Abstract The overall aim of this study is to show how phonological awareness develops during the first school year and how this can be affected by different teaching materials and working methods. Two classes are compared in the study. One of the classes has digital teaching material and the other class has traditional teaching material. The study seeks to show to what extent there are differences between the groups’ phonological awareness. Both quantitative and qualitative methods are used in the case study. Quantitative methods are used to present the result of a test of phonological awareness, compared with the pupils’ results on a previous test. The qualitative part consists of interviews with the class teachersabout their view of the pupils' development of phonological awareness. The results show that there were differences between the two groups in the earlier test, but that these were levelled out after the first school year. Another finding is an advantage for girls over boys in the earlier documentation, but that difference too was reduced during the first school year. Yet another conclusion is that the teachers work with different methods but thecontent of the teaching is relatively similar.

Syftet med min fallstudie har varit att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka om interventionen kan hjälpa en elev i årskurs 2 med språkstörning att utveckla fonem-grafemkopplingen. Genom att utgå från tidigare forskning om svårigheter för elever med språkstörning och teorier om läsinlärning utvecklades en intervention med strukturerad arbetsgång och långsamt tempo. Med ett salutogent perspektiv utgick interventionen från det som fungerar och från elevens kunskaper. Undervisningen var riktat mot zonen för den proximala utvecklingen, vilket innebar det eleven med viss stöttning och anpassning klarar av. Enligt det sociokulturella perspektivet sker kunskapsutveckling i samspel och med lärarens stöd som en ”byggnadsställning” kan eleven succesivt utvecklas. Genom observationer ville jag få förståelse för hur interventionen fungerade för specifik elev och genom dessa insikter få kunskap om hur interventionen kan utvecklas. Slutsatsen var att t räning för att utveckla fonem-grafemkopplingen genom en kombination av ljudmetoden, munbilder och fonologisk medvetenhetsträning med hjälp av språklekar, praktiska övningar och multisensorisk stimulans är en intervention som fungerade för eleven i min fallstudie. Genom att observera hur interventionen utvecklades kan jag konstatera att det var svårt att förutse utifrån den kunskap som fanns hur mycket längre tid som hade behövts. Interventionen beräknades pågå i 10-12 veckor, förlängdes till 16 veckor, men hade behövt pågå under en längre tid för att få elevens fonem-grafemkopplingen automatiserad avseende hela alfabetet. I fallstudien klarade eleven fonem-grafemkopplingen på 24/24 bokstäver efter interventionens slut men alla bokstäverna var inte automatiserade till snabb åtkomst. Elev med språkstörning behöver en mycket långsam inlärningstakt för att nå säker fonem-grafemkoppling. Fallstudien visar hur man i en intervention kan arbeta med en elev med språkstörning som kan fungera för att utveckla fonem-grafemkopplingen.

Syftet med den här studien var att undersöka hur det särskilda läs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever får i en särskild studioverksamhet på en sfi-skola och vad jag som sfilärare kan tänka på för att stödja eleverna så att de når målen. I samband med detta har jag även studerat och jämfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", självförtroende och om acceptans i det svenska samhället. Studien som är en utvärdering av en särskild stödundervisning för elever på en sfi-skola i Sverige visar med hjälp av tester och intervjuer att verksamheten är ett värdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lär sig snabbare i "studion"och får mer individuell tid än i den ordinarie undervisningen. Några fonemtest visar att de fyra eleverna nästan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fått särskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fått stöd, börjar lära sig de svenska språkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande många fel. För de fyra eleverna är det viktigt att lära sig att kommunicera som för dem innebär att kunna prata och göra sig förstådda på svenska. "En bra svenska" menar eleverna betyder att ha ett bra svenskt uttal. Endast den kvinnliga eleven har känt sig diskriminerad eller blivit missförstådd p.g.a. sitt svenska uttal. Enligt resultaten, kan jag och mina kollegor i studion stödja eleverna så att de snabbare lär sig de svenska språkljuden och kan göra sig förstådda i det svenska samhället. / The aim with this study was to examine how the specified reading, pronunciation and writing support functions for students in a special studio at an SFI-school and what I, as an SFIteacher, can do to support students to reach their aims. In connection with this I have also studied and compared the four students' texts in speech and writing as well as their thoughts on having "Good Swedish", confidence and acceptance in the Swedish society. The study which is an evaluation of a special remedial teaching for students at a SFI-school in Sweden shows through tests and interviews that the business is a valuable addition to the regular education. The four students think that they learn faster and get more individual teaching in the "studio" than in their class. Some phoneme tests show that the four students nearly eliminate their errors at the second test, while four other students, who never have had special remedial support, only reduce their errors by nine pieces out of 90. The students who have had remedial support begin to learn Swedish phonemes, speech sounds and spelling, but they still make many errors. For all students it is important to learn to communicate, which means to speak and to be understood in Swedish. "Good Swedish" for the students means to have a good Swedish pronunciation. Only the female student has felt discriminated or misunderstood because of her Swedish pronunciation. According to the results, me and my colleagues in the studio can support the students so that they learn the Swedish language sounds quickly and make themselves understood in Swedish society.

