Submitted by JESAIAS ISMAEL DA COSTA null (jesaiaslbr@gmail.com) on 2016-09-22T12:40:42Z No. of bitstreams: 1 Tese CostaJI.pdf: 2026522 bytes, checksum: 774d050927833445c9989141ec75b1d0 (MD5) / Approved for entry into archive by Juliano Benedito Ferreira (julianoferreira@reitoria.unesp.br) on 2016-09-27T16:30:14Z (GMT) No. of bitstreams: 1 costa_ji_dr_jabo.pdf: 2026522 bytes, checksum: 774d050927833445c9989141ec75b1d0 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-09-27T16:30:14Z (GMT). No. of bitstreams: 1 costa_ji_dr_jabo.pdf: 2026522 bytes, checksum: 774d050927833445c9989141ec75b1d0 (MD5) Previous issue date: 2016-07-29 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Científico e Tecnológico (CNPq) / A tilápia e o tambaqui são as espécies mais produzidas na piscicultura brasileira. A produção de tilápia é desenvolvida principalmente no sistema em tanques-rede utilizando os grandes reservatórios artificiais e rios das regiões Sudeste, Nordeste e Sul. A produção de tambaqui está concentrada nas regiões Nordeste, Centro-Oeste e Norte, utilizando viveiros escavados com elevado grau de eutrofização. A importância dessas duas espécies para a piscicultura brasileira é inquestionável. Assim, o objetivo deste trabalho foi caracterizar, avaliar economicamente e determinar a eficiência da criação de tilápia em tanques-rede e do tambaqui em viveiros escavados, partindo da hipótese que “esses sistemas são eficientes técnica e economicamente”. Fez-se a caracterização das unidades de excelência que possam servir como modelo para as demais propriedades e identificados os desperdícios gerados nas unidades ineficientes. Para avaliar a criação de tilápia foi escolhida a região do médio Paranapanema-SP, por ser considerada a com maior índice de produtividade e historicamente produtora de peixe. No caso do tambaqui escolheu-se a região metropolitana de Manaus-AM, considerada a região com maior consumo dessa espécie no Brasil e historicamente produtora da espécie. Os dados foram obtidos por meio da aplicação de questionário semiestruturado em que foram identificadas as fases de criação, ciclos de produção, manejos adotados, infraestrutura utilizada, os índices produtivos obtidos e o desembolso monetário. Esses dados possibilitaram a determinação do custo de produção e os indicadores de rentabilidade. Os dados de custo de produção e lucro foram utilizados para determinar a eficiência das pisciculturas utilizando o modelo BCC- Data Envelopment Analyse (DEA). / The tilapia and tambaqui are the fish species most produced in Brazilian. The production of tilapia is mainly developed in the system in cages using large artificial reservoirs and rivers of the Southeast, Northeast and South. The production of tambaqui is concentrated in the Northeast, Midwest and North, using earth ponds with high eutrophication. The importance of these species on the Brazilian fish is unquestionable. The objective of this study was to characterize, economically evaluate and determine the efficiency of tilapia in cages and tambaqui in earth ponds, on the assumption that "these systems are efficient technically and economically." There was the characterization of excellence units that can serve as model for other properties and identified waste generated in inefficient units. To evaluate the tilapia was chosen the region of the Middle Paranapanema-SP, for being considered the most productivity index and historically producing fish. In the case of tambaqui we were chosen the metropolitan region of Manaus-AM, considered the region with the highest consumption of this species in Brazil and historically producing species. The data were obtained by applying a semi-structured questionnaire that were identified phases of creation, production cycles adopted handlings infrastructure used, the obtained production rates and monetary disbursements. These data enabled the determination of the cost of production and profitability indicators. production and profit cost data were used to determine the efficiency of fish farms using the model BCC- Analyse data envelopment (DEA). / CNPq: 140551/2013-1

Storstaden är idag människans kanske mest naturliga miljö. Det är där de flesta av oss bor, lever och konsumerar en stor mängd mat.  I det här projektet har jag använt mig av mat som ett redskap i min designprocess och skapat en fiskodling mitt på Skeppsbron. Jag har undersökt hur en fiskmarknad i Gamla stan skulle kunna utnyttja de befintliga resurserna på platsen och ritat en miljö där människan lever i symbios med naturen. En flexibel arkitektur som är formad utefter landskapets unika struktur och som förändras parallellt med det växlande vattenrummet.  Stockholms karaktäristiska vatten kopplar ihop staden med Östersjön i öst och långt i landet i väst. För att utnyttja platsens fulla potential har marknaden ett antal flyttbara element som kan transporteras med båt mellan olika kajplatser. Dessa element består av olika typer av fiskodlingspooler som renas med hjälp av akvaponi (odling) och byggnadens biogasanläggning. Detta genererar i sin tur energi som värmer upp poolerna och förser byggnaden med elektricitet.  Tillsammans utgör dessa element ett unikt landskap där människan kommer i kontakt med vattnet, djurlivet och naturligtvis maten. / Investigating the the Urban Fishfarm Today, the city might be our most natural environment. This is where most of us live and consume a large amount of food. In this project, I have used food as a designtool and created a fish farm in the middle of Stockholm City. I have examined how a fish market in the old town could use the existing resources on site and designed an environment where people could live in symbiosis with nature. A flexible architecture that could grow och change in time. Stockholm water connects the city with the Baltic Sea in the east, and far into the country in the west. In order to utilize the site's full potential, the market has a number of movable elements that can be transported by sea between different quays. These elements consist of a number of fish farming pools which are purified by akvaponi (farming).

