• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 25
  • Tagged with
  • 25
  • 14
  • 10
  • 9
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Det korta tåget : en studie om språklig medvetenhet i förskoleklass / The short train : a study about linguistic awareness in preschool class

Graae-Nielsen, Matilda, Erlandsson, Emelie January 2012 (has links)
Föreliggande examensarbete diskuterar språklig medvetenhet i förskoleklass. Syftet med examensarbetet är att skapa en fördjupad kunskap om och förståelse för språklig medvetenhet. Frågeställningarna som arbetet utgår ifrån är: Hur ser den fonologiska medvetenheten ut hos de för studien utvalda barnen i förskoleklass? och Hur ser förskollärarna på begreppet språklig medvetenhet och hur ser deras arbetssätt ut för att stimulera den? Den metod som används i studien är dels kvantitativ kartläggning av barn men även kvalitativa intervjuer med förskollärare. Kartläggningen begränsades till att beröra den fonologiska medvetenheten. Den syftar till att synliggöra de för studien utvalda barnens fonologiska medvetenhet. Intervjuerna med förskollärare genomfördes för att få en fördjupad förståelse för deras synsätt och arbetssätt kring begreppet språklig medvetenhet. Resultatet visar att de kartlagda barnen har börjat utveckla en fonologisk medvetenhet, dock skiljer sig medvetenheten väldigt mycket mellan barnen. Intervjuerna visar att förskollärarna framhåller språklekars betydelse för utvecklandet av barns språkliga medvetenhet. De känner sig säkra i att arbeta med språklig medvetenhet men har svårare att sätta ord på innebörden av begreppet språklig medvetenhet.
22

Speciallärares och lärares praktiska arbete med tidigare insatser för att främja elevers språk-, skriv- och läsutveckling

Johansson, Carin, Bodin, AnnaLena January 2019 (has links)
Syftet med självständiga arbetet är att belysa hur speciallärare och lärare beskriver sitt förebyggande arbete kring språk-, skriv- och läsutveckling genom tidiga insatser. Vi utgick från våra frågeställningar; Hur beskriver några speciallärare och lärare upptäckten av elever som ligger i riskzonen för att utveckla läs- och skrivsvårigheter? Vilka arbetssätt, metoder och läromedel använder några speciallärare och lärare för att arbeta förebyggande med språk-, skriv- och läsutveckling? För att besvara frågeställningarna har vi valt kvalitativa intervjuer med 7 speciallärare och 3 lärare som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 3. I resultatet framkom fyra kategorier som haft betydelse för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. För det första hur språkligt sårbara barn upptäcks, där olika kartläggningar och screeningtester användes. För det andra det förebyggande arbetet som handlade om tidiga insatser, lästräning i intensivperioder, och en-till-en undervisning. För det tredje framgångsfaktorer som handlade om att tidigt arbeta med fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, läromedel i den första läs- och skrivinlärningen samt ett varierat arbetssätt. Slutligen utmaningar, där kartläggningar visade sig ta mycket av lärares och speciallärares tid. Informanterna påvisade också att utmaningar var att få till en bra organisation kring arbetet med språk-, skriv- och läsutveckling på skolorna. En av våra slutsatser är att speciallärarna har en viktig kompetens och vet vilka arbetssätt och metoder som gynnar elevers språk, - skriv och läsutveckling. Det ser olika ut hur den kompetensen används och organiseras ute på skolorna.
23

Läsklubben : Intervention i grupp med avsikt att öka avkodningsförmågan / The reading club : A group intervention with an intention to enhance the decoding ability

Ericson, Marlene January 2016 (has links)
Abstract The present study reports the results of an intervention in year two based on proven methods to enhance students decoding and reading speed. Since a slow and uncertain decoding can affect reading comprehension. I have conducted tests in two classes in year 2, in decoding, and reading comprehension. I identified 16 students who received results stanine 1 to 3 on one or both tests. These students were given further tests in listening comprehension and in decoding. A standardized test was used both as a pretest and as a posttest, measuring literally awareness, decoding of the content, form and nonsense words and RAN. Five of the students become members in the intervention group, denoted The reading club.  Four students got constitute a control group. Another four pupils lacked sufficient prerequisites for participation, and three students received too high results of decoding test for participation in the study. Should the intervention study, which lasted for 45 minutes three times a week for five weeks, enhance the students decoding skills and reading speed? After completion of the intervention I compared the results from the intervention group with the pupils from the control group and the students who normed the test. The students who participate in The Reading club enhance the reading speed compare to the control group.
24

