1 |
Mästare och minnesmärken : studier kring vikingatida runristare och skriftmiljöer i Norden /Källström, Magnus, January 2007 (has links)
Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.
|
2 |
Den analfabetiska ön : Om runinskrifternas relation till centralplatser under folkvandringstiden i Sverige.Sandberg, Viktoria January 2016 (has links)
This essay studies the runic inscriptions from the Migration period in Sweden and their connection to central places. The essays main focus is to identify the find location of the runic inscriptions and through that investigate if they appear in or nearby a central place from the same time period. The essay is divided into three different parts, in the first part I locate the runic inscriptions location of discovery. The second part contains locating defined central places or central areas in or nearby the location of the runic inscriptions. In the last part I separate the runic inscriptions and the objects material on which it is found upon, in order to identify if it is the inscription itself, or the object itself, which can be linked to centrality in the landscape. The result of the study shows that 10 % of the treated runic inscriptions are found in a defined central place during the Migration period in Sweden. 67 % of the runic inscriptions has been found in defined central areas, which all together means that 77 % of the treated runic inscriptions are connected to centrality in the landscape during the Migration period in Sweden. Furthermore, 15 % of the inscriptions can possibly be linked to central areas and the last 8 % show no connection to any sort of centrality in the landscape.
|
3 |
Substantivböjningen i medeltida svenska runinskrifterMård, Birger January 2018 (has links)
Under den medeltida perioden ristas runinskrifter på en mängd olika föremål, från korta meddelanden på ben och pinnar till klotter på kyrkväggar och uppmaningar till bön på gravstenar. På senare tid har dessa inskrifter med rätta uppmärksammats som en av våra viktigaste källor till det fornsvenska språket. Något som dock ännu till stor del har lämnats outforskat är runtexternas grammatik. Denna uppsats syftar till att kartlägga och sammanställa de medeltida svenska runinskrifternas substantiv utifrån deras böjning. Undersökningen har genomförts genom att sortera substantiven efter stam, kasus, genus och species, för att sedan analysera de former som de uppvisar. Resultaten visar att substantiven i materialet till mycket hög grad följer de fornsvenska böjningsmönster som tidigare har etablerats av bl.a. Wessén (1968). Samtidigt uppvisar vissa av substantiven i materialet relativt tidiga exempel på kasussammanfall. Detta gäller främst dativändelserna hos feminina ō-stammar, men även vissa maskulina a- och u-stammar. En tydlig slutats är också att formerna i materialet ingalunda är jämnt fördelade, vare sig över stammar, kasus, genus eller species.
|
4 |
Prepositionsbruk i vikingatida runinskrifter : En beskrivning av prepositionernas bestånd, former och rektionBeier, Phil January 2016 (has links)
Denna uppsats har två mål. Det första målet är att ge en omfattande överblick över samtliga tillgängliga vikingatida runinskrifters prepositionsbestånd och -former, vilket innefattar en presentation av de prepositioner som använts i dessa inskrifter samt en förklaring till ortografiska skillnader i prepositionernas representation. Denna överblick avslutas med en förklaring av prepositioners olika skrivningsformer som kan förklaras med utvecklingar inom ljudsystemet samt felskrivningar. Det andra målet är att genomföra en undersökning av prepositionsfrasens rektioner som baseras på Lena Petersons (1991) behandling. Syftet med denna undersökning är, utegående från korpusen Samnordisk runtextdatabas 2014, att spåra och förklara semantiska avvikelser i samtliga tillgängliga vikingatida runinskrifter. Resultatet av rektionsundersökningen visar i enlighet med Petersons resultat att den grammatik som används i vikingatida runinskrifter är stabil och att de avvikelser som rör semantiken är så pass få att de mycket väl kan baseras på fakultativa beslut från runristarnas sida och inte nödvändigtvis på förändringar i grammatiken. Ett fåtal avvikelser kan dock ha grammatiska förklaringar. Det finns en viss tendens till att egennamn står i nominativ efter prepositioner och att ackusativ används istället för dativ, vilket kan tolkas som ett väldigt tidigt tecken för senare kasus-sammanfall. Med tanke på hur sällan dessa avvikelser förekommer, är det dock tveksamt om man kan dra några generella slutsatser utifrån dem. Av detta resulterar enligt min mening att de fakultativa reglerna har sitt ursprung å ena sidan hos runristaren, som i de flesta fallen har anledning för att använda den använda formen, och å andra sidan hos dagens läsare, som saknar förståelse för vissa drag i det dåtida språkbruket.