Ett flertal vattendrag i Sverige är idag förorenade (till viss grad), däribland Dalälven. Östersjön är ett utsatt hav vad gäller näringstillförsel, där Dalälven är en bidragande del till detta. I takt med att kunskapsnivån stiger kring hur vattenkvalitén påverkar organismer och människor så kan specifika åtgärder tas fram för enskilda vattendrag, för att förbättra kvalitén. Rapporten handlar om fiskodlingar och hur dem påverkas av utsläpp från mänskliga aktiviteter, samt hur odlingen påverkar dess omgivande vattendrag. Fiskodlingar används främst för att odla fisk som livsmedel, men även fisk som är avsedd för utplantering till sjöar och hav. Utplantering av fisk görs främst för att minska trycket på den vilda fisken. Att bedriva en fiskodling innebär stort ansvar för verksamhetsutövaren, där lagar och krav som är fastställda av riksdagen måste uppfyllas. För att kontrollera lagar och krav har man regelbundna kontroller vid fiskodlingar från olika myndigheter. Större delen av dagens fiskodlingar ligger i kontakt med sjöar och hav, och kan därmed påverkas av yttre faktorer i form av mänkliga aktiviteter, men även från själva odlingen i sig. Påverkan som bygger på utsläpp från dessa kan både vara positivt och negativt för vattendraget beroende på hur förutsättningarna hos denna ser ut. Fiskodlingar kan även placeras på land, men är dock betydligt mer kostsamt i jämförelse med en odling placerad i vattendrag. Det finns vissa risker med att bedriva en fiskodling i vattendrag, med avseende på sjukdomar och rymning. Sjukdomar inom en fiskodling kan resultera i slakt, och denna kan även spridas till utomstående vattendrag. En rymning kan bidra till hybridisering och därav påverka det vilda beståndet av fisk, den kan även rubba näringsväven hos vattendraget i form av konkurrens med det vilda beståndet, men även via bioackumulation och biomagnifikation. Det finns vissa faktorer som avgör placeringen av en fiskodling, detta allt efter hur förutsättningarna ser ut och vilken fisk som odlas. Slotts Lax AB, som är en fiskodlingsverksamhet i Dalarna, har valt att odla sin fisk i vattendrag, detta främst för att minimera kostnaderna och nyttja den miljö som erbjuds, vid Dalälven och Siljan. Fisk kan även odlas på land, detta görs främst för  att minimera riskerna med rymning av fisk och spridning av sjukdomar. / Several rivers in Sweden, including Dalälven, are today contaminated  to certain degree. As the knowledge rises around how water quality affects the organisms and humans can specific measures be developed for water bodies, to improve the quality. This thesis focuses on fish farms and how they are affected by emissions from human activity, and how fish farming affects its surrounding water. Fish farms are mainly used to raise fish for human consumption, but also fish intended for planting out in lakes and seas. The planting of fish is mainly to reduce the pressure on wild fish. Conducting a fish farm involves great responsibility for the operator, where laws and requirements that are established by the parliament must be met. For that purpose the laws and requirements are regularly checked at farms from different agencies. Most of the fish farms are currently in contact with lakes and seas, and those can be affected by external factors such as human activities, but also from the culturing itself. Impact of emissions from fish farms can be both positive and negative for the watercourse, depending on the conditions of the area. Fish farms can also be placed on land, but this would be far more costly in comparison with fish farming in waterways. There are certain risks associated with conducting a fish in streams such as, diseases and fish escaping. Diseases in the fish farming can result in the slaughter, and this can also spread to outside watercourses. An escape can contribute to hybridization which therefore affect the wild population of fish, it can also disrupt the food chain of the stream in the form of competition with the wild population, but also through bioaccumulation and biomagnification. There are certain factors that determine the location of a fish farm, depending on how the conditions look likes and what kind of fish species that are being grown. Slotts Lax AB, which is a fish farming business in Dalarna, have chosen to grow their fish in streams, primarily in order to minimize costs and use the environment offered by the Dalälven River and Lake Siljan. Fish can also be grown on land, this is done primarily to minimize the risks of escape and the spread of diseases.