Uttalsundervisning i svenska som andraspråk : En intervjustudie om faktorer, arbetssätt och arbetsmetoder / Teaching pronunciation in swedish as a second language : A interview study about factors and work methods

Issa, Marah January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka erfarna lärare i svenska som andraspråks uppfattningar i arbetet med momentet uttal. Detta syfte avser jag uppfylla genom att besvara följande frågor: 1.      Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers uttal i svenskan? 2.      Vilka arbetssätt väljer lärarna att använda? 3.      Vilka arbetsmetoder använder lärarna i sin undervisning? Det teoretiska ramverket i denna studie bygger dels på behaviorismen och dess kontrastiva hypotes dels på den sociokulturella teorin. I denna kvalitativa studie har fem behöriga lärare i svenska som andraspråk, som arbetar i årskurserna 4-6 och har lång erfarenhet intervjuats. Intervjuerna har kategoriserats med en kvalitativ innehållsanalys för att identifiera och ta fram teman för innehållet. Sammanfattningsvis kan konstateras att hos samtliga respondenter genomsyrar undervisningen i svenskt uttal de flesta momenten i ämnet svenska som andraspråk. Elevernas ankomstålder, modersmål och studieteknik är de faktorer som mest påverkar deras förmåga att tillägna sig ett korrekt svenskt uttal. För att nå detta mål söker lärarna att hitta elevernas proximala utvecklingszon, för att med den som utgångspunkt bestämma vilka arbetssätt (innehållet i undervisningen) som ska prioriteras. De vanligaste arbetsmetoderna är högläsning och imitation, där man tränar uttal av olika kontraster av fonem, kvantitet, betoning och prosodi. / The purpose of the study is to investigate experienced teachers´ perceptions about teaching pronunciation in swedish as a second language. This purpose I intend to fulfill by answering the following questions:   1. What factors do teachers consider important when working to develop pronunciation? 2. In which way do teachers choose to work? 3. What teaching methods do teachers use and how are they applied?   The theoretical framework in this study is based on behaviorism and its contrastive hypothesis and partly on socio-cultural theory. In this qualitative study, five qualified and experienced teachers in Swedish as second language, who work in grades 4-6 have been interviewed. The interviews have been categorized with a qualitative content analysis as a method to identify and develop themes for the content.   In conclusion, it can be noted that all interviewees consider that teaching of swedish pronunciation permeates most of the topics in the subject Swedish as other language. The students' age of arrival to Sweden, mother tongue and study technique are the factors that most affect their ability to acquire a correct Swedish pronunciation. To achieve this goal, the teachers seek to find the students' zone of proximal development as starting point in determining which way to work (the content of teaching) to be prioritized. The most common working methods are aloud reading and imitation, where pupils practice the pronunciation of different contrasts of phoneme, quantity, accent, and prosody.
25

Tidig läsundervisning: Ljudning eller annat? : En kvantitativ studie av yrkesverksamma lärares didaktiska val / Early reading instruction: Phonics or something else? : A quantitative study of the didactical choices of working teachers

Wikström, Sigrid January 2023 (has links)
Detta arbete undersöker och sammanställer hur yrkesverksamma lärares tidiga läsundervisning ser ut i årskurs 1. Det är en kvantitativ studie med pragmatisk utgångspunkt och särskild tonvikt på didaktiska val rörande ljudning och fonologiska strategier. Inledningsvis introduceras och definieras de centrala begreppen. Därefter ges en teoretisk grund för läsning, läsutveckling och avkodning. Tidigare forskning gällande framgångsfaktorer i den tidiga läsundervisningen redogörs för. Utifrån de centrala begreppen fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap och fonologisk läsning konstruerades en enkät vars begreppshantering, genomförande och datasammanställning redogörs för i arbetets metodkapitel. Den digitala enkäten, där de centrala begreppen konkretiserades till läraktiviteter, skickades ut till 22 yrkesverksamma lärare av vilka 11 blev studiens deltagare. Deras svar sammanställdes och analyserades främst kvantitativt men även med kvalitativa inslag. Utifrån datan kunde slutsatsen dras att alla deltagarna fokuserar på fonologiska aspekter i någon mån, men att även andra och till viss del motverkande avkodningsstrategier tar plats i undervisningen. En kvalitativ analys av enkätens öppna fråga visade även att det skilde sig mellan deltagarna huruvida den fonologiska avkodningsträningen skedde inom ramen för en innehållsligt sammanhängande helhet. Dessa resultat sätts i relation till tidigare forskning. Studien diskuteras även utifrån dess validitet, reliabilitet och generella kvalitet, både i metod- och diskussionsavsnittet. Slutligen ges uppslag till vidare forskning.

Page generated in 0.0555 seconds