Ledarskap är en avgörande faktor för huruvida en organisation är framgångsrik eller inte. Historiskt har män dominerat på arbetsmarknaden vilket inneburit att ledarskapsforskningen till stor del haft män i chefsposition i fokus. Syftet med studien har varit att bidra med kunskap om kvinnliga chefers perspektiv, mer specifikt deras uppfattningar om sitt ledarskap. Studien har genomförts med kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med kvinnliga chefer varav tre stycken från kvinnodominerade branscher och tre stycken från mansdominerade branscher. Detta har möjliggjort en diskussion om eventuella skillnader i ledarskapet beroende på arbetsplatsens könssammansättning. Det empiriska materialet har analyserats tematiskt med utgångspunkt i teorier om transformellt och transaktionellt ledarskap och kompletterats med ett teoretiskt perspektiv på minoritets- och majoritetsproblematik i organisationer. Resultatet visar att informanterna beskriver sin ledarstil som omtänksam, tydlig, individanpassad, inkluderande och motiverande. Resultatet avseende skillnader i ledarskapet mellan mans- och kvinnodominerade branscher har genererats genom att analysera informanternas uppfattningar om andra kvinnor på arbetsplatsen samt deras upplevelser av organisationskulturer på de egna arbetsplatserna. Enligt informanterna påverkade könssammansättningen ledarskapet genom att de ofrivilligt anpassat sig till stereotyper.

Abstract The purpose of this study is to examine how recent special needs teacher graduates explain reading comprehension, how they teach reading comprehension and whether their method is based on scientific research. For a deeper understanding of reading comprehension instruction I chose to conduct a qualitative interview study inspired by the phenomenographic research approach. The result shows that one of the school's most important tasks is to teach all students to read, understand and use texts. Good reading skills and reading comprehension is crucial for further education because through reading the students provide knowledge and skills in other subjects and are equipped for the future as citizens. Reading instruction is a process that should take place over a long time, throughout the school years. Reading comprehension is complex and based on several components: decoding, cognitive abilities, prior knowledge, knowledge of the written language, comprehension strategies and motivation. Reading comprehension means to extract and make sense while reading and interact with the text. Students with reading difficulties can be divided into three groups: students with decoding difficulties leading to understanding difficulties, students with specific reading comprehension difficulties and students with both decoding and comprehension difficulties. Successful reading comprehension instruction requires conscious instruction from the teacher and that the students are allowed to become active co-creators. Reading comprehension instruction favours all students.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.

Våren 2020 spreds ett coronavirus över världen. Pandemin ledde till att Folkhälsomyndigheten i Sverige valde att stänga ned gymnasieskolorna, vilket innebar att undervisningen över en natt övergick från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. Med detta som bakgrund undersöktes i denna studie hur gymnasielärare i matematik arbetade under de första veckorna av omställningen, och vad i undervisningen som hade potential att förbättras. Detta gjordes genom intervjuer med fem lärare från några gymnasieskolor i södra Skåne. Innehållet i intervjuerna analyserades sedan med utgångspunkt i teorin om transaktionell distans. Utifrån teorin togs ett verktyg fram, som gjorde att lärarnas undervisning kunde operationaliseras. Undervisningen följde huvudsakligen samma mönster. Lärarna och eleverna följde samma schema som före omställningen, och hade kontakt via ett videosamtal. Lektionerna inleddes med en uppstart och närvarokontroll. Efter det hade läraren någon form av presentation av nytt material, antingen genom livegenomgång eller ett förinspelat videoklipp. Sedan följde oftast eget arbete för eleverna, där de hade möjlighet att ringa upp läraren för att ställa frågor. I slutet av lektionen hade läraren återigen uppsamling med eleverna, och lektionen avslutades. Operationaliseringen visade att den transaktionella distansen mellan elev och lärare var relativt låg, men att det fanns förbättringsmöjligheter. Lärarna behöver verktyg eller metoder som gör att de kan säkerställa att eleverna arbetar med det de ska. Vissa elever har mycket låg autonomi, det vill säga låg förmåga att ta ansvar för sitt lärande, och lärarna saknar goda metoder för att hjälpa dem. Lärarna behöver också hjälp med strategier för att hantera elever i behov av extra anpassningar eller särskilt stöd. Några förslag på konkreta lösningar är utvecklad programvara som gör det möjligt för eleverna att kommunicera med läraren under genomgångarna. En funktion som gör det enkelt för lärarna att dela in eleverna i grupper hade också minskat den transaktionella distansen, eftersom det hade underlättat grupparbeten och därmed god kommunikation elever emellan. Slutligen hade mindre elevgrupper gjort att lärarna hade haft lättare att handskas med den transaktionella distans som oundvikligen uppstår, men det är inte en faktor som är unik för fjärr- och distansundervisning.

