Tillit har bevisats ha en stark koppling till effektivitet, prestanda och engagemang. Det krävs därför många aspekter av ledarskap för att skapa tillit, det kan vara relationsinriktat eller avtalsinriktat samt att denna måste underhållas över tid. Syftet med denna studie var därför att analysera hur fastighetsmäklares tillit till ledaren förändras över tid när den utsätts för relation- eller avtalsbaserat ledarskap samt vilket av avtals- eller relationsbaserat ledarskap som mest gynnar tillit, eller om dessa samverkar.  Studien genomfördes enligt en kvantitativ metod, genom användandet av enkäter i ett strukturerat intervjuschema. Det insamlade empiriska materialet analyserades i medelvärdes-, regressions-, ANOVA och korrelationsanalys. Detta resulterade i huruvida tilliten inom branschen var relations- eller avtalsinriktad och hur tilliten förändrats över tid.    Studien slog fast att tid har en marginell påverka på tillit. Tilliten sjunker som mest efter 4-6 års anställning för att sedan succesivt öka. De viktigaste variablerna inom tillit spårades till avtal men relation exkluderades inte helt. Detta ledde till en teoretisk rekommendation av en ledarstil inom fastighetsmäklarbranschen.

Denna uppsats undersöker hur enhetschefer inom en kommun i Sverige upplever hur distans till sina medarbetare påverkar deras ledarskap samt vilka möjligheter och begränsningar ledarskap på distans medför. Uppsatsen utgår från ett ledarperspektiv och bygger på fyra intervjuer av enhetschefer inom området personlig assistans. Den teoretiska utgångspunkten grundar sig huvudsakligen på Bernard M. Bass teori om transaktionellt och transformerande ledarskap samt John Antonakis och Leanna Atwaters distansbegrepp. Resultatet visar att distans medför möjligheter i form av att utveckla självstyrande medarbetare samt begränsningar i form av insyn, kontroll samt delaktighet. Uppsatsens slutsatser belyser svårigheterna för enhetscheferna att se och bedöma medarbetarnas arbetsinsatser, behov av kompetensutveckling samt skapa delaktighet. Vidare diskuteras det ur ett pedagogiskt perspektiv huruvida kommunen bör skapa en distinktion mellan nära ledare samt distanserade ledare för att därigenom kunna utforma adekvata strategier för de olika formerna av ledarskap.

Medarbetarnas motivation är avgörande för att uppnå organisationens mål. Syftet med studien var att undersöka vilka av de två ledarskapsstilarna (transformativa och transnationella) som har mest påverkan på medarbetarnas motivation.  Undersökningsgruppen bestod av 40 personer. Resultaten visade att både transformativa och transaktionella ledarskapsstilarna är nödvändiga på medarbetarnas motivation. Det specifika resultatet visade att den transformativa ledarskapsstilen hade en högre effekt på medarbetarnas motivation. Resultatet av studien kommer att vara till nytta för att bättre förstå hur medarbetarna motiveras.

The purpose of this study was to examine the relationship between job satisfaction and leadership style as well as participants' perceived leadership style and job satisfaction. Sixty-two participants answered a questionnaire containing 56 questions regarding perceived leadership style and job satisfaction. The leadership styles examined in the study was transformative, transactional and laissez-faire leadership. The results showed a relationship between transformational and transactional leadership and job satisfaction but not with laissez-faire leadership. The results also showed that employees experienced a laissez-faire leadership. The study's results are considered important for the reason that the understanding of the relationship between leadership style and job satisfaction can contribute to helping the organization to develop strategies to improve job satisfaction, thereby increasing productivity and quality of work and quality of life for employees. / Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan arbetstillfredsställelse och ledarskapsstil samt deltagarnas upplevda ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. Sextiotvå deltagare besvarade en enkät innehållande 56 frågor rörande upplevd ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse. De ledarskapsstilar som undersöktes i studien var det transformativa, transaktionella och laissez faire ledarskapet. Resultatet visade att samband fanns mellan det transformativa och transaktionella ledarskapet och arbetstillfredsställelse men inte med laissez faire ledarskapet. Resultatet visade också att medarbetarna huvudsakligen upplevde laissez faire ledarskap. Studiens resultat anses viktigt av den anledningen att förståelsen för sambandet mellan ledarskapsstil och arbetstillfredsställelse kan bidra till att hjälpa organisationen att utveckla strategier för att förbättra arbetstillfredsställelsen och därmed öka produktiviteten och kvalitén på arbetet samt livskvalitén för medarbetaren.

