Syftet med min fallstudie har varit att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv undersöka om interventionen kan hjälpa en elev i årskurs 2 med språkstörning att utveckla fonem-grafemkopplingen. Genom att utgå från tidigare forskning om svårigheter för elever med språkstörning och teorier om läsinlärning utvecklades en intervention med strukturerad arbetsgång och långsamt tempo. Med ett salutogent perspektiv utgick interventionen från det som fungerar och från elevens kunskaper. Undervisningen var riktat mot zonen för den proximala utvecklingen, vilket innebar det eleven med viss stöttning och anpassning klarar av. Enligt det sociokulturella perspektivet sker kunskapsutveckling i samspel och med lärarens stöd som en ”byggnadsställning” kan eleven succesivt utvecklas. Genom observationer ville jag få förståelse för hur interventionen fungerade för specifik elev och genom dessa insikter få kunskap om hur interventionen kan utvecklas. Slutsatsen var att t räning för att utveckla fonem-grafemkopplingen genom en kombination av ljudmetoden, munbilder och fonologisk medvetenhetsträning med hjälp av språklekar, praktiska övningar och multisensorisk stimulans är en intervention som fungerade för eleven i min fallstudie. Genom att observera hur interventionen utvecklades kan jag konstatera att det var svårt att förutse utifrån den kunskap som fanns hur mycket längre tid som hade behövts. Interventionen beräknades pågå i 10-12 veckor, förlängdes till 16 veckor, men hade behövt pågå under en längre tid för att få elevens fonem-grafemkopplingen automatiserad avseende hela alfabetet. I fallstudien klarade eleven fonem-grafemkopplingen på 24/24 bokstäver efter interventionens slut men alla bokstäverna var inte automatiserade till snabb åtkomst. Elev med språkstörning behöver en mycket långsam inlärningstakt för att nå säker fonem-grafemkoppling. Fallstudien visar hur man i en intervention kan arbeta med en elev med språkstörning som kan fungera för att utveckla fonem-grafemkopplingen.