Lillqvist, Eva: Lyssna på djupet – En litteraturstudie över symbolers och symboliseringens betydelse i musikterapi. Uppsats på 15 hp inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med inriktning musikterapi vid Kungliga Musikhögskolan, KMH i Stockholm, 2016. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka symbolers och symboliseringens betydelse och användning i musikterapi. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsansats med hermeneutiskt inslag och är en deskriptiv litteraturstudie utifrån texter om psykisk ohälsa, kommunikation, symbolspråk och musikterapi. Resultaten har erhållits från texter om symbolbildning, psykisk ohälsa ur feministiskt perspektiv, musikterapins lekområde, kommunikationselement i terapeutiskt arbete och användning av symboler i musikterapi och angränsande områden. Begreppet symbol och symbolisering beskrivs från olika infallsvinklar för att i uppsatsens senare del, resultera i konkreta exempel på hur detta används i olika former av musikterapi. Den symbolterapeutiska ansatsen åskådliggörs från olika perspektiv. Konklusionerna blir en vidgad och fördjupad teoretisk förståelse av hur symboler används i terapeutiskt arbete i allmänhet och musikterapeutiskt arbete i synnerhet samt insikten att det finns en stor potential att utveckla och fördjupa i detta arbete. / Lillqvist, Eva: Listen to the depths – A literature study of symbols and symbolization in music therapy. A thesis carried out within the context of the Master Program in Music Education, profile Music Therapy at the Royal College of Music in Stockholm, KMH 2016. The purpose of this study was to examine the importance of symbols and symbolization and their use in music therapy. The thesis is a qualitative research approach with hermeneutic elements and descriptive literature, on the basis of texts about mental health, communication, symbolic language and music therapy. The results obtained from the texts of symbol formation, mental illness from the feminist perspective, music therapy's play area, communications elements in therapeutic work and the use of symbols in music therapy and related fields. The concept of symbol and symbolization are described from different angles to the latter part of the thesis, result in concrete examples of how this is used in various forms of music therapy. The symbol therapeutic approach is illustrated from different perspectives. The conclusions were a wider and deeper theoretical understanding of how symbols are used in therapeutic work in general and music therapeutic work in particular, and the realization that there is great potential to develop and deepen this work.

Studiens syfte är att belysa symboliseringsprocesser i Frälsarkransen utifrån ett musikterapeutiskt perspektiv och vidare utforska hur och på vilket sätt Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och hur de kan berika varandra. Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med förståelse som kunskapsideal. I hermeneutikens tolkningsvärld växlar man mellan del- och helhetsperspektiv vilket på ett konkret sätt kan överföras på Frälsarkransen där pärlornas olika innebörd bildar en helhet. Uppsatsen inleds med en översikt över studerad litteratur om musik och hälsa, musikterapi, musikpsykologi, psykologi, symbolisering samt andlighet för att ge bredare förståelse utifrån uppsatsens ämne. Den innehåller även ett sammandrag av Martin Lönnebos bok om Frälsarkransen samt en kvalitativ intervju med Martin Lönnebo. En studie där Frälsarkransen undersöks som musikterapeutisk metod har även genomförts. Allt vävs sedan utifrån uppsatsens syfte samman i den avslutande diskussionen. Slutsatsen är att Frälsarkransen kan kopplas samman med musikterapi och att de kan berika varandra i musikterapeutiska symboliseringsprocesser. / Annika Hansson: Pearls of Life and Music Therapy. The rosary Pearls of Life created by Martin Lönnebo from a musictherapeutic perspective. The purpose of the study is to illustrate processes of symbolization in Pearls of Life from a music therapeutic perspective, and further to explore how and in what manner Pearls of Life can be linked with music therapy and how they can enrich each other. The essay is written from a hermeneutic perspective, with understanding as an ideal of knowledge. The hermeneutic way of interpreting the world switches between partial and holistic perspectives, which in concrete terms can be transmitted in Pearls of Life, where the different meanings of the pearls form a whole. The paper begins with an overview of the studied literature on music and health, music therapy, music psychology, psychology, symbolizing and spirituality to give a broader understanding based on essay topic. It also contains a summary of Martin Lönnebo´s book Pearls of Life and a qualitative interview with Martin Lönnebo. A study that examined Pearls of Life as a music therapeutic method has also been implemented. Based on the purpose of the thesis, all is then brought together in a final discussion. The conclusion is that Pearls of Life can be linked with music therapy and that music and Pearls of Life can enrich each other in processes of symbolization in music therapy.

