Syftet med studien var att åskådliggöra några pedagogers arbetssätt och åsikter kring barnens språkutveckling i förskolan och förskoleklass. Vi ville även undersöka om det fanns något samarbete mellan verksamheterna kring barnens språkutveckling. Slutligen var vår avsikt att ta reda på om pedagogerna anser att samarbetet hämmas om verksamheterna inte är samlokaliserade. För att söka reda på liknande undersökningar som gjorts tidigare, använde vi oss av Internet. Vi använde oss av sidan www.uppsatser.se där vi skrev in barn, språkutveckling och samarbete. Genom den sidan hittade vi Espling och Hällgrens examensarbete där vi fick reda på vilken litteratur de hade använt sig av. Pedagogerna har fått framföra sina åsikter genom intervjuer och enkäter. Resultatet visade att man i förskolorna i huvudsak arbetar med rim och ramsor, musik, drama och rörelse. I förskoleklassen dominerade Bornholmsmodellen, men de använder även lite andra arbetsmetoder som t ex dagböcker, händelseböcker, högläsning och ordkedjor.Vi upptäckte att det är mer samarbete mellan förskoleklass och klass ett, än mellan förskola och förskoleklass, vilket även Hjelte (2005) har kommit fram till. Vi har genom vår studie kommit fram till att samlokalisering har en stor betydelse för hur samarbetet ska fungera mellan verksamheterna.

Via Delegationen för unga till arbete etablerades på lokal nivå startades en samverkan mellan Arbetsförmedlingen och kommunen. Då projekttiden var slut beslutades det att fortsätta samverkan som en permanent verksamhet. Vidare utveckling av denna samverkan resulterade i samlokalisering där i huvudsak arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare samt arbetslivssekreterare arbetar i samverkan. Detta för att stötta arbetssökande ungdomar och unga vuxna till att finna meningsfull aktivitet. Utifrån detta väcktes intresset att studera hur samverkan i en samlokalisering som denna kan fungera. I studien har sju kvalitativa intervjuer genomförts med teamkoordinator samt involverade professioner för att beskriva och analysera samt skapa förståelse för hur samverkan mellan olika organisationer och dess professioner kan fungera. Tidigare forskning som behandlas i studien tittar på ledarskap och förutsättningar, olika nivåer på samverkan, gränser samt effekter av samverkan. Denna forskning tillsammans med teorianknytning till organisationsteori samt samverkansteori har bidragit till resultatet. Resultatet visar att det finns ett tydligt huvudmål för den aktuella samverkan. Dock finns det förbättringsutrymme kring struktur och arbetssätt för de involverade professionerna i verksamheten samt deras dagliga arbete. Vidare visar studiens resultat att de involverade professionerna har skapat en fungerande samverkan kring målgruppen där både en styrka och en svaghet kan ses. Styrkan bygger på den goda relation professionerna skapat sinsemellan. Svagheten syftar till denna relation då den är personbunden vilket kan bli sårbart vid eventuella personalförändringar. Målgruppen som samverkan kretsar kring upplevs positiva av de involverade professionerna. De tror att de korta vägarna och det professionella bemötandet bidrar till deltagarnas upplevelse.

Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan fungerar och upplevs av olika yrkesgrupper från landsting och kommun som arbetar utifrån den så kallade Södertäljemodellen. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta yrkesverksamma på en rehabiliteringsenhet för individer med psykossjukdomar. Studiens empiri analyseras med hjälp av samverkan som ett teoretiskt begrepp samt organisationsteori. Resultatet visar att samverkan fungerar genom formella och informella möten samt när de professionella behöver beakta andra yrkesgruppers bedömningar i det egna beslutsfattandet. Vidare visar resultatet att informanterna upplever att Södertäljemodellen leder till att yrkesgrupperna får en bättre förståelse för varandras arbetssätt, ett bättre samarbete och att insatser snabbare når patienterna/klienterna. Dock visar resultatet att de problem som informanterna upplever med denna typ av modell för samverkan är att den exempelvis leder till en otydlig arbetsfördelning samt svårigheter i att strukturera arbetsdagen. / The aim of this study is to examine how collaboration works and is experienced by health and social care workers in a psychiatric care unit. We have conducted qualitative interviews with eight professionals at a psychiatric care unit for individuals with mental illness, that work on the basis of Södertäljemodellen. The empirical data is analyzed using collaboration as a theoretical concept along with organization theory. The results show that collaboration works through formal and informal meetings and also when the professionals need to consider assessements made by other professionals in their decision making. Furthermore, the results show that the professionals experience that they have gained a better understanding of each other’s work, better cooperation and that assistance faster reaches the patients/clients. However, the study also sheds light on some of the problems experienced by the professionals, for example, that co-location can contribute to an indistinct division of labor and difficulties with the structure of the workday.