När språkliga svårigheter uppträder hos barn är kontakt med logoped aktuell för att kunna identifiera vilken typ av svårighet som föreligger hos barnet och för att kunna planera interventionen. En språklig aspekt som bör undersökas är den fonologiska förmågan som vanligen undersöks med hjälp av ett test. LINUS är ett sådant test som nyutvecklat och används i föreliggande studie för att undersöka fonologin hos barn i åldrarna 5-6 år med typisk utveckling. Syftet i föreliggande studie var att undersöka fonologin hos barn med typisk utveckling och ta fram referensdata för kortversionen av LINUS för barn i åldrarna 5-6 år. Av intresse var även att undersöka om det förelåg skillnader i resultat mellan pojkar och flickor och mellan åldrarna 5-5;6 och 5;6-6. De barn som deltog i studien hade alla svenska som modersmål, ingen hade känd hörselnedsättning eller någon tidigare eller pågående kontakt med logoped/talpedagog. Hela gruppen bestod av 70 barn; 35 pojkar och 35 flickor. Halvårsintervallen bestod av 32 yngre barn och 38 äldre barn. Resultatet visar att barn i 5-årsåldern har god fonologisk förmåga och har etablerat samtliga fonem bortsett från /s/ och /r/. En statistiskt signifikant skillnad mellan könen avseende etablering av fonemet /r/ framkom, där fonemet föreföll svårare bland pojkarna.

PISA-undersökningar visar hur elevers kunskaper i läsförståelse har försämrats avsevärt de senaste åren. Utan bra undervisning finns det en risk att resultaten fortsätter att dala. Forskning visar att lärare inte vet hur de ska undervisa sina elever i läs- och skrivinlärning. Med hjälp av specifika inlärningsmetoder kan undervisningen öka elevernas läsförståelse.Den här studiens syfte är att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som är vanligast förekommande bland behöriga lärare som är verksamma i årskurs 1 från två kommuner i Västsverige.För att undersöka detta har en kvantitativ studie med enkät som redskap genomförts. Enkätundersökningen gick ut till lärare i årskurs 1, som är verksamma i två kommuner i Västsverige. Totalt deltog 12 respondenter i undersökningen.Resultatet visar att läs- och skrivinlärningsmetoderna Att skriva sig till läsning, Läsning på talets grund och Bornholmsmodellen är de metoder som är vanligast förekommande i läs- och skrivundervisningen bland de tillfrågade lärarna. Studien visade även att lärarna använder olika läs- och skrivinlärningsmetoder i symbios med varandra.Några slutsatser som kan dras utifrån studiens resultat kopplat till frågeställningarna är att respondenterna blandar metoder och pedagogiska synsätt i sin undervisning. De respondenter som har mest kunskap om metoderna är de som arbetat flest antal år. De flesta respondenterna är enhetliga i sin inställning till metodvalet och de metoder de föredrar att använda. Även att det finns olika faktorer som påverkar deltagarnas val av metod, exempelvis tillgång på digitala verktyg och tidigare forskning.

I min undersökning framkommer många likheter i sättet att arbeta med att introducera barnen i förskolan till det skrivna ordet. Men det finns även olikheter kring vilken metod pedagogerna använder sig utav. En intressant del som jag sett i undersökningen är att de två metoderna som framkommer Bornholm och Öjaby. Metoderna skiljer sig i hur vi ska lära våra förskolebarn att tyda det skrivna ordet. Det jag kan se att alla förskolorna arbetar med är med barnets skrivna namn. Det är något som alla barn på förskolan får bekanta sig med. Det skrivna namnet är ett återkommande inslag i barnens vardag och de möter sitt namn i flera situationer.

