Jag har gjort ett försök att ta reda på vad det är som får ett kön att bryta sig in i ett yrke som så totalt domineras av det motsatta könet. Närmare bestämt vad som i detta fall har påverkat kvinnorna att välja utbildningen/yrket för att bli anläggningmaskinister. Branschers efterfrågan på arbetskraft varierar över tid och den personliga situationen för arbetaren lika så. Därför bör vi värna om en mer flexibel arbetsmarknad där fler därigenom får en större möjlighet att pröva på och byta bransch under sitt arbetsliv. Inte bara kvinnorna skulle vinna på en mer jämlik arbetsmarknad. Om kvinnorna i större utsträckning kommer in på mansdominerade arbetsplatser skulle acceptansen inte bara öka för kvinnorna men även för de män som vill in i de kvinnodominerade yrkena. Syftet med uppsatsen är att undersöka förändringen i andel kvinnor i yrket anläggningsmaskinförare samt att belysa några tänkbara förklaringar till denna förändring. Frågorna är många och arbetet gör inte anspråk på att vara heltäckande. Men däremot skall arbetet låta oss möta svaren från personer som valt att bryta tidigare genusmönster och sökt sig en yrkeskarriär i ett yrke där det motsatta könet dominerar.   20 påståenden och frågeställningar har tagits fram och som jag hoppas skall kunna tydliggöra vad som kan vara avgörande för processen att bryta tidigare könsroller i arbetslivet. Påståendena och frågeställningarna har först delats upp i två grupper där de inriktar sig mot valet av utbildning, för att sedan gå över mot valet av att arbeta i ett mansdominerat yrke och till slut mynna ut i några självstående delar.   Andelen kvinnor i utbildningen för anläggningsmaskinförare har enl. Byggindustrins yrkesnämnd (BYN) haft en liten ökning mellen åren 2005-2009, undantaget för år 2006 som hade en marginell minskning och år 2007 som därimot hade en kraftig ökning. BYN vill dock reservera sig för exatheten i dessa siffror. Yrket anläggningsmaskinförare har enl. Statistiska centralbyrån (SCB) haft en liten men tydlig ökninga av andelen kvinnor mellan åren 2005-2009. Resultatet av frågeenkäten visar att respondenten själv har gjort sitt val av utbildning och att intresset spelar en stor roll för valet av utbildning och yrkesval. I resultaten påvisas också att svarsalternativen Jag själv och Intresse bekräftar varandra i frågan om vad som påverkat deras utbildningsval. Genom att ambitionen är hög hos politiker, skola och delar av branschen för att nå en större acceptans av kvinnor i yrket, har motstånden nu minskat så pass att kvinnorna har sett det genomträngligt och möjligt för dem att nå yrket och samtidigt ha en rimlig chans att kunna stanna kvar. Enkätsvaren tyder också på en vilja från kvinnorna att visa att yrket även passar kvinnor. Merparten har inte valt utbildning/yrke för att få arbeta vid en mansdominerad arbetsplats. Det visar sig att de söker sig till utbildningen/yrket fast den inte är som de själva önskar med avseende på jämställdhet. De är beredda att själva ändra på utvecklingen utan garantier för att jämställdhetsutvecklingen kommer att gå skyndsamt framåt och påverka deras vardag.

Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön.

En kvalitativ studie om kvinnors upplevelse av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Studien fokuserar på om kvinnornas förutsättningar skiljer sig från männens, hur kvinnorna upplever sina karriärmöjligheter och om kvinnorna känner press att prestera av att arbeta på en mansdominerad arbetsplats. Huvudfrågeställningen lyder: Upplever kvinnor i försvarsmakten att deras förutsättningar skiljer sig från män på deras arbetsplats och i så fall hur yttrar det sig? I uppsatsen behandlas Connells teori om hur maskuliniteter skapas och etableras av samhället, West & Zimmermans teori om att genus är något som skapas av människor för att kunna dela in individer i olika kategoriseringar samt Kanters studie om kvinnors möjligheter till en karriär på en mansdominerad arbetsplats. Empirin baseras på intervjuer med åtta kvinnor som är eller har varit verksamma inom försvarsmakten. Studiens resultat visar att kvinnorna inte upplever att deras förutsättningar skiljer sig från männen, men att de ofta känner att de blir behandlade annorlunda med exempelvis frågor om de klarar av uppgifter etcetera. Kvinnorna upplever deras chanser till en framgångsrik karriär stor, men att det finns många hinder på vägen dit såsom att behöva flytta. Slutligen känner de en stor press att behöva prestera och bevisa att de förtjänar sin plats på försvarsmakten.