|
5 |
Sexuella runinskrifterHolm, Carita January 2013 (has links)
De sexuella runinskrifterna på lösföremål i det medeltida Norden har ett fascinerande innehåll och ordval. Mig veterligt finns inget samlat verk sedan tidigare om dessa, vilket gör att jag med min uppsats kan bredda runologin i det avseendet. Här går jag igenom sexuella inskrifter, tolkningar och översättningar samt diskuterar skriftbruket i en tid då runskriften levde sida vid sida med latinskrift. Syftet har varit att vara så rakt på sak som möjligt i presentationen av runinskrifterna. Materialet innefattar ett 50-tal inskrifter, vilka finns samlade i ett inskriftsregister längst bak. Futharkinskrifternas dubbla budskap, fuþ för <fuþark> eller fvn. fuð 'fitta', måste ha varit allmänt känt blandrunristarna. Det övriga materialet, direkt sexuella anspelningar med ett explicit språkbruk, med ord som betyder 'kuk', 'fitta' och 'rövknulla', är en relativt liten del som ytterligare tydliggör det grafittirelaterade syftet med ristningarna.
|
6 |
U-omljud i runöstnordiska steninskrifter : Utbredning och grafisk representationStrandberg, Mathias January 2004 (has links)
No description available.
|
7 |
Vikingatida runbleck : Läsningar och tolkningarPereswetoff-Morath, Sofia January 2017 (has links)
Föreliggande avhandling syftar till att utveckla läsningen och tolkningen av inskrifterna på de i dagsläget 46 kända vikingatida runblecken. Målet är att ge en så tydlig bild som möjligt av inskriftsgenren vikingatida runbleck. I detta syfte har upprepade fältundersökningar av runblecken genomförts med stereomikroskop. På grundval av på så vis etablerade nya läsningar föreslås nya tolkningar till de mest problematiska ställena i de tidigare tolkade runblecksinskrifterna. Nya tolkningsförslag ges även för runblecksinskrifter som tidigare har ansetts vara olexikaliska. Utöver nya läsningar och tolkningar resulterar denna studie i en kartläggning av relationen mellan runblecksinskrifternas innehåll och form å den enda sidan och runbleckens fyndmiljöer och utseende å den andra. / The aim of this dissertation is to represent as clearly as possible the genre of Viking-Age runic plates by developing readings and interpretations of the inscriptions on the 46 metal plates with runes from the Viking Age known today. Several investigations of the runic plates have been conducted with a stereomicroscope for this purpose. On the basis of the new readings thus established, new interpretations have been proposed for the most problematic sections of previously interpreted inscriptions. New interpretations are also offered for inscriptions on runic plates which have previously been considered non-lexical. As well as providing new readings and interpretations, this study has resulted in clarification of the relationship between the form and content of the inscriptions on the runic plates on the one hand and on their find circumstances and appearance on the other.
|
8 |
Kultkontinuitet i HälsinglandSköld, Christer January 2006 (has links)
<p>I uppsatsen behandlas vad <em>kultkontinuitet </em>innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet.</p>
|
9 |
Kultkontinuitet i HälsinglandSköld, Christer January 2006 (has links)
I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet.
|
10 |
De feminina substantivens böjning i runsvenskanMarklund, Felix January 2016 (has links)
Uppsatsen syftar till att beskriva hur de belagda feminina substantiven böjdes i runsvenska. Materialet utgörs i huvudsak av beläggen på de feminina substantiven i Svenskt runordsregister. För att uppnå syftet används dels böjningssformerna som materialet visar, dels motsvarande feminin substantivböjning i fornsvenska och fornisländska. Uppsatsen visar att det är möjligt att ställa upp böjningsparadigm med de feminina substantivens böjning i runsvenska.
|
Page generated in 0.0598 seconds