<p>Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar:</p><p><em>Skrönorna</em> - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara.</p><p><em>Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan</em> - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna?</p><p><em>Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation</em> - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta?</p><p><em>Hur ser man på kyrkan i dag? </em>- Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt.</p><p>Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.</p>

Min uppsats kommer att behandla mytens betydelse för historieskrivningen av Järvsö nya kyrkas byggnation och valet av byggnadsplats. Den största vikten kommer jag att lägga vid frågan om vad som är myt och vad som är verklighet. Målet är att försöka få en förståelse för vikten av myten i denna fråga. Arbetet är uppdelat i fyra delar som behandlar: Skrönorna - Här återger jag några av de mest intressanta skrönorna om Järvsö kyrka och dess uppkomst samt diskuterar vad innebörden av dessa kan tänkas vara. Den förkristna kultplatsens betydelse för den nya kyrkan - är helt enkelt en kort beskrivning av hur man tror att det kan ha varit innan kristendomen gjorde sitt inträde i trakten, samt en diskussion av de olika berättelserna och antagandena man gjort. Vad kan vara verklig historia och vad är berättelser från det förgångna? Samhällsförändringar vid tiden för kyrkans byggnation - Hur fungerade samhället och vad var man influerad av? Vilka tankegångar var det som man hade samt en diskussion om detta? Hur ser man på kyrkan i dag? - Vad berättar kyrkan för de boende och de som är besökande i Järvsö idag? Här tar jag upp de reflektioner som kommer både från mig personligen, som inflyttad Järvsöbo, och röster utifrån samt diskuterar varför man uppfattar kyrkan på ett speciellt sätt. Som avslutning på hela arbetet gör jag med hjälp av egna tankar och reflektioner en syntes av materialet för att kunna ge en tänkbar tolkning av den av skrönor fyllda historien kring Järvsö kyrka.

Uppsatsen är en receptionsteoretisk studie av Olle Hjortzbergs konstnärliga utsmyckning i biografteatern Palladium i Stockholm. Biografen invigdes 1918. Salongen i Palladium var ett allkonstverk där rumskonstruktion och konst var sammanflätad till en storslagen och ideologisk helhet. I den konstnärliga utsmyckningen framträder ett konstnärskap som både framåtriktat och bakåtriktat. Olle Hjortzberg återbrukar traditionens tekniker och symboler och ger dem en ny roll i samtiden. Tillvägagångssättet vid byggandet av Palladium påminner om äldre tiders kyrkobyggen där stiftare, arkitekt, präst, hantverkare och konstnär utarbetade ideologi och form gemensamt. Att anpassa måleriet till rummets arkitektur är en av flera paralleller till de senmedeltida kyrkomåleriet. Växtornamentik och bilder var i biografens valv, väggar och tak framförda av Olle Hjortzberg på ett likartat sätt som i de medeltida kyrkorna. Man kan också finna konstnärliga kopplingar till både 1800-talets germanska symbolism och den modernistiska tyska expressionismen. Hjortzberg återanvänder och omformar i Palladium den germanska och nordiska symbolismens tecken för mörkret och det undermedvetna till ljus, livskraft och rörelse. Det medeltida kalkmåleriets auktoritära realism omvänds i Palladiums konstnärliga form till en inbjudan för betraktaren mot en fri och individuell tolkning. Det modernistiska biografrummet framträder som en öppen och rörlig plats som fylls av andra platser utan hierarkisk ordning och är lika tillgänglig för alla, en demokratisk plats. Interiörerna i Palladium påminner i sin struktur och uppbyggnad om filmkonsten. Besökaren koreograferar sin visuella upplevelse i biografen genom att fritt förflytta sig mellan rummen och genom att välja ut olika bilder och objekt att titta på. Ur detta perspektiv fungerar biograflokalens rumslighet som filmens serier av ögonblick skapad av kameraåkningar, klipp och perspektivförändringar. Valvbågar med bilder i rutor runt om hela salongen och kassettakets rutnät av bilder sätter blicken och besökaren i rörelse och understryker filmens rörelsekaraktär. Palladium och dess konstnärliga utsmyckning framstår på detta sätt som en filmisk metafor