Den här studien behandlar sex pedagogers tankar och synsätt kring läsförståelse och varför de anser att det är viktigt samt deras arbete med läsförståelse i undervisningen. Vidare behandlar studien om pedagogerna upplevt någon skillnad i synen på läsförståelse under den tid de varit verksamma i sitt yrke. Studien belyser olika teoretiska utgångspunkter och förklarar viktiga begrepp inom läsförståelse. Studien tar även upp att det är en fördel för barn att lära sig olika strategier för hur de ska tänka när de läser en text och om de stöter på problem. Den vuxne eller läraren agerar modell genom att tänka högt och överföra sina läsförståelsestrategier till barnet. Att medvetandegöra barnet på detta sätt, hur barnet kan möta hindren och komma förbi dem, är av stor vikt för framtida skolgång då eleven kommer bekanta sig med många olika sorters texter. Strategier hjälper dem till att öka sin förståelse men även se läsningens fördelar som att konstruera ny kunskap samt läsa för nöjets och upplevelsens skull. Underlag för studien har samlats in genom kvalitativa intervjuer på fyra olika grundskolor. Studien visar att läsförståelse är av stor vikt för barn och elevers skolgång men även i deras fortsatta liv som samhällsmedborgare. Pedagogerna lägger tyngd på bland annat samtalet, dialogen, diskussionen, reflektionen, synliggörandet med mera för eleverna i undervisningen av läsförståelse.

Aim: Earlier studies have investigated what impact the relationship between the auditor and their clients have on the auditor’s objectivity. There are different opinions about whether a close relationship harms or promote the auditors work. Furthermore there are studies that show what strategies the auditor (and client) tends to use in the negotiation between the two of them. On this basis we have chosen to study if there are any correlation between the nature of the auditor client relationship, the auditor’s negotiation strategy against the client and the auditor’s objectivity. Method: Because of our purpose to study if there is any correlation between the relationship, the negotiation strategies and the auditor´s objectivity we have chosen to implement a quantitative survey. The survey has been edited by earlier studies from Gibbins, McCracken and Salterio (2010), Fontaine (2011) and Bamber and Iyer (2007). The survey has been sent to approved and authorized auditors in Sweden and the collected data has been compiled and analyzed by statistic methods. Result & Conclusions: This study shows that there are a significant correlation between a close relationship, the auditor’s negotiation strategies and the auditor’s objectivity. With a close relationship the auditor tends to use integrative strategies, which also shows to have a negative impact on auditor objectivity. Suggestions for future research: This study shows that the relationship has impact on the auditor to use integrative strategies. On this basis it would be interesting to do a deeper study with focus on integrative strategies and auditor´s objectivity. Contribution of the thesis: This study can be useful for auditors if they want to study the relationship with their clients and the potential impact on objectivity. Key words: Auditor, objectivity, relational, transactional, integrative, distributive / Syfte: Tidigare har studerats huruvida den relation som föreligger mellan revisor och klient har en påverkan på revisorns objektivitet. Det råder skilda åsikter om huruvida en nära relation skadar eller främjar revisionsarbetet. Dessutom finns studier som visar vilka strategier revisor (och klient) tenderar att använda i förhandlingen parterna emellan. Utifrån detta har vi valt att undersöka om det finns samband mellan karaktären hos revisorns klientrelation, revisorns förhandlingsstrategi mot klienten och revisorns objektivitet. Metod: Då vi studerar om det finns något samband mellan karaktären på relationen, de förhandlingsstrategier som används och revisorns objektivitet har vi valt att genomföra en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten har utformats utifrån tidigare studier av Gibbins, McCracken och Salterio (2010), Fontaine (2011) och Bamber och Iyer (2007). Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige och insamlad data har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av ett antal statistiska metoder. Resultat & slutsats: Studien visar att det finns ett signifikant samband mellan en nära relation, de förhandlingsstrategier revisorn använder och revisorns objektivitet. En nära relation visar att revisorn tenderar att använda integrativa strategier i förhandlingen med klienten, detta visar sig också ha en negativ effekt på revisorns objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: Studien visar att relationen har inverkan på att revisorn väljer integrativa strategier i förhandlingen med klienten. Därför vore det intressant att genomföra en vidare studie med fokus på de integrativa strategierna och revisorns objektivitet. Uppsatsens bidrag: Studien kan vara till nytta för revisorer om de själva vill studera relationen med sina klienter och hur den kan påverka objektiviteten. Nyckelord: Revisor, klient, objektivitet, relationell, transaktionell, integrativ, distributiv.

Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt olika typer av ledarskap påverkar en arbetstagares psykosociala arbetsmiljö. För att besvara syftet och de fyra frågeställningarna kommer begreppen psykosocial arbetsmiljö med fokus på kommunikation, gemenskap, motivation och stress samt de tre ledarskapsstilarna transformell, transaktionell och laissez-faire att användas. En kvalitativ undersökning genomfördes på ett större företag och datamaterialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med 6 respondenter. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Det övergripande resultatet visar att den ledarskapsstil som har störst betydelse för en god psykosocial arbetsmiljö på denna arbetsplats är den transformella ledarskapsstilen. Resultatet visar även att det finns inslag av både den transaktionella ledarskapsstilen och laissez-faire ledarskapsstil men att detta har negativ påverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet går också emot tidigare forskning som säger att ett ledarskap som både är uppgiftsorienterad och socio-emotionell är mest effektiv för den psykosociala arbetsmiljön.

Under covidpandemin som startade 2020 har svenska gymnasieskolor i omgångar bedrivit sin undervisning på distans. Denna uppsats har för avsikt att med utgångspunkt i intervjuer med fyra lärare undersöka övergången från klassrumsundervisning till fjärr- och distansundervisning. I fokus ligger hur lärarna upplevde övergången till distansundervisning, de didaktiska och pedagogiska val dessa lärare gjorde vid övergången, samt de konkreta förändringar som skedde i undervisningen. Lärarnas egna berättelser och upplevelser har sedan analyserats med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv, samt med hjälp av transaktionell distansteori. Resultaten pekar på att lärarna oftast upplevt svårigheter med distansundervisningen. De digitala läroplattforma upplevdes som ofta begränsande, snarare än att ge nya möjligheter. Undervisningen gick i från att vara mestadels elevcentrerad och individanpassad till att vara hårdare styrd av läraren gällande både ämnesval och arbetssätt. Många former av undervisning där eleverna lärde sig tillsammans eller av varandra övergavs. Den transaktionella distansen ökade, missförstånd skedde och kommunikationen försämrades. Lärarna upplevde att de fick svårt att läsa av eleverna och anpassa sin undervisning därefter.

