Syftet med detta självständiga arbete är att ge en bild av läromedlet iMAL för att möjliggöra förpedagoger att ta ställning till om läromedlet kan bli en del av deras läs-och skrivundervisning. Denteoretiska utgångspunkten för studien är phonics som teori, där fonem- och grafemkoppling står ifokus för att en elev ska lära sig läsa och skriva. Metoden som valdes var metodologisk trianguleringdär en kvalitativ innehållsanalys av både de digitala iMAL-uppgifterna och arbetsbladen gjordes. Föratt kunna ta del av pedagogers upplevelser av iMAL och hur läromedlet används gjordessemistrukturerade intervjuer. Dessa transkriberades och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Iintervjuerna deltog tre pedagoger som är verksamma i grundskolans tidigare år. Resultatet indikerar attiMAL-uppgifterna kan möjliggöra för elever att befästa fonem-grafemkopplingen, vilket tyder på attiMAL utgår från phonicsteorin. Två av pedagogerna använder iMAL som bas i den tidiga läs-ochskrivundervisningen och en pedagog som ett komplement till undervisningen samt som ett svenskasom andraspråksmaterial. De digitala uppgifterna och arbetsbladen används och anpassas i olikaomfattning av pedagogerna.