Författaren till denna uppsats har ett brett allmänt intresse av alla tänkbara relationer mellan hällbilder och runor ur ett vitt spektrum av aspekter såsom kronologiska, kulturella, epokmässiga, geografiska, semiotiska, språkfunktionella och skrifthistoriska. Särskilt intressant vore att kartlägga och analysera, hur hällbilder och runor kan symboliskt uttrycka religiösa, rituella, kosmologiska och livsåskådningsmässiga föreställningar och ideal. Andra viktiga faktorer, som måste beaktas, är kulturkontinuitet och hur forntidens människor såg på sina ännu äldre föregångares kultur, föreställningar och livsföring. Uppsatsen måste dock begränsa sig att främst behandla två specialområden dels lokaler med överlappande förekomster av hällristningar och runor, dels en jämförelse mellan runnamnens semantiska sfärer och symboliseringar av väsentliga delar i livsvärlden hos de mest frekventa skandinaviska hällbildsfigurstyperna. De frågor uppsatsen vill besvara är primärt: 1/ Vilka samlokaliseringar av hällbilder och runor finns det? 2/ Verkar runinskrifterna på dessa samlokaliseringar kommentera eller anspela på hällbilderna och i så fall hur? 3/ Vilka semantiska sfärer representerar runnamnen och vilka komponenter i de dåtida människornas levnadsvärld refererar de till? 4/ Finns det hällbildsfigurer, som rimligen kan sägas symbolisera samma levnadsvärldskomponenter som runorna? För att besvara dessa frågor presenteras: A/ fem samlokaliseringar av hällbilder och runor; B/ tolkningar av samspelet mellan de fem lokalernas hällbilder och runor; C/ en genomgång av de äldre runnamnens betydelser; D/ förslag på hällbildsfigurer, som symboliskt skulle motsvara runnamnen.  En angenäm effekt av denna uppsats vore, om den kunde leda till en rekategorisering av hällbildernas motiv och symboler utifrån runsystemets förutsatta levnadsvärld och kosmologi.. / The author of this thesis has a broad general interest in all imaginable relations between rock art and runes out of a wide spectrum of aspects such as cronological, cultural, epochic, geografic, semiotic, linguistic and the history of writing. It would be specially interesting to describe (map down) and analyse how rock art and runes in a symbolic way can express beliefs and ideals out of a religious, ritual and cosmological  conception of life. Other important considerations are continuity of culture and how ancient people looked at the culture, beliefs, ideas and living of their ancesters. This thesis has to be limited to deal with two areas, firstly lokacations with overlapping occurrence of rock art and runes and secondly a comparison of the semantic sphere of the names of the runes and symbolizations of important parts of life that can be seen in the most frequently occurring Scandinavian types of rock art figures. The thesis primarily wants to answer the following questions: 1) Which common localisations of rock art and runes are there? 2) Do the runes in these colocalization seem to comment or allude to the rock art? If so, in what way? 3) Which semantic spheres do the names of the runes represent and to which components in the life world of the ancient people do they refere? 4) Are there rock art figures who probably can be said to symbolize the same components of life world as the runes? To answer these questions I will present: A) five common lokalisations of rock art and runes. B) interpretations of the interaction of the rock art and runes in these five lokalisations. C) a catalogue of the meanings of the names of the older runes. D) proposals concerning rock art figures which in a symbolic way could correspond the rune names. A pleasant effect of this thesis would be, if it could leed to a recategorization of the motives and symbols of rock art from the provided life world and cosmology of the runes.

