With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden’s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are: 1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises’ in the Swedish upper secondary school? 2. In what extent is the ancient Icelandic literature used within the Swedish subject’s in the upper secondary schools social science program and how do the teachers motivate their use?  To answer question of issue 1 will the ancient Icelandic literature role as Swedish literary cultural heritage be examined based on what texts researchers and experts regards to be representative, also the connection between the ancient Icelandic literature and Sweden the experts claim. To answer question of issue 2 we have used questionnaires with quantitative and qualitative elements. The questionnaires have been sent out to 21 upper secondary schools in Sweden and the respondents are teachers working within the social science program. The result of the questionnaires show that the teachers who have answered believe that it is important to consider the ancient Icelandic literature in school, that it belongs to the Swedish literary cultural heritage, although many of the teachers claim to work only short periods with the subject and do not look into it deeper. The results also show that the literature has an obvious but still small place in textbooks and that this literature, to a great deal, portray even Swedish mythology and culture: the ancient Icelandic literature is the oldest preserved source we have to our own culture. / Genom denna uppsats vill vi undersöka i vilken utsträckning den fornisländska litteraturen kan räknas som en del av Sveriges litterära kulturarv i skolan idag, om det via faktasökning går att utröna huruvida denna litteratur har några kopplingar till Sverige. De frågeställningar vi har som utgångspunkt är: 1.Vilka samband finns det mellan fornisländsk litteratur och svenskt kulturarv och hur ser premisserna för den fornisländska litteraturen ut i svenska gymnasieskolan? 2. I vilken utsträckning används den fornisländska litteraturen inom svenskämnet på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje och hur motiverar lärarna användandet? För att besvara frågeställning 1 undersöks den fornisländska litteraturens roll som svenskt kulturarv baserat på vilka texter som forskare och kunniga på området anser representativa, dels de kopplingar mellan den fornisländska litteraturen och Sverige som dessa tar upp. För att besvara frågeställning 2 har vi använt enkäter med kvantitativa och kvalitativa inslag som skickats ut till 21 gymnasieskolor i hela Sverige. Enkäterna besvaras av lärare som arbetar inom det samhällsvetenskapliga programmet. Resultatet av enkätundersökningarna visar att de lärare som svarat anser att det är viktigt att beröra den fornisländska litteraturen i skolan, att den tillhör även det svenska kulturarvet dock visar sig många arbeta korta perioder med området och går inte in djupare. Undersökningen visar också att denna litteratur har en given men liten plats i läromedel och att denna litteratur till relativt stor del skildrar även svensk mytologi och kultur: den fornisländska litteraturen är den äldst bevarade källa till vår egen kultur vi har.

<p>With this essay we would like to examine to what extent the ancient Icelandic literature could count as a part of Sweden’s literal cultural heritage in schools today, if it through seeking information is possible to say whether this literature have any connections to Sweden. Our questions of issue are:</p><p>1. What kind of connection is there between ancient Icelandic literature and Swedish literary cultural heritage and what are the ancient Icelandic literature premises’ in the Swedish upper secondary school?</p><p>2. In what extent is the ancient Icelandic literature used within the Swedish subject’s in the upper secondary schools social science program and how do the teachers motivate their use? </p><p>To answer question of issue 1 will the ancient Icelandic literature role as Swedish literary cultural heritage be examined based on what texts researchers and experts regards to be representative, also the connection between the ancient Icelandic literature and Sweden the experts claim. To answer question of issue 2 we have used questionnaires with quantitative and qualitative elements. The questionnaires have been sent out to 21 upper secondary schools in Sweden and the respondents are teachers working within the social science program. The result of the questionnaires show that the teachers who have answered believe that it is important to consider the ancient Icelandic literature in school, that it belongs to the Swedish literary cultural heritage, although many of the teachers claim to work only short periods with the subject and do not look into it deeper. The results also show that the literature has an obvious but still small place in textbooks and that this literature, to a great deal, portray even Swedish mythology and culture: the ancient Icelandic literature is the oldest preserved source we have to our own culture.</p> / <p> </p><p>Genom denna uppsats vill vi undersöka i vilken utsträckning den fornisländska litteraturen kan räknas som en del av Sveriges litterära kulturarv i skolan idag, om det via faktasökning går att utröna huruvida denna litteratur har några kopplingar till Sverige. De frågeställningar vi har som utgångspunkt är:</p><p>1.Vilka samband finns det mellan fornisländsk litteratur och svenskt kulturarv och hur ser premisserna för den fornisländska litteraturen ut i svenska gymnasieskolan?</p><p>2. I vilken utsträckning används den fornisländska litteraturen inom svenskämnet på gymnasiets samhällsvetenskapliga linje och hur motiverar lärarna användandet?</p><p>För att besvara frågeställning 1 undersöks den fornisländska litteraturens roll som svenskt kulturarv baserat på vilka texter som forskare och kunniga på området anser representativa, dels de kopplingar mellan den fornisländska litteraturen och Sverige som dessa tar upp. För att besvara frågeställning 2 har vi använt enkäter med kvantitativa och kvalitativa inslag som skickats ut till 21 gymnasieskolor i hela Sverige. Enkäterna besvaras av lärare som arbetar inom det samhällsvetenskapliga programmet.</p><p>Resultatet av enkätundersökningarna visar att de lärare som svarat anser att det är viktigt att beröra den fornisländska litteraturen i skolan, att den tillhör även det svenska kulturarvet dock visar sig många arbeta korta perioder med området och går inte in djupare.</p><p>Undersökningen visar också att denna litteratur har en given men liten plats i läromedel och att denna litteratur till relativt stor del skildrar även svensk mytologi och kultur: den fornisländska litteraturen är den äldst bevarade källa till vår egen kultur vi har.</p>

Författaren till denna uppsats har ett brett allmänt intresse av alla tänkbara relationer mellan hällbilder och runor ur ett vitt spektrum av aspekter såsom kronologiska, kulturella, epokmässiga, geografiska, semiotiska, språkfunktionella och skrifthistoriska. Särskilt intressant vore att kartlägga och analysera, hur hällbilder och runor kan symboliskt uttrycka religiösa, rituella, kosmologiska och livsåskådningsmässiga föreställningar och ideal. Andra viktiga faktorer, som måste beaktas, är kulturkontinuitet och hur forntidens människor såg på sina ännu äldre föregångares kultur, föreställningar och livsföring. Uppsatsen måste dock begränsa sig att främst behandla två specialområden dels lokaler med överlappande förekomster av hällristningar och runor, dels en jämförelse mellan runnamnens semantiska sfärer och symboliseringar av väsentliga delar i livsvärlden hos de mest frekventa skandinaviska hällbildsfigurstyperna. De frågor uppsatsen vill besvara är primärt: 1/ Vilka samlokaliseringar av hällbilder och runor finns det? 2/ Verkar runinskrifterna på dessa samlokaliseringar kommentera eller anspela på hällbilderna och i så fall hur? 3/ Vilka semantiska sfärer representerar runnamnen och vilka komponenter i de dåtida människornas levnadsvärld refererar de till? 4/ Finns det hällbildsfigurer, som rimligen kan sägas symbolisera samma levnadsvärldskomponenter som runorna? För att besvara dessa frågor presenteras: A/ fem samlokaliseringar av hällbilder och runor; B/ tolkningar av samspelet mellan de fem lokalernas hällbilder och runor; C/ en genomgång av de äldre runnamnens betydelser; D/ förslag på hällbildsfigurer, som symboliskt skulle motsvara runnamnen.  En angenäm effekt av denna uppsats vore, om den kunde leda till en rekategorisering av hällbildernas motiv och symboler utifrån runsystemets förutsatta levnadsvärld och kosmologi.. / The author of this thesis has a broad general interest in all imaginable relations between rock art and runes out of a wide spectrum of aspects such as cronological, cultural, epochic, geografic, semiotic, linguistic and the history of writing. It would be specially interesting to describe (map down) and analyse how rock art and runes in a symbolic way can express beliefs and ideals out of a religious, ritual and cosmological  conception of life. Other important considerations are continuity of culture and how ancient people looked at the culture, beliefs, ideas and living of their ancesters. This thesis has to be limited to deal with two areas, firstly lokacations with overlapping occurrence of rock art and runes and secondly a comparison of the semantic sphere of the names of the runes and symbolizations of important parts of life that can be seen in the most frequently occurring Scandinavian types of rock art figures. The thesis primarily wants to answer the following questions: 1) Which common localisations of rock art and runes are there? 2) Do the runes in these colocalization seem to comment or allude to the rock art? If so, in what way? 3) Which semantic spheres do the names of the runes represent and to which components in the life world of the ancient people do they refere? 4) Are there rock art figures who probably can be said to symbolize the same components of life world as the runes? To answer these questions I will present: A) five common lokalisations of rock art and runes. B) interpretations of the interaction of the rock art and runes in these five lokalisations. C) a catalogue of the meanings of the names of the older runes. D) proposals concerning rock art figures which in a symbolic way could correspond the rune names. A pleasant effect of this thesis would be, if it could leed to a recategorization of the motives and symbols of rock art from the provided life world and cosmology of the runes.