Sportbladet writes about the Swedish women’s football national team when the results are good and when the matches are not that far away How has Sportbladet been reporting about the Swedish women’s football national team during their European and World Championships in the past 15 years? I have done a quantitative content analysis in which I have looked into how the Swedish newspaper Aftonbladet, in their sport edition Sportbladet, has reported on the Swedish women’s national team in football during their European and World Championships for the past 15 years. In order to do this, I have read all the editions of Sportbladet during the last eight big tournaments that the women’s national team have been playing in. In total, I have read around 170 editions of Sportbladet. While reading these newspapers, I have been looking at a number of various aspects, for example, what these articles have been about, how big they have been and also which person is most commonly interviewed. As well as the quantitative content analysis, I have also done a series of interviews with both football personalities and journalists from Sportbladet. In total I have interviewed two former coaches of the national team, one former player with 118 games for the Swedish women’s national team caps and three journalists that have covered these tournaments for Sportbladet. In this study these six people have been given the opportunity to reflect over Sportbladets contribution during these championships. The resultat of this study was pretty much what I expected. Sportbladet have covered the most successful championships with the highest intensity and the number of articles has been raised for every year. This progress is probably because of a increased interest from Sportbladet’s readers. All the interviewees were more or less satisfied with the performance and deliverance from Sportbladet, even though most of them thought it would be great if more women got the chance to write as well as men. All of them said that there was and is a professional relationship between the newspaper and the national team and that everybody involved knows for what reason both parts are present. A tough but honest relationship exists. Keywords: football, women, Sportbladet, national team, Sweden, sports journalism.

Problemområde: Elitettan är svensk fotbolls näst högsta serie på damsidan och denna spelades för första gången år 2013. Den nya rikstäckande serien innebar betydligt längre resor för seriens föreningar och således också en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien är att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets näst högsta serie, från två geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats på intervjuer med personer på ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt två utomstående personer, Hanna Marklund, expert på svensk damfotboll samt Anna Nilsson från intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det går att urskilja tydliga samband mellan synsättet på serieomläggningen och vilken historia samt var någonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstäckande serie medför. Resultatet visar också att den allmänna uppfattningen av serieomläggningen är att kvaliteten på svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, både för publik och sponsorer.

Uppsatsen behandlar genombrottet av damfotbollen i Sverige på 1970-talet. Många hade då en pessimistisk syn riktad mot damfotbollen. Laholms FK är en mindre klubb i södra Halland, som 1971 startade ett damfotbollslag. I uppsatsen har jag undersökt Laholms FKs damlag, från det att damlaget startar sin verksamhet, fram till år 1980. 1980 hade damlagen i Sverige rotat sig i idrottens värld. Jag har i uppsatsen svarat på varför man startade ett damfotbollslag i Laholms FK. Hur kom det sig att dessa damer började spela i Laholms FK? Jag har för att kunna besvara denna fråga använt mig utav Jonny Hjelms teori rörande damfotbollen, där han menar att det finns fem olika kategorier damfotbollslag. Uppsatsen har försökt besvara frågan kring hur resurserna var fördelade i föreningen. När det gäller dessa frågor har jag använt mig utav Eva Olofssons teorier och slutsatser rörande damfotbollens behandling i början utav deras verksamhet.

Den här kandidatuppsatsen handlar om vilka skillnader som finns i medierapporteringen om fotbollsmatcher i Sveriges högsta division för män respektive kvinnor, Allsvenskan och Damallsvenskan, och hur den maskulinitetsnorm som omgärdar idrotten tar sig uttryck i Sveriges två största kvällstidningars referat om matcherna. De frågeställningar som besvaras i denna uppsats är: Vad finns det för skillnader mellan matchreferaten av herr- respektive damallsvenskan i Sveriges två största kvällstidningar under säsongen 2011 när det gäller placering, utrymme, reporterroll och val av bild, rubrik och bildtext? Hur manifesterades maskulinitetsnormen i artiklarna om damernas respektive herrarnas matcher? Undersökningen är av kvalitativ karaktär, då syftet är att belägga och förstå den maskulinitetsnorm som omgärdar svensk fotboll och kvällstidningarnas rapportering om den. Resultatet av undersökningen visar att det finns stora skillnader mellan rapporteringen om Allsvenskan och Damallsvenskan – bland annat att liknande företeelser bedöms olika, och att olika företeelser framhävs, beroende på om de förekommer i ett referat av en herr- eller en dammatch. För att förstå och tolka undersökningens resultat, och delvis också för att utforma undersökningen, används framförallt de teorier som Nathalie Koivula presenterar i doktorsavhandlingen Gender in sport. Även Håkan Larssons teorier om Queer idrott och Kim Elvin-Nowak och Helené Thomssons teorier ur Att göra kön har en essentiell roll i denna uppsats. Utifrån undersökningens resultat samt den tidigare forskningen och de teorier som har inkluderats i uppsatsen, framkommer bland annat att det finns ett jämförelsetabu som omgärdar kvällstidningarnas rapportering om Sveriges bästa herr- och damlag, att matchreferaten är präglade av stereotypa föreställningar om män och kvinnor, att fotbollen ses som en maskulint stämplad sport även av kvällstidningarna och deras reportrar, och att männens utövande av sporten tillskrivs större betydelse än kvinnornas.

Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om den fysiska prestationsförmågan förändrades vid ökad träningsintensitet i form av intervallträning hos kvinnliga elitfotbollsspelare. Frågeställningarna var följande: (1) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på uthålligheten? (2) Vilken effekt har en ökad träningsintensitet i kombination med en minskad träningsmängd på snabbheten? (3) Är det möjligt genom en ökad träningsintensitet i kombination med minskad träningsmängd att förbättra uthålligheten och snabbheten även i slutet av säsongen? Metod En kvantitativ analys av testresultaten före och efter interventionsperioden genomfördes på spelare ur två damfotbollslag (testgrupp: n=18, 23,3±8 år och kontrollgrupp: n=12, 21,5±5,5 år) aktiva på elitnivå. Testerna som genomfördes var ett Yo-Yo IR1 test, VO2max-löpbandstest, 10- och 30 m sprint samt ett agility-test. Pre- och post-testet genomfördes med åtta veckors mellanrum där testgruppen hade en interventionsperiod medan kontrollgruppen fortsatte med den ordinarie träningen. Testgruppens 8-veckors interventionsperiod bestod av vanlig träning med tillägg av snabbhetsuthålligheslöpningar (30 m sprint med tre min aktiv vila) två gånger i veckan samt intervallspel á två min med en minuts vila, även detta två gånger i veckan. Testgruppens träningstid skulle minska med 15 min per träning jämfört med tiden innan interventionsperioden vilket kontrollerades med hjälp av mätning av hjärtfrekvensen hos varje enskild individ. Resultat För testgruppen skedde en minskning av träningstiden under interventionsperioden med fem min per träning medan ingen större förändring av intensiteten kunde utläsas. Varken VO2 max, Yo-Yo IR1, 10 m sprint eller agility visade någon signifikant skillnad på testresultaten före och efter interventionsperioden för testgruppen. På 30 m sprint hade testgruppen förbättrat sitt resultat från 4,75 s till 4,70 s (p<0,05). För kontrollgruppen fanns det ingen signifikant skillnad på pre- och posttestet i något av de genomförda testerna. Slutsats Då träningstiden inte minskade med de tilltänkta 15 min och resultaten inte visade någon signifikant skillnad med undantag från 30 m sprint kan inga slutsatser dras mellan minskad träningsmängd i kombination med ökad träningsintensitet och förändrad uthållighet/snabbhet.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare? För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism. Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid. Exempel på medial framställning som varit nedvärderande eller på annat sätt ojämnställd var mer vanligt under 1990-talet än i de senaste årens rapportering. Fler kvinnor än män skrev sexistiska artiklar och under första delen av 1990-talet var det nästan uteslutande kvinnor som rapporterade från mästerskapen för att sedan nästan helt ge plats åt de manliga reportrarna under 2000-talet. Anledningen till att det var svårare att hitta exempel på nedvärderande framställning under 2000-talet kan vara att det skett en generell jämställdhetsutveckling på sportredaktionerna. Aftonbladet och Expressen har blivit bättre på att mer sakligt beskriva damfotbollen, men så sent som 2011 har det gått att finna exempel på nedvärderande beskrivningar av de kvinnliga fotbollsspelarna. Den finns fortfarande en utmaning för sportredaktionerna i att gestalta kvinnliga fotbollsspelare utan att marginalisera dem.