Syftet med studien var att beskriva vilka beteenden hos en transformell och transaktionell ledarstil som kan förebygga den arbetsrelaterade stressen ur ett medarbetarperspektiv. Genom en enkätundersökning med 17 frågor och med standardiserade svarsalternativ samlades data in från 110 respondenter. Enkäten distribuerades via sociala medier och besvarades av både kvinnliga och manliga medarbetare mellan åldrarna 21 och 64 år. Efter insamling av data har SPSS använts som verktyg för att kunna analysera data med hjälp av både korstabuleringar och korrelationer.Sex olika beteenden har identifierats hos den transformella och transaktionella ledarstilen utifrån tidigare forskning och teori, dessa sex har sammanställts till tre beteendekategorier som vi kallar; besluts-, mål- och sociala beteenden. Utifrån dessa tre beteendekategorier och insamlingen av empiri resulterade korrelationsanalysen att vi bland annat kan presentera fem beteenden som har en stark påverkan till att förebygga den arbetsrelaterade stressen. Vilket innebär att de beteenden som har störst möjlighet att förebygga den arbetsrelaterade stressen är när medarbetarens närmsta chef eller arbetsledare: 1) tar hänsyn till medarbetarens åsikter, 2) ger individuell omtanke till medarbetaren, som att erbjuda stöd, coachning och uppmuntring, 3) hjälper till att lösa konflikter på arbetsplatsen, 4) ger medarbetaren möjlighet att bestämma över sin egen arbetstakt och 5) låter medarbetaren vara delaktig i beslut som berör verksamheten.Slutsatsen och resultatet av den empiriska analysen visar att det inte är ledarstilen i sig som bidrar till att förebygga den arbetsrelaterade stressen, utan det är särskilda beteende hos den transformella och transaktionella ledarstilen. / The purpose of the study was to describe the behavior of a transformational and transactional leadership style that can prevent work-related stress from an employee perspective. Through a questionnaire with 17 questions and possible answers to standardized data were collected from 110 respondents. The survey was distributed via social media and answered by both female and male employees between the ages of 21 and 64 years. After collecting the data, SPSS has been used as tools to analyze the data using both crosstabs and correlations.Six different behaviors have been identified in the transformational and transactional leadership style based on previous research and theory, these six have been compiled into three behavioral categories that we call; decision-making, targeting and social behaviors. Based on these three behavioral categories and the collection of empirical data resulting correlation analysis that we can present including five behaviors that have a strong impact to prevent work-related stress. Which means that the behaviors that have the greatest opportunity to prevent work-related stress is when the employee's immediate manager or supervisor: 1) taking into account the employee's opinions, 2) give individual consideration to the employee, who offer support, coaching and encouragement, 3) help to resolve conflicts in the workplace, 4) gives employees the opportunity to determine their own pace of work and 5) allows the employee to be involved in decisions that affect the business.The conclusion and the result of the empirical analysis shows that there is a management style itself that help to prevent work-related stress, but there are specific behavior of the transformational and transactional leadership style.

Denna studie undersöker hur kvinnliga chefer uppfattar sitt ledarskap inom mans- och kvinnodominerade organisationer. Syftet är att förstå hur könsdominans påverkar kvinnliga chefers uppfattningar om sitt ledarskap och om det råder skillnader i deras beskrivningar av ledarskapsstilar. Uppsatsen utgår från tidigare forskning som inkluderar könsdominans och ledarskapsstilarna transformativt och transaktionellt ledarskap. Studien baseras på kvalitativa djupintervjuer med tolv kvinnliga chefer. Resultaten visar att könsdominans verkar påverka kvinnliga chefers uppfattningar av sitt ledarskap och ledarskapsstilar. Kvinnliga chefer i mansdominerade organisationer betonar anpassning och att överträffa förväntningar, medan de i kvinnodominerade organisationer fokuserar på inkluderande och relationsskapande ledarskap. Studien finner att transformativt och transaktionellt ledarskap kan kategoriseras hos båda. Transformativt ledarskap är något mer framträdande i kvinnodominerade miljöer och tydligare tendenser till transaktionellt ledarskap återfinns hos mansdominerade organisationer, men skillnaderna är små. Studiens resultat indikerar att könsdominansens påverkan är komplex och mångfacetterad, med både likheter och skillnader beroende på det organisatoriska sammanhanget.