The aim of this study is to examine how a diversity of bodies are represented in Naked Attraction Sweden. Our interest in how the TV-show represents bodily diversity is based on the fact that the program is new to the realm of reality and dating television, as well as contributes to a new genre. The study has been conducted on three of the episodes from season 1 of Naked Attraction Sweden, which were analyzed through a Multimodal Critical Discourse analysis. This method has been adapted to visual and verbal material in order to analyze both aspects of the selected episodes. With the aid of Representation Theory, Politeness Theory, Norm Criticism, Discourse Theory and previous research, we were able to approach an understanding of the object of study. The research question that emerged follows; How is a diversity of bodies constructed and represented in Naked Attraction Sweden through the production's verbal and visual choices?  The results of this study show that there is a contradiction in how a diversity of bodies are represented in Naked Attraction Sweden. It is mainly through the participants' experience that  the program is representing a diversity of bodies. The majority of them felt empowered by their participation. On the other hand, Naked Attraction Sweden does not represent bodily diversity, and rather upholds society’s bodily norms, which is exposed through several aspects of the choices made by the production team. This is constructed through the choice of participants by the production team, how the participants in the boxes look and how they are commented on according to body preference.

Syftet med detta arbete är att ut ett retorikteoretiskt perspektiv studera nio kroppspositiva bilder från instagramkontot @nudamag i förhållande till den patriarkala diskursen och ideologin som råder på Instagram och i vårt samhälle. I uppsatsen utförs en kritisk diskursanalys av bilderna för att kartlägga hur de är diskursbestridande och vad det betyder i förhållande till makt. Det retorikteoretiska perspektivet är av relevans vid undersökningen av hur en retorisk utgångspunkt kan vara fördelaktig för @nudamag som diskursbestridande konto. Den kritiska diskursanalysen som används är baserad på Norman Faircloughs tredimensionella definition. Analysmodellen tittar alltså på den visuella textens tre dimensioner; text, diskursiv praktik och social praktik. Förhandlingen mellan reproduktion och motstånd i de representerade bilderna kan liknas med en ta och ge-situation. Texterna är normbrytande och skapar ett diskursivt motstånd men genom en retorisk struktur ämnar innehållet inte provocera läsaren vid första anblick heller. Min tolkning är att målet med @nudamag’s innehåll är att genom estetiskt tilltalande bilder nå en så bred publik som möjligt och därav i längden positivt påverka så många människor som möjligt. Sociala medier tillhandahåller ett lättillgängligt verktyg för anti-diskursivt engagemang och effekten av det som sprids i den digitala världen bör inte underskattas. Fler frågor väcks dessutom kring den möjlighet man som konsument har att styra sitt eget intag av medier för att påverka sitt psykiska mående. Hur påverkas egentligen användaren av vem hen följer på Instagram? / The purpose of this thesis is to study nine body-positive images from the instagram account @nudamag in relation to the patriarchal discourse and ideology that prevails on Instagram and in our society. In the essay, a critical discourse analysis of the images is performed to map how they are discouraging and what it means in relation to power. A rhetorical theoretical perspective is also relevant in the investigation of how a rhetorical starting point can be beneficial for @nudamag as an anti-discourse account. The critical discourse analysis used in this thesis is based on Norman Fairclough’s definition of it and thereby utilises a three-dimensional analysis model. Which looks at the three dimensions of the visual text; text, discursive practice, and social practice. The negotiation between reproduction and resistance in the represented images can be compared to a take-and-give situation. The visual texts are norm-breaking and create a discursive resistance, but through a rhetorical structure the content does not intend to provoke the reader at first sight either. My interpretation is that the goal of @nudamag's content is to reach as wide an audience as possible through aesthetically pleasing images and thereby positively influence as many people as possible in the long run. Social media provides an easily accessible tool for anti-discursive engagement and the impact of what is spreading in the digital world should not be underestimated. More questions are also raised about the opportunity you as a consumer have to control your own intake of media text and what that would do for your mental health. How is the user really affected by who they follow on Instagram and what can they do about it?

TikTok har blivit en populär plattform under de senaste åren, särskilt bland unga kvinnor. Tidigare forskning har visat att med användningen av sociala medier, särskilt visuella plattformar som TikTok, kan påverka mental hälsa hos kvinnor. TikToks algoritm översvämmar användare med riktat innehåll som fokuserar på utmaningar och trender relaterade till utseendeförändringar genom kosten, träning och försköningsfilter. För unga kvinnor kan detta leda till ökad oro över kroppen och försämrad mental hälsa. Denna studie syftar till att undersöka innehållet som publiceras på TikTok och dess potentiella inverkan på mental hälsa. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes för att undersöka unga kvinnor i åldrarna 15-25 år och deras attityder till TikTok och kroppsideal. Genom en kvalitativ tematisk videoanalys av hashtaggen #bodypositivity identifierades strukturer för hur kroppspositivitet framställs på plattformen. Studien har funnit både negativa och positiva effekter av applikationen och vilket innehåll användarna exponeras för i relation till kroppspositivitet. Det framkom att hashtaggen #bodypositivity ibland kan missbrukas. Användarna har en viss grad av kontroll över vilket innehåll de konsumerar, vilket påverkar deras upplevelse och känsla av plattformen. Trots medvetenheten om detta har användare emellertid ibland svårt att distansera sig från negativa påverkningar och fortsätter att exponera sig för innehåll som påverkar dem negativt. / TikTok has become a popular platform in recent years, especially among young women. Previous research has shown that the use of social media, especially visual platforms such as TikTok, can affect the mental health of women. TikTok's algorithm floods users with targeted content that focuses on challenges and trends related to appearance changes through diet, exercise and beautification filters. For young women, this can lead to increased anxiety about the body and deteriorating mental health. This study aims to examine the content posted on TikTok and its potential impact on mental health. A quantitative survey was conducted to investigate young women aged 15-25 and their attitudes towards TikTok and body ideals. Through a qualitative thematic video analysis of the hashtag #bodypositivity, structures were identified for how body positivity is presented on the platform. The study has found both negative and positive effects of the application and the content the users are exposed to in relation to body positivity. It emerged that the hashtag #bodypositivity can sometimes be misused. Users have a certain degree of control over what content they consume, which affects their experience and feel of the platform. However, despite awareness of this, users sometimes find it difficult to distance themselves from negative influences and continue to expose themselves to content that affects them negatively.