has been subject to extensive studies. Research often addresses treasures, highly monetary valued objects, and changes in religion. In contrast, research on natural objects as fossils have received little attention. This bachelor’s thesis seeks to understand the usage of fossils in the Viking age of Gotland. With quantitative and qualitative analysis of fossils, this material shows us that people made elaborate choices in every step of utilization and with high probably created meaning through them. This study demonstrates that fossils are a heterogeneous archaeological material with capability to show us complementary view of the people who used them.

This paper is aimed at mapping important traits in a Hiberno-Norse identity. This is the main focus of the essay, but another important part is to problematize this using several theoretical approaches of which the main are identity, creolization and hybridization. The Hiberno-Norse culture being primarily an urban phenomenon, the thesis is delimited to the Hiberno-Norse towns with occasional comparisons to Scandinavia to see how the native Irish population influenced the invaders and how they gradually evolved into the Hiberno-Norse. Early on the Norse show signs of creolization that would ultimately lead to the creation of the Hiberno-Norse hybrid culture known from history and archaeology – an urban culture that show blended Norse and Irish features. / Denna uppsats är till för att sammanställa viktiga uttryck I en Iro-Skandinavisk identitet. Detta är huvudsyftet med uppsatsen, men en annan viktig del är att problematisera detta genom flera teoretiska begrepp, där de främsta är identitet, kreolisering och hybridisering. Då den Iro-Skandinaviska kulturen framför allt var ett urbant fenomen har uppsatsen avgränsats till de Iro-Skandinaviska städerna, med sporadiska jämförelser med Skandinavien för att se hur den inhemska Irländska befolkningen influerade angriparna och hur de skulle komma att utvecklas till Iro-Skandinaverna. Tidigt uppvisar nordborna tecken på kreolisering, som till slut skulle leda till uppkomsten av den Iro-Skandinaviska hybridkulturen känd från historian och arkeologin – en urban kultur som uppvisar blandade nordiska och irländska drag.