Isberg Rozijn, Anette (2009). Ett estetiskt hus. Vilka vinster ligger i en samlokalisering av deolika estetiska inriktningarna? (A House of all Arts. What is there to gain from a commonlocation?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka hur man kan förstärka det estetiska programmet bild och formgivnings status och på så sätt höja antalet sökande elever på lokal nivå. De fyra nationella inriktningarna av estetiska programmet är idag geografiskt splittrade i vår stad.Kan man påvisa positiva aspekter av att samlokalisera alla de fyra inriktningarna på estetiska programmet? Är det viktigt att erbjuda blivande gymnasieelever programmet bild och formgivning?På teoretisk nivå ger arbetet en översikt av tidigare forskning om vikten av de estetiskaämnena för dagens och morgondagens samhälle. Litteraturdiskussionen ger även en inblick idet intrikata förhållandet mellan estetiska ämne, flerstämmighet, kreativitet och demokrati ur ett sociokulturellt perspektiv. Med hjälp av intervjuer med lärare från respektive inriktningar och skolor ville jag se om det fanns stöd och underlag för en samlokalisering av de fyra nationella inriktningarna på estetiska programmet.Kort sammanfattat skulle en samlokalisering förvaltad på rätt sätt, i rätt lokaler och med rätt geografisk placering vara till stor fördel för alla blivande elever på en sådan skola. De pedagogiska vinsterna och förutsättningarna skulle öka till fördel för både elever och lärare.Ett multi- och intermodalt skolklimat, med alla dess positiva aspekter, skulle ha bättreförutsättningar. Ett estetiskt hus som tillåter sig bli en produktions- och presentationsplats för kultur kan också bli en bas för utåtriktad aktivitet och på så sätt minska klyftan mellan skola och samhälle.

Syftet med studien var att undersöka hur kommunikationen påverkar effektiviteten i produkt-och processutvecklingen i en samlokaliserad miljö. Tidigare studier har visat att det finns fördelar med samlokalisering av produkt- och processutveckling och produktion. Det påstås att det finns en indirekt relation mellan samlokalisering, prestanda och innovation. Men få djupstudier har lyft fram fördelarna med samlokalisering och samtidigt behandlat kommunikationsaspekten. Detta bildade grunden till följande frågeställning Hur påverkar kommunikationen effektiviteten i produkt- och processutveckling i en samlokaliserad miljö? För att undersöka frågeställningen gjordes en kvalitativ fallstudie bestående av tre olika typer av datainsamlingsmetoder; intervjuer i tre omgångar, en kontinuerlig undersökning och ett frågeformulär. Kommunikationsfördelarna som skapades genom att företaget var samlokaliserat bidrog till att problem kunde identifieras tidigare i processen. De gav också möjlighet för produkt och process utvecklingen att få snabbare återkoppling och kortare beslutsvägar. Genom att kommunicera på detta sätt drog man också nytta av erfarenheter och idéer från alla företagets avdelningar. Allt detta bidrog till en effektivare produkt- och processutveckling. / The purpose of this study was to examine how communication patterns affect the efficiency of product- and process development in a co–located environment. Previous studies have shown that there are a number of benefits with co-location of product- and process development and production. It is suggested that there is an indirect relationship between co-location and performance and innovativeness. However, few in depth studies have targeted the actual benefits of co-location and the aspect of communication. This was the foundation for the research question in this study. How do communication patterns affect the efficiency of product- and process development in a co –located environment? To investigate the research question, a qualitative single case study was executed including three types of data collection methods; interviews in three rounds, a continuous study and a questionnaire. The communication related benefits were shown to enable the company to identify issues earlier in the development process. The level of communication also provided the product-and process development with quicker feedback-loops and shorter decision paths. Taking advantage of the experience, ideas and "know-how" from the different departments enabled the company to benefit from all its internal resources. The communicational benefits were shown to have created a more efficient product- and process development at the case company

