Naturist är ett begrepp som de flesta av oss någon gång har kommit i kontakt med. De flesta drar också snabbt en koppling mellan naturist och nakenhet. Förenklat och något generaliserat är det där kunskapen om naturisten tar stopp. Runt omkring begreppet naturist och nakenhet finns däremot en mängd fördomar. I förståelsen för den ideologiska gruppen av naturister finns det dock allmänt brister. ”Man äter inte med snoppen eller musen” får vi skämtsamt som svar på en fråga gällande om man äter frukost naken på Nordens enda Bed&Breakfast för naturister. I det svaret kan en sarkasm utläsas. En sarkasm som kommer som följd av att fördomsfulla och oförstående frågor blivit en vana.   Studien bearbetar induktivt fältet naturism genom en empirisk undersökning av de människor som lever efter livsstilsideologin. De empiriska data som samlats in har format studien. Med fältet som utgångspunkt skapar studien förståelse för fenomenet naturism, motivationer för att utöva naturism och en klarhet i vilka individer som är naturister. Det genom att informatörer inom naturismen samtalar med författarna om vad som är relevant för ideologin. Informationen ger kunskap som gör det möjligt att förstå naturister som en målgrupp för turism. Studien leder slutligen till en inventering av Sveriges förutsättningar för att utveckla naturistturism. Turism för naturister. Den slutgiltiga inventeringen visar existerande förutsättningar för Sverige att utveckla sin naturistturism. Det finns däremot stora behov av utveckling inom många områden för att turismen ska lyckas. En starkare organisation för turism och en mer enad organisation för naturister är nödvändigt. Dessutom krävs mer kunskap hos allmänheten om naturism för att välkomna turister. Också naturisterna behöver utveckla en högre acceptans mot andra sociala grupper. Studien visar en avsaknad av den mest väsentliga förutsättningen; en vilja bland naturister att utveckla aktiviteter och besöksnäringen kring naturism i Sverige. Tron på en tillväxt är inte stark. Det faktumet hindrar utvecklingen trots den potential författarna funnit i ideologin som inriktning för turism.

Kärlek har beskrivits som en estetisk och etisk grund i Sara Lidmans författarskap. Men vad står denna kärlek för och vad står den i relation till? Utifrån Lidmans roman Bära mistel (1960) undersöker uppsatsen bland annat denna fråga. Romanens formspråk präglas av söndersprängning och polyfoni, kategorier kopplade till den modern(istisk)a litteraturen. Därför blir analysen fördelad på tre perspektiv, vars minsta gemensamma nämnare är begär och dess funktion vid (jag)skapandet. Huvudpersonen Björn Ceders homosexualitet bryter mot den heterosexuella matrisen och genom Judith Butler blir det möjligt att påstå att han hotar att luckra upp en gräns mellan ett begär som är kopplat till kärlek och ett begär som hänger samman med identifikation. Den andra huvudpersonen Linda Ståhl går på sin vandring bakom Björn och därigenom kan Bära mistel kopplas till myten om Orfeus och Eurydike. I relation till Roland Barthes och Maurice Blanchots användning av myten visar uppsatsen att Bära mistel avviker från mytens traditionella förlopp. Detta sker genom att hon besjunger honom samt genom att han aldrig vänder sig om och ser på henne. Linda och Björn kläs i romanen av. Genom Giorgio Agambens teologiskt grundade teori om (skamfull) nakenhet fördjupas frågan om begärets roll i Bära mistel och det både i relation till skapandet och i relation till reproduktionen av ett patriarkalt (klass)samhälle.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006. / S. 244-253: Bibliografi.