Ledarskap är en avgörande faktor för huruvida en organisation är framgångsrik eller inte. Historiskt har män dominerat på arbetsmarknaden vilket inneburit att ledarskapsforskningen till stor del haft män i chefsposition i fokus. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om kvinnliga chefers perspektiv, mer specifikt deras uppfattningar om sitt ledarskap. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga chefer varav tre stycken från kvinnodominerade branscher och tre stycken från mansdominerade branscher. Detta har möjliggjort en diskussion om eventuella skillnader i ledarskapet beroende på arbetsplatsens könssammansättning. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med utgångspunkt i teorier om transformellt och transaktionellt ledarskap och kompletterats med ett teoretiskt perspektiv på minoritets- och majoritetsproblematik i organisationer. Resultatet visar att informanterna beskriver sin ledarstil som omtänksam, tydlig, individanpassad, inkluderande och motiverande. Resultatet avseende skillnader i ledarskapet mellan mans- och kvinnodominerade branscher har genererats genom att analysera informanternas uppfattningar om andra kvinnor på arbetsplatsen samt deras upplevelser av organisationskulturer på de egna arbetsplatserna. Enligt informanterna påverkade könssammansättningen ledarskapet genom att de ofrivilligt anpassat sig till stereotyper.

Studien syftar till att undersöka vilka föreställningar som kommer till uttryck då rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin talar om jämställdhet, kompetens samt rekrytering. Syftet är också att kritiskt granska vilka konsekvenser dessa föreställningar kan få för rekryteringsprocessen. En hermeneutiskt ansats har valts, och sex semistrukturerade intervjuer med rekryterare inom stål- och verkstadsindustrin har genomförts. Av studien framgår att rekryterarna anser att jämställdhetsfrågor är viktiga att ta hänsyn till. Det framgår också att företagen, enligt rekryterarna, inte har någon uttalad definition på kompetens. Rekryterarna menar också att magkänsla spelar roll vid valet av kandidat. Studiens resultat visar också att rekryterarna har omedvetna könsstereotypa föreställningar. En konsekvens av detta skulle,enligt författarna, kunna bli att föreställningarna ligger till grund för rekryterarnas magkänsla som också skulle kunna påverka deras definition på kompetens. Detta skulle kunna leda till att bedömningen av en kandidat blir subjektiv, vilket innebär att kompetensen inte enbart är avgörande i en rekryteringsprocess.

I Sverige är arbetsmarknaden tydligt könssegregerad då män och kvinnor ofta befinner sig på olika arbetsplatser samt har olika arbetsuppgifter. Detta beskrivs som ett problem ur en jämställdhetsaspekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur kvinnliga arbetstagare upplever mansdominerade arbetsplatser. Det bolag som valts ut att ingå i studien är logistik- och transportbolaget Schenker AB, division land, där 93 procent av de kollektivanställda är män. Forskningsintervjun är vald som metod till studien där sju kollektivanställda tillsvidareanställda valdes ut från fyra olika enheter i bolaget. De halvstrukturerade intervjuerna genomfördes på de deltagande kvinnornas arbetsplatser. Studien visar att kvinnorna upplever skillnader mellan hur manliga och kvinnliga kollegor behandlas och hur de beskrivs men att informanterna tidigare inte reflekterat över detta. Resultaten visar att informanterna tillhör en grupp arbetstagare som kallas för de involverade. Vidare visar resultaten att informanterna antar de strategier Bagilhole, et al. beskriver att kvinnliga arbetstagare antar för att bli accepterad av de manliga kollegorna.

Syftet med studien är att från ett genusperspektiv bidra med kunskap om varför kvinnor är mer sjukfrånvarande än män inom ett industriföretag. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med chefer, resurspersoner samt sjukskrivna kvonnor och män. Med utgångspunkt i forskning om sjukfrånvaro och ett doing gender- perspektiv analyseras varför kvinnor är mer sjukskrivna än män inom företaget. Resultatet visar att det finns flera förklaringar till kvinnors högre sjukfrånvaro inom företaget. Det är höga krav generellt sett på medarbetarna och kvinnor måste prestera bättre än männen inom företaget. Kvinnorna tar ett större ansvar för hem och familj, vilket gör att deras totala belastning både i arbetet och i övriga livet är högre än männens, vilket kan vara en förklaring till deras högre sjukfrånvaro inom företaget. Slutsatsen som dras av resultatet i studien är att hur kön skapas påverkar kvinnors arbetsförmåga och därigenom deras sjukfrånvaro. Hur kön skapas är beroende av normer i samhället och inom företaget.