Syfte: Avhandlingens syfte är att utveckla en generell modell för interaktiv musikterapi som kan anpassas till olika målgrupper. Ansats och metoder: Avhandlingen är en monografi med en hermeneutisk kunskapssyn och en huvudsakligt kvalitativ och explorativt undersökande inriktning. Musikterapins målsättning är att bidra till ökad hälsa och livskvalitet. Som bakgrund till avhandlingens syfte definieras och diskuteras musik, hälsa och livskvalitet. Musikterapi definieras och kopplas till teorier om musiken i terapin, om intrapsykiska och interpersonella processer samt till systemteori. Musikterapeutiska inriktningar redovisas med respektive teoretisk förankring. Musikterapi beskrivs även ur ett kliniskt perspektiv med koppling till teorier om anknytning, lekterapi och begrepp som arousal, vitalitet och emotioner. Grundläggande vetenskapliga synsätt presenteras med reflektioner kring lämpliga inriktningar i musikterapeutisk forskning. Internationell forskning om musikterapi med olika metodologiska inriktningar och för olika målgrupper och dysfunktioner samt forskning i musikterapi i de nordiska länderna redovisas, med reflektioner kring framträdande mönster i denna forskningsöversikt. Forskning om musikterapi för de specifika målgrupperna i studien presenteras. Tre studier har genomförts inom olika verksamheter med olika målgrupper. Studie 1: Musikterapi med dialys-, cancer- och psykiatripatienter på ett länssjukhus. Studie 2: Musikterapi med små cancersjuka barn på ett barnsjukhus. Studie 3:Musikterapi på ett behandlingshem för ungdomar med svåra psykosociala problem. Studierna har gemensamt syfte och gemensamma forskningsfrågor och metoder för kunskapsinsamling, främst processbeskrivningar och dialogintervjuer med klienter och personal, vilka bearbetats med innehållsanalys. För respektive studie redovisas målgrupp, genomförande och resultat. I en jämförande analys av de tre studierna redovisas vad i musikterapin som är gemensamt och vad som är målgruppsspecifikt. Resultat och slutsatser: Implementeringsarbetet med att integrera musikterapin i ordinarie verksamheter fungerade tillfredsställande i samarbete med engagerad personal. Den planerade musikterapeutiska formen med interaktion mellan terapeut och patienter/klienter fungerade genomgående med förhållningssättet att anpassa musikterapin till patientens/klientens behov och önskemål. Samtliga klienter/patienter uppgav positiva upplevelser av interaktionen med musikterapeut och musiken kunde användas som kommunikationsmedel, både för kontakt-skapande, som stimulans till verbal kommunikation och som medel för ickeverbal kom-munikation, exempelvis med små barn och avskärmade tonåringar. Samtliga målgrupper uppgav känslomässiga upplevelser med inre bilder och symboler kopplade till musiken vilka i många fall också kunde uttryckas i målade bilder och egna texter. De små barnen stimulerades i musikterapin till lek och aktivitet och ökad interaktion med sina föräldrar. Val av musik och genre, av förinspelad eller improviserad musik, av jagstödjande eller bearbetande inriktning samt av möjligheterna att kombinera musiken med bild och text, påverkades både av de berördas behov och önskemål och av målgruppens ålder, mognad, livssituation och dysfunktioner samt av hänsyn till andra pågående behandlingar. För vuxna med allvarliga somatiska sjukdomar fick musikterapin främst en inriktning mot existentiella livsfrågor medan psykiatripatienterna vanligen kopplade inre bilder och symboler till sin psykiska problematikFör ungdomar med svåra psykosociala livssituationer fick musikterapin en jagstödjande och identitetsstärkande funktion med musiken som kommunikationsmedel. De små barnen med cancer fick genom musiken tillgång till ett salutogent lekområde där de kunde vara aktiva och engagera musikterapeut och föräldrar. Musikterapin bidrog i samtliga målgrupper till förbättringar av upplevd livskvalitet och psykiskt mående och kunde även fylla en lindrande funktion vid svåra medicinska behandlingar. Även om dessa psykiska förbättringar indirekt också kunde ge positiva fysiska hälsoeffekter kunde dessa inte specifikt knytas till den genomförda musikterapin då andra behandlingar bedrevs parallellt. Sammanfattningsvis påvisade de empiriska studierna musikterapins positiva effekter på upplevd livskvalitet och gav värdefulla kunskaper gällande vilka aspekter i den interaktiva musikterapin som är generella och vilka som behöver anpassas till berörd målgrupp. Modell för interaktiv musikterapi. Modellbegreppet samt modellens kliniska bakgrund och teoretiska influenser redovisas. I denna avhandling står begreppet modell för den samlade helheten av värderingar, teorier, metoder och praktik som tillsammans bildar en modell för interaktiv musikterapi. Dimensionerna som tillsammans bildar modellen består av: Värdegrund, Brukarperspektiv, Implementering, Målgruppsanalys, Interaktion, Musik som kommunikation, Tid och närhet, Interventioner med musik-bild-text-rörelse, Symboliserings-processer, Musik-terapeutiska metodval samt Kompetens och utvärdering. Delarna bildar tillsammans en helhet för ökad förståelse av musikterapins komplexa processer. Ambitionen är att skapa överblick, struktur och vägledning i arbete med musikterapi, samtidigt som man i kliniskt arbete tar hänsyn till den enskilda individens behov, resurser och livssituation. Modellredovisningen sammanfattar de aspekter som är gemensamma för olika målgrupper och de som bör anpassas till respektive målgrupp, verksamhet och enskild klient. Avhandlingen avslutas med att återknyta till musikterapi och folkhälsa, samt reflektioner över för och nackdelar med valda forskningsmetoder, modellens styrkor och svagheter samt mina olika roller och några idéer om framtida forskning / Aim: The aim of the thesis is to develop a general model for interactive music therapy adjustable to different target groups. Introduction and method: The thesis is a monograph with a hermeneutic view of knowledge and a predominantly qualitative and explorational investigative focus. The goal of music therapy is to contribute to better health and quality of life. As background to the aim of the thesis music is defined and discussed. Music therapy is also defined and linked to theories of music in therapy, in intrapsychological and interpersonal processes, and to systems theory. Music therapeutic