Denna studie behandlar attityder till kvinnlig nakenhet på sociala medier, vilket är en rådande diskussion i samhället då vi via våra sociala medier möts av denna typ av innehåll dagligen. Eftersom tidigare forskning är bristfällig utgör detta ett outforskat område som denna studie ämnar undersöka. På grund av detta är teoretiskt ramverk och tidigare forskning sammanslaget. Det teoretiska ramverket som medföljer studien stödjer att det finns delade åsikter kring huruvida kvinnligt naket innehåll uppfattas som antingen feministiskt, sexualiserat eller normaliserat. Denna studie syftar till att fungera som en förstudie för att få en inblick av populationens attityder som i sin tur är tänkt att argumentera för att forskningsområdet är värt att undersöka vidare. Studien ämnar undersöka attityder till kvinnlig nakenhet på sociala medier bland vuxna personer som är bosatta i Sverige. Detta genom att analysera populationens användning av sociala medier, attityder till kvinnligt naket innehåll samt eventuella samband mellan dessa två.De frågeställningar som studien ämnar besvara är följande:Frågeställning 1: Hur ser användningen av sociala medier ut för vuxna bosatta i Sverige? Frågeställning 2: Vad finns det för attityder till kvinnligt naket innehåll på sociala medier bland vuxna bosatta i Sverige?Frågeställning 3: Vilka eventuella samband finns det mellan antal timmar spenderade på sociala medier, demografiska egenskaper och attityder till kvinnligt naket innehåll på sociala medier?                                                                                                                                                                                                     Samtliga frågeställningar är formulerade för att besvara syftet. Det teoretiska ramverket som används för att diskutera och besvara resultaten av denna studie utgår ifrån sociala mediers framväxt, kvinnans framställning, relationen mellan sociala medier och nakenhet samt attityder till nakenhet. Studien är baserad på empiriskt material framtaget genom en kvantitativ enkätstudie, med 106 respondentsvar. Resultaten av enkätstudien har analyserats i relation till ett teoretiskt ramverk vilket visar att attityderna till hur kvinnor framställs på sociala medier är splittrad. Detta gällande huruvida populationen antingen upplever innehållet som feministiskt, sexualiserat eller normaliserat. Ett av de starkaste sambanden som visade sig i resultatet var mellan hur många timmar populationen spenderar på sociala medier per dag och till vilken grad kvinnligt naket innehåll bidrar till kvinnans rätt att äga sin kropp. Resultatet i detta fall innebar att ju fler timmar populationen spenderade på sociala medier, desto mer ansågs bilder med kvinnligt naket innehåll bidra till kvinnors egen rätt att äga sin kropp. Ett annat starkt samband kopplat till frågeställning tre om demografiska egenskaper, var att den äldre generationen generellt sett har en mer negativ attityd till kvinnligt naket innehåll på sociala medier. På grund av att studiens omfång är begränsat kan ett generaliserbart resultat av denna studie inte representera hela populationen och på så sätt inte heller fastslås. Däremot kan denna studie bidra med att visa att ämnet är intressant för vidare forskning.

Det finns tydliga skillnader mellan hur andra och tredje vågens feminister förhåller sig till sexualitet och den nakna kvinnokroppen. Bör kvinnlig nakenhet och sexualitet ses som aktivism och en frigörelse från patriarkatet eller enbart som en cementering av rådande normer och bekräftelse av patriarkatet? Uppsatsen undersöker samtida feministisk debatt och retorik och behandlar skillnader i synen på vad som är feminism och hur den bör uttryckas. Jenny Strömstedt, journalist och programledare på TV4, har för Expressen skrivit en krönika där hon ifrågasätter unga kvinnliga influencers vilja att visa upp sin nakenhet på sociala medier. Svar ges av Johanna Nordström, social media manager och krönikör på Nyheter24, som ifrågasätter varför Strömstedt trycker ner unga kvinnor som är stolta över sina kroppar. Debatten synliggör motsättningar kring vad det är att vara feminist.  Skiljelinjerna i den feministiska debatten åskådliggörs med hjälp av teorier kring socialistisk radikalfeminism, marxistisk feminism samt utgående från amerikanske forskningsartiklar rörande tredje vågens feministiska teman och uttryckssätt.