Sammanfattning Syftet med detta examensarbete var att undersöka lärares materiella och strukturella resurser samt hur de använder sig av dessa i sin läs- och skrivundervisning i åk f-3. Denna studie bygger på intervjuer med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi har studerat ämnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv.  Den teoretiska genomgången behandlar läs- och skrivlärande ur ett sociokulturellt perspektiv. Därefter presenteras en avgränsad del av forskning kring barns läs- och skrivlärande för tidigare år. Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lärare i åk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans värld i många år. De har stor erfarenhet och kunskap inom ämnet. Resultatet visar att lärarnas undervisning är varierad samt sker med alla sinnen. De sex lärarna anser att bokstävernas ljud är viktigt och att samspel är betydelsefullt för barnens läs- och skrivlärande. Högläsning i hemmet och i skolan är av stor vikt enligt de intervjuade lärarna för att det bidrar till positiva erfarenheter av läsning. Resultatet visar även att det råder personal- och tidsbrist vilket leder till sämre individanpassning. En del av lärarna använder test för anpassa nivån på undervisningen. Vidare menar de att klassrumsmiljön har betydelse för barnen läs- och skrivlärande.

Syftet med arbetet var att få fördjupad förståelse av speciallärares erfarenheter av specialpedagogiskt arbete för att tidigt förebygga och möta hinder i elevers läsutveckling. Vi ville undersöka speciallärares arbete med att främja god läsutveckling i skolans tidigare år. Frågeställningarna som vi valde att utgå ifrån handlar om hur speciallärare beskriver sitt arbete med att tidigt förebygga och möta hinder i elevers läsutveckling samt vilka framgångar och utmaningar som framkommer i arbetet med tidiga insatser för att främja god läsutveckling i skolans verksamhet. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av intervjuer av tolv speciallärare kring deras erfarenheter och arbetssätt med tidiga insatser och förebyggande arbete i skolans tidigare år. Resultatet visade att alla speciallärare i studien ansåg att det var mycket viktigt att tidigt upptäcka elever som riskerar att misslyckas med den inledande läsinlärningen. Flera av speciallärarna nämnde också att de arbetade enskilt med elever i intensiva perioder redan i början av år 1. Speciallärarna redogjorde för olika utmaningar i speciallärarrollen, där tiden och otillräckligheten var de största utmaningarna. Framgångsfaktorerna enligt speciallärarna var att ge eleverna tidigt stöd, att arbeta i intensiva perioder, ha ett bra samarbete med hemmet och klassläraren samt att lärare och speciallärare har hög kompetens inom språk- och läsutveckling.

No description available.

Att läsa är en av de viktigaste kunskaper som barn behöver lära sig i skolan och forskare är eniga om att grunderna inom läsförmågan behöver läggas i tidig ålder. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur en kvalitativ undervisning i sambandet mellan grafem och fonem kan se ut i förskoleklasser. Anledningen till att fokus ligger på förskoleklasser är för att det är den tidigaste obligatoriska skolformen som lägger grunden inför det kunskapskrav som barnen ska uppnå i årskurs 1. För att undersöka hur undervisning i sambandet mellan grafem och fonem ser ut i förskoleklasser har fem intervjuer genomförts. Resultatet av undersökningen visar hur lärarna anser sig undervisa och vilka undervisningsmetoder de upplever som framgångsrika för elevernas läsinlärning. Undersökningen visar även att sambandet mellan grafem och fonem är en viktig del i förskoleklassens undervisning för att elevernas läsutveckling ska främjas i tid. Att leka fram förståelsen mellan fonem och grafem på ett varierat och multisensoriskt arbetssätt visar sig vara en metod som kan främja alla elevers läsförståelse. Att dessutom kombinera metoden med att genomföra det obligatoriska bedömningsstödet Hitta Språket kan barn som tenderar att få läs- och skrivsvårigheter i förskoleklassen synliggöras och få stöd i tid. / Reading is one of the most important skill that children learn in school and researchers agree that the foundations of reading ability need to be established at an early age. The purpose of this study is thus to investigate how qualitative teaching in the relationship between grapheme and phoneme can look like in preschool classes. The reason why this study focuses on the teaching of reading in preschool is because it is the earliest compulsory school form. Preschool lays the goundwork for the knowledge reguirement that the children must achieve in grade 1. In order to study how teaching in the relationship between grapheme and phoneme looks like in preschool classes, five interviews were conducted. The results of the study show how teachers consider themselves to be teaching and what teaching methods they perceive to be successful for pupils reading learning. The study also shows that the connection between grapheme and phoneme is an important part of the preschool class´s teaching in order to promote pupils reading skills in time. Teaching the understanding between phonemes and graphemes in a playful, varied and multisensory way of working proves to be a method that can promote the reading comprehension of all students. Furthermore, combining the method with implementing the mandatory assessment support Hitta Språket, children who tend to have reading and writing difficulties in the preschool class can be made visible and receive support in time.