<p>Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift</p>

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2010.

<p>Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.</p><p>Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.</p><p>Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.</p><p>Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.</p>

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor. Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor. Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har. Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.

Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt.

<p>Denna uppsats gör framför allt en textanalys av Rökstenen baserad på en modern historiesyn av den sena järnålderns förhållanden i Skandinavien. Med en sådan kontexuell bakgrund kan ett sameuropeiskt, senantikt idégods användas i en komparativ analys. Utgångspunkten är att Rökstenen manifisterar ett kosmologiskt budskap och att denna kosmologi är en variant av den under perioden alenarådande platonska harmoniska kosmologin. Även futharken analyseras från samma utgångspunkt.</p>

Uppsatsen ger en överblick över runornas bakgrund och forskning kring runorna och dels att ge en beskrivning av rökstenen och dess historia samt olika forskares tolkningar av stenen. Uppsatsen avslutas med en analys och diskussion av rökstenens olika tolkares förklaring av stenens skrift

Åsmund Kåresson is one of our greatest rune stone makers. His ornographic stile was copied by other rune writers. Åsmund also made many stones, around 60. Many scientists took för granted Åsmund was from Uppland, but not Magnus Källström. He saw liknesses in a rune stone from Medelpad, M5, and one from Uppland, U372, dedicated to Åsmund. This essey tries to complement Källströms statement. The rune stone M5 is compared with U372, and since neither one is signed, with U956. As one more attempt to prove Källström being right, I tried to put all Åsmunds stones in right decade, with Gräslunds method. As far I as am concerned, M5 and the stones signed by Åsmund is Gästrikland, is clearly older, than many stones signed/dedicated to Åsmund Kåresson in Uppland. The stones in Gästrikland are so huge and monumental, I asked myself why many Upplandic stones of Åsmund – especially the earlier - was so much simplier. My explaination is, that Åsmund carved runstones as proffessional, and since he was not known i Uppland, he first had to make himslef a namn. Then he could do his big, beautiful, wellcarved and artistic stones, because someone was intrerested in paying him. This - I mean - is another thing, that indicates what Magnus Källström assumed is right: Åsmund Kåresson is from Medelpad, learned to carve in / <p>En arkeologisk uppsats om den store runristaren med sin egna stil</p>

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

This essay studies the runic inscriptions from the Migration period in Sweden and their connection to central places. The essays main focus is to identify the find location of the runic inscriptions and through that investigate if they appear in or nearby a central place from the same time period. The essay is divided into three different parts, in the first part I locate the runic inscriptions location of discovery. The second part contains locating defined central places or central areas in or nearby the location of the runic inscriptions. In the last part I separate the runic inscriptions and the objects material on which it is found upon, in order to identify if it is the inscription itself, or the object itself, which can be linked to centrality in the landscape. The result of the study shows that 10 % of the treated runic inscriptions are found in a defined central place during the Migration period in Sweden. 67 % of the runic inscriptions has been found in defined central areas, which all together means that 77 % of the treated runic inscriptions are connected to centrality in the landscape during the Migration period in Sweden. Furthermore, 15 % of the inscriptions can possibly be linked to central areas and the last 8 % show no connection to any sort of centrality in the landscape.