The aim of the study was to investigate if an intensive, repeated, paired reading intervention consisting of three minutes of reading three times a day could improve student decoding skills of all students, including those in language difficulty. In 2016, Hylén Landström showed that a reading intervention of two minutes twice a day did not result in an improvement in student decoding skills. Following Hylén Landström, the students in the present study read in pairs for three minutes each, three times a day for six weeks. Thus, the students read for five minutes more each day than the students in Hylén Landström’s study. The results show an improvement in decoding skills for most students after the intervention. To assess the sustainability of teaching method, the students completed questionnaires and teachers participated in interviews. All the students were positive to the method, and all teachers saw the benefits of the teaching and learning approach. Clear classroom routines surrounding the method are necessary for maximum sustainability. In sum, by increasing the length and number of reading sessions per day produced improvements in decoding skills, particularly for younger students, those in difficulty, and second language speakers.

<p>Sammanfattning</p><p> </p><p>Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.</p><p> </p><p>Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.</p><p> </p><p>Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.</p><p> </p><p>Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.</p><p> </p><p>Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.</p><p> </p><p>Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.</p><p> </p><p>Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.</p><p> </p>

Sammanfattning   Syfte: Att undersöka två läsmetoders effekter på tolv elever från skolår 2, 3 och 4 avseende fonologisk och ortografisk läsförmåga, läsflyt, läsförståelse och RAN (Rapid Automatic Naming) samt jämföra resultaten med en grupp elever som fått traditionell specialundervisning under samma tid.   Metod: 52 elever genomförde en screening med avseende att mäta läsflyt och läsförståelse. Av dessa valdes 12 elever ut som hade svårigheter i läsflyt och korrekt läsning, fyra elever från varje skolår, 5 pojkar och 7 flickor. Eleverna delades i två lika stora grupper som tränade ordavkodning med två olika metoder i en-en-undervisning, 20 minuter tre gånger per vecka i sex veckor. De 18 eleverna fick utföra ytterligare fem läs- och skrivtest före och efter interventionen.   Resultat: De båda interventionsgrupperna förbättrade sina resultat på flera test mer än gruppen som fick traditionell specialundervisning. Elever som tränat Rydaholmsmetoden fick bättre resultat i alla högläsningstest utom ett. Elever som tränat datorprogrammet Hitta ord fick bättre resultat i nonsensordtestet samt de båda tystläsningstesten.   Diskussion: Resultatet skulle kunna tydas så att Rydaholmsmetoden tränar artikulation, ordmobilisering och läsflyt i högläsning medan datorprogrammet Hitta Ord tränar den ortografiska och fonologiska läsningen mer. Vidare skulle studiens resultat kunna tolkas så att en-en-undervisning är effektivare än traditionell specialundervisning. / Abstract Aim: To investigate two reading methods effect on twelve students from school year 2, 3 and 4 in phonologic and orthographic reading, reading fluency and RAN comparing to traditional special education.   Method: 52 students were tested in reading fluency. Twelve students with reading problems were elected, four students from each class, 5 boys and 7 girls. They were divided in two groups and had an intervention in two different word reading program in a one-to-one-torturing for 20 minutes three times a week in six weeks. A group of six students, were chosen as a comparing group. All 18 students were testing the same battery of tests before and after the six weeks.   Result: The result showed that both intervention groups were improved their result more than the group trained with traditional special education. Rydaholms method group improved more in all loud reading tests except Nonsen word reading test while the computer trained group improved more in both cilent reading test and made a small improve in Nonsen word reading test.   Discussion: The result could interpret that Rydaholm method trained articulation, word mobilization and loud reading fluency more while the computer based program trained orthographic and phonological reading more. The result could also interpret that one-to-one-torturing improve reading ability more than traditional special education in this reading abilities.

Detta arbete undersöker och sammanställer hur yrkesverksamma lärares tidiga läsundervisning ser ut i årskurs 1. Det är en kvantitativ studie med pragmatisk utgångspunkt och särskild tonvikt på didaktiska val rörande ljudning och fonologiska strategier. Inledningsvis introduceras och definieras de centrala begreppen. Därefter ges en teoretisk grund för läsning, läsutveckling och avkodning. Tidigare forskning gällande framgångsfaktorer i den tidiga läsundervisningen redogörs för. Utifrån de centrala begreppen fonemisk medvetenhet, bokstavskunskap och fonologisk läsning konstruerades en enkät vars begreppshantering, genomförande och datasammanställning redogörs för i arbetets metodkapitel. Den digitala enkäten, där de centrala begreppen konkretiserades till läraktiviteter, skickades ut till 22 yrkesverksamma lärare av vilka 11 blev studiens deltagare. Deras svar sammanställdes och analyserades främst kvantitativt men även med kvalitativa inslag. Utifrån datan kunde slutsatsen dras att alla deltagarna fokuserar på fonologiska aspekter i någon mån, men att även andra och till viss del motverkande avkodningsstrategier tar plats i undervisningen. En kvalitativ analys av enkätens öppna fråga visade även att det skilde sig mellan deltagarna huruvida den fonologiska avkodningsträningen skedde inom ramen för en innehållsligt sammanhängande helhet. Dessa resultat sätts i relation till tidigare forskning. Studien diskuteras även utifrån dess validitet, reliabilitet och generella kvalitet, både i metod- och diskussionsavsnittet. Slutligen ges uppslag till vidare forskning.