Syftet med detta arbete är att ut ett retorikteoretiskt perspektiv studera nio kroppspositiva bilder från instagramkontot @nudamag i förhållande till den patriarkala diskursen och ideologin som råder på Instagram och i vårt samhälle. I uppsatsen utförs en kritisk diskursanalys av bilderna för att kartlägga hur de är diskursbestridande och vad det betyder i förhållande till makt. Det retorikteoretiska perspektivet är av relevans vid undersökningen av hur en retorisk utgångspunkt kan vara fördelaktig för @nudamag som diskursbestridande konto. Den kritiska diskursanalysen som används är baserad på Norman Faircloughs tredimensionella definition. Analysmodellen tittar alltså på den visuella textens tre dimensioner; text, diskursiv praktik och social praktik. Förhandlingen mellan reproduktion och motstånd i de representerade bilderna kan liknas med en ta och ge-situation. Texterna är normbrytande och skapar ett diskursivt motstånd men genom en retorisk struktur ämnar innehållet inte provocera läsaren vid första anblick heller. Min tolkning är att målet med @nudamag’s innehåll är att genom estetiskt tilltalande bilder nå en så bred publik som möjligt och därav i längden positivt påverka så många människor som möjligt. Sociala medier tillhandahåller ett lättillgängligt verktyg för anti-diskursivt engagemang och effekten av det som sprids i den digitala världen bör inte underskattas. Fler frågor väcks dessutom kring den möjlighet man som konsument har att styra sitt eget intag av medier för att påverka sitt psykiska mående. Hur påverkas egentligen användaren av vem hen följer på Instagram? / The purpose of this thesis is to study nine body-positive images from the instagram account @nudamag in relation to the patriarchal discourse and ideology that prevails on Instagram and in our society. In the essay, a critical discourse analysis of the images is performed to map how they are discouraging and what it means in relation to power. A rhetorical theoretical perspective is also relevant in the investigation of how a rhetorical starting point can be beneficial for @nudamag as an anti-discourse account. The critical discourse analysis used in this thesis is based on Norman Fairclough’s definition of it and thereby utilises a three-dimensional analysis model. Which looks at the three dimensions of the visual text; text, discursive practice, and social practice. The negotiation between reproduction and resistance in the represented images can be compared to a take-and-give situation. The visual texts are norm-breaking and create a discursive resistance, but through a rhetorical structure the content does not intend to provoke the reader at first sight either. My interpretation is that the goal of @nudamag's content is to reach as wide an audience as possible through aesthetically pleasing images and thereby positively influence as many people as possible in the long run. Social media provides an easily accessible tool for anti-discursive engagement and the impact of what is spreading in the digital world should not be underestimated. More questions are also raised about the opportunity you as a consumer have to control your own intake of media text and what that would do for your mental health. How is the user really affected by who they follow on Instagram and what can they do about it?

I denna semiotiska analys granskas hur nakenhet i Westworlds första säsong används för att stöda en etablering av androiderna som objekt. Detta görs utifrån en analys av mise-en-scène i två sekvenser av scener där nakenscenen följs av en påklädd sådan. I analysen ses ett samband mellan nakenscenernas science fiction-kodade miljöer och teorier kring en perfekt artificiell kropp, medan de påklädda scenerna visar livfulla och känslosamma ögonblick. Detta resulterar i en nakenhet som inte kan bli osedd och som även förändrar hur tittaren ser på påklädda scener. / This semiotic analysis examines the way nudity in Westworld’s first season is used to support an establishment of the androids as object. This is done through an analysis of mise-en-scène in two sequences of scenes where the nude scene is followed by a clothed one. In the analysis a connection between the nude scenes’ science fiction coded environments and theories about a perfect artificial body can be found, while the clothed scenes show lifeful and emotional moments. This results in a nudity that cannot be unseen and even affects the way the viewer sees clothed scenes.