approaches are presented with their respective theoretical foundations. Music therapy is also described from a clinical perspective linked to theories of bounding, play therapy and concepts such as arousal, vitality and emotions. A basic scientific approach is presented with reflections about suitable directions in music therapeutic research. International research on music therapy, with varying methodological approaches for diverse target groups and dysfunctions as well as research in music therapy in the Nordic countries, are presented with reflections of the more outstanding patterns in this research overview. Research on music therapy for the specific target groups in the study is presented. Three studies have been carried out in three areas with different target groups. Study 1: Music therapy with dialysis, cancer and psychiatric patients at a county hospital. Study 2: Music therapy with small children with cancer at a children’s hospital. Study 3:Music therapy at a treatment centre for adolescents with severe psychosocial problems. The studies have joint aims and research questions as well as methods of knowledge gathering, that is chiefly process descriptions and dialogue interviews with clients and personnel, which have been processed by content analysis. Target groups, implementation and results are presented for the respective studies. A comparative analysis of the three studies, that for which music therapy is shared and that for which is target group-specific, is presented. Results and conclusions: Implementation efforts to integrate music therapy in ordinary activities worked satisfactorily in cooperation with dedicated personnel. The planned music therapeutic form of interaction between therapist and patients/clients functioned consistently with the approach of adjusting music therapy to the patient’s/client’s needs and wishes. All clients/patients reported positive experiences of interaction with the music therapist, and the music could be used as a means of communication, both for establishing contact, as a stimulus to verbal communication, and as a means of non-verbal communication, for example with small children and withdrawn teenagers. All target groups reported emotional experiences with internal images and symbols linked to the music, which, in many cases could also be expressed in painted images and personal texts. Small children were stimulated by music therapy to play and activity, and increased interaction with their parents. Music selection and genre of previously recorded or improvised music, of an identity supportive or processing approach, as well as the possibilities to combine music with paintings and text, was influenced by both the needs and desires of those involved and by the target group’s age, maturity, life situation and dysfunctions, while also showing concern for other ongoing treatments. Aim: The aim of the thesis is to develop a general model for interactive music therapy adjustable to different target groups. Introduction and method: The thesis is a monograph with a hermeneutic view of knowledge and a predominantly qualitative and explorational investigative focus. The goal of music therapy is to contribute to better health and quality of life. As background to the aim of the thesis music is defined and discussed. Music therapy is also defined and linked to theories of music in therapy, in intrapsychological and interpersonal processes, and to systems theory. Music therapeutic approaches are presented with their respective theoretical foundations. Music therapy is also described from a clinical perspective linked to theories of bounding, play therapy and concepts such as arousal, vitality and emotions. A basic scientific approach is presented with reflections about suitable directions in music therapeutic research. International research on music therapy, with varying methodological approaches for diverse target groups and dysfunctions as well as research in music therapy in the Nordic countries, are presented with reflections of the more outstanding patterns in this research overview. Research on music therapy for the specific target groups in the study is presented. Three studies have been carried out in three areas with different target groups. Study 1: Music therapy with dialysis, cancer and psychiatric patients at a county hospital. Study 2: Music therapy with small children with cancer at a children’s hospital. Study 3:Music therapy at a treatment centre for adolescents with severe psychosocial problems. The studies have joint aims and research questions as well as methods of knowledge gathering, that is chiefly process descriptions and dialogue interviews with clients and personnel, which have been processed by content analysis. Target groups, implementation and results are presented for the respective studies. A comparative analysis of the three studies, that for which music therapy is shared and that for which is target group-specific, is presented. Results and conclusions: Implementation efforts to integrate music therapy in ordinary activities worked satisfactorily in cooperation with dedicated personnel. The planned music therapeutic form of interaction between therapist and patients/clients functioned consistently with the approach of adjusting music therapy to the patient’s/client’s needs and wishes. All clients/patients reported positive experiences of interaction with the music therapist, and the music could be used as a means of communication, both for establishing contact, as a stimulus to verbal communication, and as a means of non-verbal communication, for example with small children and withdrawn teenagers. All target groups reported emotional experiences with internal images and symbols linked to the music, which, in many cases could also be expressed in painted images and personal texts. Small children were stimulated by music therapy to play and activity, and increased interaction with their parents. Music selection and genre of previously recorded or improvised music, of an identity supportive or processing approach, as well as the possibilities to combine music with paintings and text, was influenced by both the needs and desires of those involved and by the target group’s age, maturity, life situation and dysfunctions, while also showing concern for other ongoing treatments.