Byggindustrin har länge präglats av flera utmaningar, ofta relaterade till fragmentering och ineffektiv kommunikation. Samtidigt har den ökade komplexiteten och omfattningen av moderna byggprojekt skapat ett större behov av att integrera olika kompetenser och perspektiv. Med denna utveckling, har det blivit allt viktigare med nära och effektivt samarbete mellan olika parter. Ett verktyg som föreslås för att uppnå detta är samlokalisering, som innebär att alla projektpartners och medlemmar som medverkar i ett projekt arbetar inom gemensamma utrymmen och arbetsplatser. Dock är samlokalisering inte en vedertagen arbetsform och det saknas en enhetlig metod för implementering. Denna studie syftar därför till att utforska när samlokalisering är lämpligt och hur denna arbetsform implementeras i dagens svenska infrastrukturprojekt. Dessutom tar studien fram praktiska rekommendationer för hur samlokalisering ska planeras, organiseras och ledas för att främja ett effektivt samarbete.  Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, i form av semistrukturerade intervjuer. Vidare integrerades data från ett fallprojekt. Forskare, projektledare, projektchefer, konsulter och samverkansledare med olika erfarenheter av samlokalisering intervjuades. Studien identifierade att de förutsättningar som avgör när samlokalisering är lämpligt är viljan till samarbete, projektets typ och storlek, geografiska läge och kostnader. Studien fann att samlokalisering kunde resultera i förbättrad kommunikation och samverkan, men även högre ljudnivåer, utmaningar med ordning och svårigheter på grund av otillräcklig teknisk infrastruktur. Därmed bör utvärderingen av när samlokalisering är lämpligt även inkludera en bedömning om fördelarna med samlokalisering värdesätts tillräckligt av samverkansparterna i förhållande till nackdelarna. Idag innefattar implementeringen av samlokalisering i allmänhet utnämningen av en oberoende samverkansledare, inkluderande av samarbetsvilliga teammedlemmar, skapande av öppna och anpassningsbara arbetsytor, anordning av strukturerade och informella möten, användning av ledningsstrategier som fokuserar på social intelligens samt integrering av både den fysiska och tekniska infrastrukturen. Utöver detta fastställde studien olika praktiska råd för implementering av samlokalisering. Dessa inkluderade att fastställa arbetssätt och organisationsnormer, att tillgängliggöra samverkansdeklarationer för samtliga teammedlemmar, att möjliggöra diskussioner av lösningsförslag utan att påföra ansvar och att överlåta ansvar till samverkansledaren för att stödja sociala aspekter och medla i tvister. / The construction industry has for a long time faced numerous challenges, often related to fragmentation and inefficient communication. Concurrently, the increasing complexity and scale of modern construction projects have amplified the necessity to integrate diverse competencies and perspectives. Consequently, close and effective collaboration among various stakeholders has become increasingly important. A proposed mechanism to achieve this is co-location, which entails that all project partners and participants work within shared spaces and workplaces. However, co-location is not yet an established working method, and there is no standardized approach to its implementation. This study, therefore, aims to investigate the conditions under which co-location is suitable and to examine its implementation within contemporary Swedish infrastructure projects. Moreover, the study provides practical recommendations for planning, organizing, and managing co-location to enhance effective collaboration. The study employed a qualitative research method in the form of semi-structured interviews. Furthermore, data from a case project was integrated. Researchers, project managers, consultants, and collaboration managers with varying degrees of experience with co-location were interviewed. The study identified that the determining conditions for when co-location is suitable include the willingness to collaborate, project type and size, geographic location, and costs. The study found that co-location could result in improved communication and collaboration, but also higher noise levels, challenges with orderliness, and difficulties due to inadequate technical infrastructure. Therefore, the evaluation of when co-location is suitable should also include an assessment of whether the benefits of co-location are sufficiently valued by the collaboration partners relative to the disadvantages. Currently, the implementation of co-location generally involves appointing an independent collaboration manager, incorporating cooperative team members, creating open and adaptable workspaces, arranging structured and informal meetings, using leadership strategies that emphasize social intelligence, and integrating both physical and technical infrastructures. Additionally, the study determined practical recommendations for the implementation of co-location. These included establishing work methods and organizational norms, ensuring the accessibility of collaboration declarations for all team members, facilitating discussions of solutions without imposing liability, and delegating responsibility to the collaboration manager to support social aspects and mediate disputes.

Today's competitive and changing market, places high demands on companies ability to develop new products and is considered crucial for their survival. 40% of all new products are estimated to fail at launch and only one out of 7-10 products have a successful sale. The product development process includes all different activities that gradually transform a product, from idea to launch. Therefore, one of the biggest challenges in the product development process is to control these functions and integrate them with each other. Through integrated product development, collaboration between different functions can be improved and they can be involved at an earlier stage in the process. The purpose of this study is to investigate the importance of a more integrated work between the different functions in the product development process at a major manufacturing company. This work has been performed through a case study at a larger manufacturing company that has a complex product development process with many activities and several functions involved. To collect the empirical material, qualitative data collection methods in the form of semi-structured interviews and document collection have been used. The empirical material together with previous research in the subject has formed the study's analysis and discussion. Furthermore, the conclusion was based on the result of the discussion and analysis. The study's empirical evidence shows that the functions of the case company are in various degrees involved in the product development process and that some functions are given priority. This lead, among other things, to delayed projects, not fully utilized competence and a lack of holistic view. Furthermore, the different functions within the company have a lack of understanding of each other's work. The company needs to improve communication internally since handover in the product development process often fails. Mail has become a major part of the communication and collocation has improved the function's interaction. The company wants to standardize the activities in the product development process to create a more uniform way of working in the organization. The results of this study indicate that integrated work between the functions has a positive effect on the product development process. However, there are factors that make the integrated work more difficult. By working more integrated within the process, this study suggests that the holistic approach for functions would be improved, priorities would be better and that understanding of others' work would increase. Furthermore, a more integrated way of working would help to minimize time from idea to launch. / Dagens konkurrenskraftiga och föränderliga marknad ställer höga krav på företags förmåga att ta fram nya produkter och det anses vara avgörande för deras överlevnad. Vid lansering uppskattas 40 % av alla nya produkter misslyckas och endast en av 7-10 produkter får en framgångsrik försäljning (Cooper, 2019). Produktutvecklingsprocessen innefattar alla de olika aktiviteter som stegvis omvandlar en produkt, från idé till lansering. En utmaning som större tillverkande företag står inför är att styra och integrera involverade funktioner med varandra i produktutvecklingen. Genom att arbeta med integrerad produktutveckling kan samverkan mellan funktioner förbättras och funktioner kan involveras i ett tidigare skede i produktutvecklingsprocessen. Syftet med den här studien är att undersöka betydelsen av ett mer integrerat arbete mellan ett större tillverkande företags funktioner i produktutvecklingsprocessen. Det här arbetet har utförts genom en fallstudie på ett större tillverkande företag som har en komplex produktutvecklingsprocess med många aktiviteter och flera funktioner. För att samla in det empiriska materialet har kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer och dokumentinsamling använts. Fortsatt har det empiriska materialet tillsammans med tidigare forskning inom ämnet bildat studiens analys och diskussion. Vidare togs slutsatsen fram efter avslutad diskussion och analys. I studiens empiri framgår det att fallföretagets funktioner är olika mycket involverade i produktutvecklingsprocessen och att en del funktioner nedprioriteras. Detta leder bland annat till försenade projekt, att kompetens inte tas tillvara och att helhetssynen blir sämre. Vidare har personer från fallföretagets olika funktioner en bristande förståelse för varandras arbete. Företaget behöver bli bättre på att kommunicera internt eftersom överlämningarna i produktutvecklingsprocessen ofta brister. Mail har försvårat den interna kommunikationen medan samlokalisering har förbättrat funktionernas samverkan. Fortsatt vill företaget standardisera aktiviteterna i produktutvecklingsprocessen för att skapa mer enhetlighet i organisationen. Den här studiens resultat påvisar att ett mer integrerat arbete mellan funktionerna har en positiv effekt för arbetet inom produktutvecklingen. Däremot finns det faktorer som försvårar det integrerade arbetet. Genom att arbeta mer integrerat inom processen tyder den här studien på att helhetssynen för funktioner skulle förbättras, prioriteringar skulle bli bättre samt att förståelsen för andras arbeten skulle öka. Ett mer integrerat arbete skulle även kunna minimera fallföretags tid från idé till lansering.

Författaren till denna uppsats har ett brett allmänt intresse av alla tänkbara relationer mellan hällbilder och runor ur ett vitt spektrum av aspekter såsom kronologiska, kulturella, epokmässiga, geografiska, semiotiska, språkfunktionella och skrifthistoriska. Särskilt intressant vore att kartlägga och analysera, hur hällbilder och runor kan symboliskt uttrycka religiösa, rituella, kosmologiska och livsåskådningsmässiga föreställningar och ideal. Andra viktiga faktorer, som måste beaktas, är kulturkontinuitet och hur forntidens människor såg på sina ännu äldre föregångares kultur, föreställningar och livsföring. Uppsatsen måste dock begränsa sig att främst behandla två specialområden dels lokaler med överlappande förekomster av hällristningar och runor, dels en jämförelse mellan runnamnens semantiska sfärer och symboliseringar av väsentliga delar i livsvärlden hos de mest frekventa skandinaviska hällbildsfigurstyperna. De frågor uppsatsen vill besvara är primärt: 1/ Vilka samlokaliseringar av hällbilder och runor finns det? 2/ Verkar runinskrifterna på dessa samlokaliseringar kommentera eller anspela på hällbilderna och i så fall hur? 3/ Vilka semantiska sfärer representerar runnamnen och vilka komponenter i de dåtida människornas levnadsvärld refererar de till? 4/ Finns det hällbildsfigurer, som rimligen kan sägas symbolisera samma levnadsvärldskomponenter som runorna? För att besvara dessa frågor presenteras: A/ fem samlokaliseringar av hällbilder och runor; B/ tolkningar av samspelet mellan de fem lokalernas hällbilder och runor; C/ en genomgång av de äldre runnamnens betydelser; D/ förslag på hällbildsfigurer, som symboliskt skulle motsvara runnamnen.  En angenäm effekt av denna uppsats vore, om den kunde leda till en rekategorisering av hällbildernas motiv och symboler utifrån runsystemets förutsatta levnadsvärld och kosmologi.. / The author of this thesis has a broad general interest in all imaginable relations between rock art and runes out of a wide spectrum of aspects such as cronological, cultural, epochic, geografic, semiotic, linguistic and the history of writing. It would be specially interesting to describe (map down) and analyse how rock art and runes in a symbolic way can express beliefs and ideals out of a religious, ritual and cosmological  conception of life. Other important considerations are continuity of culture and how ancient people looked at the culture, beliefs, ideas and living of their ancesters. This thesis has to be limited to deal with two areas, firstly lokacations with overlapping occurrence of rock art and runes and secondly a comparison of the semantic sphere of the names of the runes and symbolizations of important parts of life that can be seen in the most frequently occurring Scandinavian types of rock art figures. The thesis primarily wants to answer the following questions: 1) Which common localisations of rock art and runes are there? 2) Do the runes in these colocalization seem to comment or allude to the rock art? If so, in what way? 3) Which semantic spheres do the names of the runes represent and to which components in the life world of the ancient people do they refere? 4) Are there rock art figures who probably can be said to symbolize the same components of life world as the runes? To answer these questions I will present: A) five common lokalisations of rock art and runes. B) interpretations of the interaction of the rock art and runes in these five lokalisations. C) a catalogue of the meanings of the names of the older runes. D) proposals concerning rock art figures which in a symbolic way could correspond the rune names. A pleasant effect of this thesis would be, if it could leed to a recategorization of the motives and symbols of rock art from the provided life world and cosmology of the runes.

Eriksson, E. (2020). En kvalitativ studie baserad på intervjuer somhar bearbetats genom fenomenologisk metod för att finnafenomenet hur ett positivt samarbetsklimat kan skapas mellanarkitekt och konstruktör i Sverige.Introduktion: Under ett byggprojekt bildas en tillfällig organisationsom gemensamt ska genomföra byggprojektet under en begränsadtid. De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis iprojekteringen av byggnaden när alla handlingar och planer skabestämmas. I denna process är både arkitekt och konstruktör medför att föra projektet framåt. I denna del av projektet anseskommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet. För attunderlätta situationen och förbättra kommunikationen behövs ettpositivt samarbetsklimat som gör att de problem som uppkommermellan arkitekt och konstruktör inte kommer att påverkasamarbetet och kommunikationen negativt.Syfte: Undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kanse ut med fokus på planering och genomförande avkommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.Forskningsfråga: Hur kan planering samt genomförande avkommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitektoch konstruktör i Sverige?Avgränsningar: Undersökningen kommer inte att undersökakonflikthantering, branschkulturer, ledarskap ellerkommunikation i form av kroppsspråk eller underliggandebudskap.Metod: Kvalitativ studie baserad på intervjuer som avkodas medfenomenologisk innehållsanalys.Urval: Kriterierna var att de arbetar som arkitekt eller konstruktör.Erfarenhetsmässigt skulle arkitekterna ha arbetat medkonstruktörer och konstruktörerna med arkitekter.Resultat: Studien har funnit några huvudfynd. De viktigastefaktorerna som spelar in på att planera och genomförakommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat är godarelationer, integrerad planering och samlokalisering förKonstruktörerna. För arkitekterna är det viktigaste integreradplanering och goda relationer.Slutsatsen: För konstruktörerna är integrerad planering, godarelationer och samlokalisering de viktigaste faktorerna. Deviktigaste faktorerna för arkitekterna är integrerad planering ochgoda relationer.