The aim for this essay is, along with the four included case studies, is to examine the social media platform, Instagram's strict guidelines when it comes to showing nudity.  On the platform there is a certain double standard, artists as well as art institutions are censored, that is, they get pictures removed or their accounts blocked when they try to show works that have nudity depicted, but at the same time nudity exists on the platform, this essay wants to highlight the double standard by setting the example that images from accounts of celebrities, which show as much nudity as a work of art, if not more, are allowed to be available on the social platform. This essay then also wants to emphasize that why it is this way is because fundamentally it is a social problem, it is the structures and norms that exist around us that are the contributing factors. How we see the ideal body and beauty and how the male gaze is the gaze that is precisely the dominant gaze. Another factor that this essay will analyse is the difference between art and pornography, and how it affects censorship among a number of artists. With the support of interviews and the theoretical frameworks, this essay will examine Instagram as a modern place to display art, while the platform is mostly double standards and bias. In addition, this essay will highlight that in the game of nudity celebrities have different and easier rules of the game, compared to artists, they are instead dealt with the strict rules of the game. / Målet med denna uppsats är tillsammans med de fyra inkluderade fall studierna, undersöka den sociala media plattformen, Instagrams strikta riktlinjer när det kommer till att visa nakenhet. På plattformen förekommer det en viss dubbelmoral, konstnärer samt konstinstitutioner blir censurerade, det vill säga, de får bilder borttagna eller deras konton blockerade när de försöker visa verk som har nakenhet avbildat, men samtidigt existerar det nakenhet på plattformen, denna uppsats vill framhäva den dubbelmoral genom att ge exempel på att bilder från kända personers konton, som visar lika mycket nakenhet som ett konstverk, om inte mer, får vara tillgängligt på den sociala plattformen. Denna uppsats vill då även framhäva att varför det är på detta sätt är för i grunden är det ett samhällsproblem, det är strukturer och normer som existerar runt omkring oss som är de bidragande faktorerna. Hur vi ser den ideala kroppen samt skönhet och hur den manliga blicken är den blicken som är just den dominanta blicken. En annan faktor som denna uppsats kommer analysera är skillnaden på konst och pornografi, och hur det påverkar censuren bland ett antal konstnärer.  Med stöd av intervjuer och de teoretiska ramverken kommer denna uppsats undersöka Instagram som en modern plats för att visa konst, samtidigt som plattformen är till mesta del dubbelmoralisk och bias. Dessutom kommer denna uppsats att framhäva att i spelet om nakenhet har kända personer andra och enklare spelregler, jämfört med konstnärer, de blir i stället utdelade de stränga spelreglerna.

Syfte och frågeställningar Målet med denna studie var att undersöka hur elever upplever omklädningsrummet och omklädningssituationeni skolan samt vad som påverkar upplevelsen. Syftet med studien var således att problematisera tidigareforskningsresultat kring upplevelsen av omklädningssituationen kopplad till prestation inom ämnet samt attutifrån den förståelse som dessa resultat genererar kunna föreslå åtgärder. Utifrån detta syfte formuleradesforskningsfrågorna “Hur upplever högpresterande respektive lågpresterande elever omklädningssituationen?” samt “Vilka faktorer anser högpresterande respektive lågpresterande elever påverkar situationen?” Teori och metod Studien utfördes i form av en komparativ undersökning med sex respondenter från en gymnasieskola iStockholms innerstad. Dessa var indelade i två elevgrupper utifrån hög/låg närvaro, höga/låga betyg samttidigare idrottsbakgrund. Materialet skapades genom kvalitativa intervjuer av reflexiv och semistruktureradkaraktär, transkriberades sedan med orthographic och analyserades slutligen med inspiration från kvalitativ ochtematisk meningsinnehållsanalys. Det teoretiska ramverket för analysen bottnade i strukturalistisk,poststrukturalistisk och poststrukturalistisk feministisk teoribildning inspirerad av bland annat Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre och Jean Baudrillard. Resultat Gemensamt för eleverna i båda grupperna är att de inte använder skolans duschar och även till viss del undvikerskolans omklädningsrum. Sammanhanget kring både dusch och ombyte upplevs som mer eller mindreobekvämt, onormalt och