Studien syftar till att undersöka huruvida kvinnliga ledare i mans- respektive kvinnodominerade branscher beskriver sitt ledarskap som manligt eller kvinnligt utifrån modellen “Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”, eller om det finns andra förklaringsmodeller. Studien undersöker särskilt om kvinnliga ledare i mansdominerade branscher beskriver sig anamma en manlig ledarstil. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnliga ledare och grundar sig främst på respondenternas beskrivningar kring sitt ledarskap tillsammans med modellen, ”Kvinnligt jämfört med manligt ledarskap”. Studiens resultat visar att våra respondenter i mansdominerade branscher inte beskriver sig anamma en manlig stil i sitt ledarskap. Den mest betydelsefulla upptäckten är att respondenterna främst beskriver sig ha kvinnliga ledaregenskaper och färre manliga ledaregenskaper oberoende av vilken bransch de arbetar i. Studiens avslutande slutsats är att ledarskapet formas utefter individens personlighet och personliga egenskaper.

Inledning Idrotten ses som Sveriges största folkrörelse och har gått från att bara vara tillgänglig för män till att genom de senaste årtionden även vara tillgänglig för kvinnor. Golfsporten ska vara attraktiv för alla och vara lika inkluderande bland alla samhällsgrupper. Med detta avses kön, etnicitet och samhällsgrupp. Inom golfklubben där denna studie är gjord ser fördelningen ut 31 procent kvinnor och 69 procent män. Bakgrund Det finns olika yrken och idrotter som i samhället är mans- och kvinnodominerande. I de mansdominerade yrkena exkluderas ofta kvinnorna och inom idrotten lär man sig från tidig ålder att flickor och pojkar och kvinnor och män ska vara och är på ett visst sätt. Syftet med denna studie är att belysa hur golfspelande kvinnor uppfattar och påverkas av kulturen på en mansdominerad arena. Metod För att kunna svara på syftet användes strukturerade intervjuer med tre golfspelande kvinnor. Resultatet visar att kvinnor ofta upplever att kvinnor vill tillhöra en grupp och detta bidrar till en känsla av tillhörighet. Det är även en skillnad på kvinnor och mäns jargong och hur de kommunicerar med varandra. Kvinnorna upplever att män använder sig av en ”grabbig” och ”gubbig” jargong samt att de använder sig av ett vulgärare och tuffare språk. Männen berör mer sexuella saker medan kvinnornas jargong handlar mer om sociala saker som mode, barn och familj. Resultatet visar även att kvinnor exkluderar kvinnor. Slutsats Kvinnorna uppfattar att ett trevligt och inbjudande bemötande, en känsla av tillhörighet, positiv attityd samt att man blir bemött utifrån ett individperspektiv och inte sitt kön är de viktigaste faktorerna för kvinnorna på golfbanan. Respondenterna uppfattar även att kulturen på den mansdominerade arenan speglar samhället till stor del. Jag kan från resultatet utlysa att kvinnorna påverkas av arenans kultur på olika sätt, det finns både en direkt och en indirekt påverkan.

In the construction industry the number of female managers is very low, only four percent (SCB, 2010). In fact, women with management positions has risen by six percentage overall, the last seven years (SCB, 2010). If women in managerial positions continue to grow at this rate, the proportion of women managers will be equal to that of male managers in 2033. More women are needed in the maledominated construction industry in particular because it is deemed that they have a different way of thinking and acting (Granér, 1994). Nelton (1991) believes that companies can take advantage of female managers to be more competitive on the market, the reason why is because women can see other possibilities when solving problems. Rapacioli (2010) argues that the recruitment of women into management positions not only benefits the individual itself but also the company.  We have used a qualitative study with a deductive approach. Six respondents from the same company were interviewed, two of them have management positions and the other four were underemployed. The research question of this paper is: What differences and similarities are seen between male and female leadership in terms of their characteristics in the construction industry? The purpose of this paper is to examine similarities and differences in leadership in the construction industry where the focus is on the female and male characteristics. To fulfill our purpose we chose a qualitative study. We have interviewed six respondents at one company in the construction industry. Two of the six respondents have management positions and the remaining four are employed.   In this paper we have concluded that there are some differences and similarities between men and women´s leadership in terms of their characteristics. The similarities we can see is that there´s a priority of characteristics, the difference is that it´s different characteristics that´s prioritized depending on which gender that´s asked. Another difference we can see is how the leaders are using their characteristics in leadership. Similarities that can be seen after that difference is the result, both leaders achieve results that are effective and they´re both good leaders according to the employees.