Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit.opg. en een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Rijksuniversiteit Limburg Maastricht. / Met lit. opg., bibliogr. en een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Rijksuniversiteit Limburg, Maastricht. / Met lit. opg. en bibliogr. - Met een samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met samenvatting in het Nederlands.

Sedan bolagiseringen av statliga affärsverk och myndigheter har staten börjat äga aktiebolag. Dessa bolag har två styrlogiker, affärsmässighet och demokrati, vilket innebär att de både har ett vinstintresse och ett samhällsintresse. Bolag som har båda dessa egenskaper kallas för hybridorganisationer. På grund av dessa intressen, som anses vara motstridiga, blir en hybridorganisation komplex (Thomasson, 2013). Denna studie studerar således hur hybridisering kan uppfattas i statligt ägda bolag med fokus på bolagets mål och identitet. Studien består av en fallstudie av Lernia AB, ett statligt ägt bolag som är verksamma inom bemanningsbranschen. Till grund för studien ligger material kring hybridisering och statligt ägda bolag men också ekonomistyrning och målstyrning, vilket beskrivs i den teoretiska referensramen i kapitel tre samt kapitel fyra. Primärdata, som presenteras i studiens femte kapitel, samlades in genom intervjuer med fyra av Lernias medarbetare. Dessa har någon form av ansvar och arbetar på olika nivåer i företaget. I sjätte kapitlet analyseras den teoretiska referensramen tillsammans med empirin. Resultaten från studien, som presenteras i studiens sjunde kapitel, visar på att målen i hybridiserade statligt ägda bolag, präglas av ett samhällsintresse och ett vinstintresse, där det även finns en balans dem emellan. Således styrs bolaget av båda styrlogikerna, vilket kännetecknar hybridorganisationer. Däremot präglas företagets identitet av ett stort samhällsintresse, vilket styr företaget och dess medarbetare i sättet av vara och agera. Denna studie visar också på att vilket mål som de anställda tycker är viktigast varierar utifrån vilken kunskap, position och egenskaper de har, vilket tydligt visar på att organisationen är hybridiserad.

Uppsatsens syfte är att, med hjälp av postkolonial teori belysa matens roll i några personers migration till Sverige. Nio stycken informanter har berättat om sina erfarenheter och minnen av hemlandets mat och maten i Sverige och på olika sätt diskuterat sin personliga och kollektiva utveckling ur ett matperspektiv. Resultatet visar att mat spelar en viktig roll för gemenskaps- och tillhörighetskänslan i sociala situationer samt att informanterna ibland upplever att de hamnar mellan två kulturella gemenskaper, ett slags ”third space” med möjlighet att föra dessa närmare varandra med hjälp av hybridisering. Mat blir då ett konkret sätt att både se och upptäcka den utvecklingen men också någonting att bygga nya gemenskaper runt.

Det finns idag en mängd olika artbegrepp men inget universellt som fungerar för alla organismer. Det mest använda är det biologiska artbegreppet som innebär att en art är en population organismer som är reproduktivt isolerade från andra populationer. De evolutionära processerna som leder till bildandet av nya arter delas upp beroende på vilken geografisk skala de utspelar sig i. Den allopatriska modellen som är den mest vedertagna innebär att geografiskt isolerade populationer med tiden ackumulerar genetiska, morfologiska eller beteendemässiga differentieringar till den grad att populationerna kan betraktas som olika arter. Sympatrisk artbildning är när artbildning sker inom ett och samma geografiska område, alltså utan geografisk isolering. Denna modell har länge varit omdebatterad men bevisen för den, både teoretiska och praktiska, ökar ständigt. Reproduktionsbarriärer är biologiska karaktärer som hindrar genflöde mellan populationer och delas upp i prezygotiska och postzygotiska. Hybridisering mellan närbesläktade arter eller divergerande ekotyper inom samma art kan leda till uppkomsten av hybridzoner. Ett exempel på det är den vivipara standsnäckan som är en art som ofta bildar två skilda ekotyper med en hybridzon mellan ekotypernas respektive mikrohabitat. Ett mikrohabitat är ett litet habitat inom ett större, i det här fallet är det den övre och lägre kustnivån. Den vivipara strandsnäckan beskrivs ofta som ett exempel av begynnande sympatrisk artbildning driven av det naturliga urvalet. Det pågår mycket forskning angående de här snäckornas differentiering och om vilka faktorer det är som ligger bakom. Snäckans två ekotyper är delvis reproduktivt isolerade men vad som kommer hända i framtiden, ifall de reproduktiva barriärerna mellan ekotyperna kommer fullbordas och ekotyperna kommer bli olika arter är okänt. Det råder idag ingen konsensus om vilka faktorer som är de mest betydelsefulla för upprätthållandet av divergensen. Det nuvarande läget tyder dock på att det är yttre miljöfaktorer (exogena faktorer) är de starkaste i det här fallet. Detta eftersom att olika ekotyper har olika fitness i olika habitat vilket är en exogen selektionsmekanism.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009. / Härtill 5 uppsatser.