<p>Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.</p>

<p>Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.</p>

Sjuksköterskan behöver stärka professionens identitet och ta sin plats som ledare. Sjuksköterskans ledarroll är en av de huvudsakliga arbetsuppgifterna, för att kunna bedriva en kvalitetssäker omvårdnad. För att utöva ett gott ledarskap krävs det att sjuksköterskan innehar kunskap i ledarskap och har en god självkännedom. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan som ledare av vård. I resultatet framkom kategorierna; Ledarskapstilar, Faktorer som påverkar ledarbeteendet, Förhållningssättets betydelse och Professionens komplexitet. Resultatet visade att transformellt och transaktionellt ledarskap har en direkt påverkan på medarbetarnas arbetstillfredsställelse och även på patienternas tillfredsställelse. Vidare visade resultatet att sjuksköterskans ledarroll är komplex. Ansvaret över kliniska och administrativa uppgifter, gjorde att det var svårt att hitta en bra balans. Även att hitta strategier för att kombinera organisationens och medarbetarnas krav visade sig var en uppgift som tog mycket kraft. Handledning var viktigt för att sjuksköterskan skulle utveckla sin ledarroll. Det framkom att det var viktigt att få utbildning inom ledarskap, men den kliniska erfarenheten var minst lika viktig. Resultatet visade att samhället inte sammankopplar sjuksköterskeprofessionen med ledarskap, därmed är det önskvärt med mer forskning som fokuserar på allmänsjuksköterskans ledarroll av vård.

Förändringar inom arbetslivet i riktning mot ett mer så kallat gränslöst arbete och ett kommande generationsskifte både möjliggör och ställer krav på företag att införa ett nytt ledarskap. Studiens syfte var att undersöka blivande civilingenjörers syn på ledarskap och vad ett gott chefskap innebär för dem som snart ska ut på arbetsmarknaden. Sex semistrukturerade intervjuer, som analyserades utifrån tematisk analys, visade att det önskade ledarskapet är en kombination av ett personligt, närvarande, öppet och tydligt ledarskap. Föreliggande studies resultat har diskuterats i förhållande till två aktuella teorier inom ledarskapsforskningen: transformativt/transaktionellt ledarskap samt delat ledarskap. Resultatet från föreliggande studie motsvaras till stor del av ett delat ledarskap samt en kombination av de två begreppen transformativt respektive transaktionellt ledarskap. Resultatet bidrar med viktig kunskap för företag om det nya sorts ledarskap, och dess olika dimensioner, som inom kort kan tänkas bli aktuellt att införa. Ledarskapets praktiska tillämpning behöver dock undersökas vidare.

Studien syftar till att undersöka hur ledare arbetar för att påverka medarbetare till att vilja kompetensutvecklas samt vilka organisatoriska villkor som ledare uppfattar styr kompetensutvecklingsinsatser. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Till studien har sex ledare med personalansvar intervjuats. Resultatet visade att ledarna uppfattar att det krävs en balans mellan vad medarbetaren har för behov och vad företaget kan erbjuda gällande kompetensutveckling. Respondenterna framhöll att kompetensutveckling måste förhållas till organisatoriska villkor som ekonomi, relevans och krav. Resultatet problematiserades utifrån teoretiska utgångspunkter. De teoretiska utgångspunkterna utgörs av Bass beskrivning av transformativt och transaktionellt ledarskap samt tekniskt-rationell och institutionell strategi för kompetensutveckling. Dessa två strategier är inhämtade från tidigare forskning. Utifrån respondenternas uttalanden blir slutsatsen att ledares förhållningssätt kan påverka medarbetares inställning till kompetensutveckling. Ledare kan använda kommunikation, tillåtande klimat och delegering av ansvar som åtgärder för att stimulera medarbetarna till att vilja kompetensutvecklas.

Syfte: Fastighetsmäklaryrket är ett provisonsbaserat yrke tidigare forskning har påvisat att ledarskapet kan påverkat hur väl en försäljare presterar. Forskning kring fastighetsmäklares prestation utifrån ledarskapsstil avsaknads. Därför valde vi att undersöka om ledarskapsstil påverkar fastighetsmäklares prestation mätt i pengar. Syftet är att undersöka till vilken utsträckning det upplevda transaktionella- och transformativa ledarskapet används i fastighetsmäklarbranschen och till vilken grad detta påverkar fastighetsmäklares arbetsprestationer. Metod: Undersökningen använder sig av ett deduktivt angreppsätt där 7 hypoteser grundande på tidigare forskning ställs mot verkligheten. Undersökningen använder sig av en kvantitativ metodansats där en enkätundersökning skickades ut via email till cirka 1000 aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Den insamlad data analyseras sedan i SPSS och korrelationsanalys och regressionsanalys. Den faktiska populationen för undersökningen är verksamma och aktiva fastighetsmäklare i Stockholms län. Resultat &amp; slutsats: Resultatet av denna undersökning visar att ledare använder sig av både transaktionellt och transformativt ledarskap. Det visar även på att det är bara det transformativa ledarskapet som har en viss påverkan på fastighetsmäklarens prestationer. Samt att specifika delar av respektive ledarstil är mer representerade än andra. Examensarbetets bidrag: Det bidrag som examensarbetet gett är dels en bekräftelse av vilken ledarstil som verksamma fastighetsmäklare uppfattar hos sin ledare. Samt vilka delar av dessa stilar som är mer dominanta och som påverkar prestationerna.