exponerande. Det sociala sammanhanget, nakenhet i grupp och den egna kroppen iandras ögon ses som centrala faktorer. Även tidsbrist, schemaläggning och behovet att ta med sig en handdukmenas påverka. De två elevgruppernas upplevelser verkar enbart skilja sig i viss mån från varandra. Dehögpresterande eleverna ser skolämnet som något positivt, ser det fysiska rummet som bristfälligt och önskarförändringar i schemat i högre grad. De lågpresterande eleverna verkar i högre grad se handduken som ett problem. Slutsatser Den vanligaste orsaken till att undvika dusch eller ombyte verkar handla om vad som anses normalt, snarare änupplevt obehag på grund av nakenhet. De elever som har större erfarenhet av idrottsverksamhet utanför skolanverkar dock vara mer bekväma med både ombyte och nakenhet i grupp, något som förklaras genom habitus ochsymboliskt kapital. Nakenhet och exponering är dock centrala faktorer för vissa elever. Upplevelsen av att kroppen som både objekt och subjekt inte lever upp till de förväntade kraven skapar tillsammans med en upplevelse av övervakning och dömande blickar ett beläggande av skuld- och skam på sig själv. Ett samband mellan hög frånvaro, låga betyg, en negativ inställning till ämnet och obehag kopplat till omklädningsrummet motsägs delvis av denna studie. Det är snarare upplevelsen av normalitet i sammanhanget som påverkar valet attanvända dusch- och omklädningsrum eller inte, oavsett närvaro, betyg eller inställning. / Aim and research questions The aim of this study was to investigate how students experience their school’s changing room and whatinfluences this experience. The purpose of the study was thus to problematize previous research results regarding the experience of the changing situation linked to performance within the school subject and to beable to propose measures based on the understanding these results generate. Based on this aim, the following research questions were formulated: "How do high-achieving and low-achieving students experience the changing situation?" and "Which factors do high-achieving and low-achieving students think influence thesituation?". Theory and method The study was carried out in the form of a comparative survey with six respondents from an upper secondaryschool in inner city Stockholm. These were divided into two student groups based on high/low attendance,high/low grades and previous sports background. The material was created through qualitative interviews of areflexive and semi-structured nature, then transcribed using orthographic and finally analyzed with inspirationfrom qualitative and thematic content analysis. The theoretical framework for the analysis was rooted instructuralist, poststructuralist and poststructuralist feminist theorizing inspired by, among others, Pierre Bourdieu, Michel Foucault, Jean-Paul Sartre and Jean Baudrillard. Results Common to the students in both groups is that they do not use the school's showers and also to some extentavoid the school's changing rooms. The context surrounding both showering and changing is experienced asmore or less uncomfortable, abnormal and exposing. The social context, group nudity and one's own body in theeyes of others are seen as central factors. Lack of time, scheduling and the need to bring a towel are also said tohave an effect. The experiences of the two student groups only seem to differ from each other to a certain extent. The high-achieving students see the school subject as something positive, see the physical space as deficient anddesire changes in the schedule to a greater degree. The low-achieving students seem to see the towel as aproblem to a greater extent. Conclusions The most common reason for avoiding showering or changing appears to be about what is considered normal, rather than perceived discomfort due to nudity. However, the students who have more experience of sportsactivities outside school seem to be more comfortable with both changing and nudity in a group, something thatis explained by habitus and symbolic capital. However, nudity and exposure are central factors for somestudents. The experience that the body as both object and subject does not live up to the expected requirements,together with an experience of surveillance and judgmental looks, creates a coating of guilt and shame ononeself. An association between high absenteeism, low grades, a negative attitude towards the school subjectand discomfort linked to the changing room is partially contradicted by this study. Rather, it is the experience ofnormality in the context that influences the choice to use the shower and changing rooms or not, regardless of attendance, grade or attitude.