Uppsatsen undersöker och jämför den tematiska och språkliga gestaltningen av den instabila identiteten i Johannes Anyurus roman En storm kom från paradiset och Sami Saids roman Väldigt sällan fin. De frågeställningar som behandlas är: Hur gestaltas den postkoloniala identitetens problematik i de båda romanerna? Hur tematiseras den instabila identiteten? Hur kan språket synliggöra en instabil identitet? För att undersöka den tematiska gestaltningen av det instabila subjektet utgår analysen från postkoloniala teorier vars grund finns i den poststrukturalistiska synen på verkligheten som en konstruktion styrd av makt och språk. Flera postkoloniala teoretiker utgår också från psykoanalytikern Jacques Lacans spegelteori i analysen av hur identiteten skapas i ett postkolonialt sammanhang. I diskussionen av det instabila subjektets språkliga gestaltning utgår uppsatsen från psykoanalytikern och litteraturvetaren Julia Kristevas teori om utanförskap som det poetiska språkets grund samt dess uttryck i vår tids skönlitteratur.

Ett flertal vattendrag i Sverige är idag förorenade (till viss grad), däribland Dalälven. Östersjön är ett utsatt hav vad gäller näringstillförsel, där Dalälven är en bidragande del till detta. I takt med att kunskapsnivån stiger kring hur vattenkvalitén påverkar organismer och människor så kan specifika åtgärder tas fram för enskilda vattendrag, för att förbättra kvalitén. Rapporten handlar om fiskodlingar och hur dem påverkas av utsläpp från mänskliga aktiviteter, samt hur odlingen påverkar dess omgivande vattendrag. Fiskodlingar används främst för att odla fisk som livsmedel, men även fisk som är avsedd för utplantering till sjöar och hav. Utplantering av fisk görs främst för att minska trycket på den vilda fisken. Att bedriva en fiskodling innebär stort ansvar för verksamhetsutövaren, där lagar och krav som är fastställda av riksdagen måste uppfyllas. För att kontrollera lagar och krav har man regelbundna kontroller vid fiskodlingar från olika myndigheter. Större delen av dagens fiskodlingar ligger i kontakt med sjöar och hav, och kan därmed påverkas av yttre faktorer i form av mänkliga aktiviteter, men även från själva odlingen i sig. Påverkan som bygger på utsläpp från dessa kan både vara positivt och negativt för vattendraget beroende på hur förutsättningarna hos denna ser ut. Fiskodlingar kan även placeras på land, men är dock betydligt mer kostsamt i jämförelse med en odling placerad i vattendrag. Det finns vissa risker med att bedriva en fiskodling i vattendrag, med avseende på sjukdomar och rymning. Sjukdomar inom en fiskodling kan resultera i slakt, och denna kan även spridas till utomstående vattendrag. En rymning kan bidra till hybridisering och därav påverka det vilda beståndet av fisk, den kan även rubba näringsväven hos vattendraget i form av konkurrens med det vilda beståndet, men även via bioackumulation och biomagnifikation. Det finns vissa faktorer som avgör placeringen av en fiskodling, detta allt efter hur förutsättningarna ser ut och vilken fisk som odlas. Slotts Lax AB, som är en fiskodlingsverksamhet i Dalarna, har valt att odla sin fisk i vattendrag, detta främst för att minimera kostnaderna och nyttja den miljö som erbjuds, vid Dalälven och Siljan. Fisk kan även odlas på land, detta görs främst för  att minimera riskerna med rymning av fisk och spridning av sjukdomar. / Several rivers in Sweden, including Dalälven, are today contaminated  to certain degree. As the knowledge rises around how water quality affects the organisms and humans can specific measures be developed for water bodies, to improve the quality. This thesis focuses on fish farms and how they are affected by emissions from human activity, and how fish farming affects its surrounding water. Fish farms are mainly used to raise fish for human consumption, but also fish intended for planting out in lakes and seas. The planting of fish is mainly to reduce the pressure on wild fish. Conducting a fish farm involves great responsibility for the operator, where laws and requirements that are established by the parliament must be met. For that purpose the laws and requirements are regularly checked at farms from different agencies. Most of the fish farms are currently in contact with lakes and seas, and those can be affected by external factors such as human activities, but also from the culturing itself. Impact of emissions from fish farms can be both positive and negative for the watercourse, depending on the conditions of the area. Fish farms can also be placed on land, but this would be far more costly in comparison with fish farming in waterways. There are certain risks associated with conducting a fish in streams such as, diseases and fish escaping. Diseases in the fish farming can result in the slaughter, and this can also spread to outside watercourses. An escape can contribute to hybridization which therefore affect the wild population of fish, it can also disrupt the food chain of the stream in the form of competition with the wild population, but also through bioaccumulation and biomagnification. There are certain factors that determine the location of a fish farm, depending on how the conditions look likes and what kind of fish species that are being grown. Slotts Lax AB, which is a fish farming business in Dalarna, have chosen to grow their fish in streams, primarily in order to minimize costs and use the environment offered by the Dalälven River and Lake Siljan. Fish can also be grown on land, this is done primarily to minimize the risks of escape and the spread of diseases.