Denna uppsats belyser hur frekvent de svenska kvällstidningarna Aftonbladet Sportbladet ochSport-Expressen rapporterar kring damfotboll, men även hur gestaltningen i rapporteringenförändrats. För att kunna se denna förändring har åren 2009 och 2013 undersökts för attjämföra dessa två år med varandra. Dessa årtal valdes för att de var mästerskapsår därEuropamästerskapet för damer spelades i Finland respektive Sverige.Den kvantitativa delen i studien genomfördes för att besvara frågan om frekvensen och ivilken gestaltning rapporteringen kring damfotbollen sker. Studien genomfördes genom attundersöka tidningarna från den 1 januari till den 31 oktober under både 2009 och 2013. Denkvalitativa delen i studien skedde genom en samtalsintervju med Sport-Expressens sportchefAnders Nettelbladt, för att få svar på hur hans redaktion tänker kring damfotboll.Undersökningens resultat visar en ökning av bevakningen av damfotboll. Damfotbollen fickmycket större utrymme under 2013 än 2009, framförallt under Europamästerskapet påhemmaplan under sommaren. Rapporteringen år 2013 blev också allt mer personifierad dåmedierna lade stort fokus på Sveriges förbundskapten Pia Sundhage.

Den här uppsatsen har undersökt och jämfört rapporteringen av dam- respektive herrlandslaget i fotboll under varsitt mästerskap i tv-kanalerna SVT och TV4. Uppsatsens frågeställningar var hur mycket utrymme vardera landslag fick och vad som kännetecknade rapporteringen av de båda landslagen. För att besvara frågeställningarna användes en kombination av kvantitativ undersökning och kvalitativ innehållsanalys. I den kvantitativa undersökningen studerade vi 128 inslag medan 16 inslag valdes ut för den kvalitativa innehållsanalysen. Uppsatsen utgick från två teoretiska utgångspunkter, en genusteori som innebär att genus är en social konstruktion och en medieteori om att medier kan påverka samhällets genusbild. Den kvantitativa undersökningens resultat var att herrlandslaget nyhetsvärderades som viktigare och fick mer utrymme än damlandslaget i båda kanalerna. Båda kanalerna hade fler inslag och längre sändningstid för herrlandslaget. Det stämmer överens med tidigare forskning som användes i uppsatsen. Ett annat resultat var att rapporteringen av mästerskapen är bekönad, genom att mestadels kvinnor får uttala sig om damlandslaget medan mestadels herrar får uttala sig om herrlandslaget. Den kvalitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen av de båda mästerskapen skiljer sig åt. Rapporteringen om damlandslaget var mer saklig och inriktad på känslor, medan rapporteringen om herrlandslaget inriktades mer på nationalism och supporterskap. Speciella ord används för båda mästerskapen, för damlandslaget används ibland nedsättande ord och uttryck. För herrlandslaget används ord och stiliska grepp för att dramatisera händelser och inslag.

<p>Handelshögskolan vid Umeå universitet</p><p>Institutionen för Företagsekonomi</p><p>Umeå universitet</p><p>90187 Umeå</p><p>Datum: 2007-04-10</p><p>Författare: Görel Eriksson</p><p>Nivå/utbildning: Master thesis, Företagsekonomi</p><p>Handledare: Kifle Hamde</p><p>Titel: Sportmarknadsföring & damfotboll - Vad klubblag i damallsvenskan kan göra för att marknadsföra sin produkt</p><p>Problem: "Vad kan klubblag i damallsvenskan göra för att attrahera publik till sina matcher, göra dem nöjda och se till att de kommer tillbaka?</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs för att marknadsföra de damallsvenska klubbmatcherna i damfotboll.</p><p>Metod: Jag har utgått från en kvalitativ metod då mitt syfte är att undersöka och beskriva det arbete som bedrivs. Mitt angreppssätt är abduktivt och min omfattande förförståelse i ämnet ligger som bas för min hermeneutiska kunskapssyn. Jag har i studien genomfört 7 stycken intervjuer med totalt sex olika damallsvenska klubblag. Jag har haft ett marknadsföringsperspektiv och analyserat mitt empiriska resultat genom en diskursanalys då jag har en kritisk inställning till självklar kunskap.</p><p>Resultat/slutsatser: I min slutsats kommer jag fram till att det finns behov och möjligheter av att professionalisera och utveckla de damallsvenska klubbarnas marknadsföringsarbete. Avslutningsvis så ger jag de damallsvenska klubbarna rekommendationer för hur de skulle kunna utveckla sitt marknadsföringsarbete samt ger förslag till vidare forskning.</p><p>Sökord: sport marketing, sport marketing mix, sportmarknadsföring, customer satisfaction, kundtillfredsställelse, kundnöjdhet, relationship marketing, relationsmarknadsföring, women, kvinnor, soccer och fotboll.</p><p>Omfång, sidor: 157 sidor</p><p>Antal ref/källor: 15 vetenskapliga artiklar, 46 litteraturkällor, 7 muntliga källor</p>