Syftet med den här uppsatsen är att utmana tolkningar av arkeologiskt material som kan spegla rituella handlingar under yngre järnålder. Begreppet kult har blivit ett populärt samlingsbegrepp inom arkeologin men saknar ofta en tydlig definition. Religiösa tolkningar av rituellt material verkar ha företräde framför profana tolkningar – amulettringar tolkas gärna som religiös rekvisita istället för som objekt använda vid juridiciella aktiviteter. Uppsatsen kommer att belysa hedern och alliansernas betydelse i det forntida samhället som en motvikt till den fornnordiska religionen samt propagera för att en plats kan ha använts för både sakrala och profana ändamål. Fokus i studien ligger på kultplatsen Lilla Ullevi samt tingsplatsen Anundshög i Mälardalen. Det arkeologiska materialet jämförs och analyseras med hjälp av litteratur från arkeologi, ortnamnsforskning och religionshistoria. Resultatet visar att platsernas rituella funktioner inte kan åtskiljas genom det arkeologiska materialet. Kultplatsen och tingsplatsen passar båda in på den i norrön litteratur benämnda Vi-platsen, en fredad plats avsedd för rituella handlingar. / The purpose of this essay is to challenge interpretations of archaeological material that may reflect ritual actions during the Late Iron Age. The term cult has become a popular collective term in archeology but often lacks a clear definition. Religious interpretations of ritual material seem to take precedence over profane interpretations – amulet rings are often interpreted as religious props instead of objects used in juridical activities. The essay will highlight the importance of honor and alliances in ancient society as a counterweight to the Old Norse religion, as well as propagandize that a place may have been used for both sacred and profane purposes. The focus of the study is on the cult site Lilla Ullevi and the court site Anundshög in Mälardalen. The archaeological material is compared and analyzed with the help of literature from archaeology, place name research and religious history. The results show that the ritual functions of the sites cannot be separated through the archaeological material. The cult site and court site both fit into what is called the Vi-place in Norse literature, a protected place intended for ritual acts.

<p>I uppsatsen behandlas vad <em>kultkontinuitet </em>innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet.</p>

<p>Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna:</p><ul><li>Var ägde den förkristna kulten rum?</li><li>Hur gick kultutövningen till på dessa platser?</li><li>I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra?</li></ul><p>Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern.</p><p>Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.</p>

Uppsatsens intentioner har varit att belysa förkristna kultplatser i Hälsingland och söka svara på frågorna: Var ägde den förkristna kulten rum? Hur gick kultutövningen till på dessa platser? I vilket förhållande stod den världsliga makten och religionen till varandra? Undersökningen har begränsats till Norr-, Söderala, Hög och Tuna samt Jättendal. Dessa betraktas som de mest centrala delarna av de större bebyggelseorter som menas varit rådande under yngre järnåldern. Man kan utan större svårighet se att traditionell utomhuskult funnits inom samtliga undersökningsområden. Kulten får antas på dessa platser ha letts av den något mera lokale stormannen/goden. Den form av kult som bedrevs torde ha varit av någorlunda likartad karaktär oberoende av plats. Vad man med fördel bör hålla åtskilt angående utomhuskult är dels, offrande och överlämnande vid Hargar och Lundar som kan visa på ett mera religiöst tänkande i modern bemärkelse. Där kan skönjas en ödmjukare och mera underkastande bön om nåd inför gudamakterna. Medan exempelvis processioner på kultåkrar i mitt tycke vittnar om ett försök till betvingande av makterna, alltså närmar man sig här magins område. Förfäderskult vid högar visar på ett behov av ättens stärkande och då är vi inne på ättesamhällets legitimering av makt.

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet.