Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

Ledarskap och management är och har alltid varit ett aktuellt ämne men till skillnad från förr är dess natur idag mer komplex. Vi kräver mer av våra ledare som ska beakta fler saker, vara mer personliga och därmed axla större ansvar. Studien utgår från Full Range Leadership Model som innehåller treledarskapstyper: Laissez-faire, transaktionelltoch transformativt ledarskap. Det transformativa ledarskapet är det som undersöks i denna studie eftersom det är det mest aktuellt samt att det finns begränsad forskning om vad transformativt ledarskap egentligen är och hur det uttrycks. Det transformativa ledarskapet undersökt utifrån temana: förebild, omtanke, motivation ochintellektuell stimulans.Studiens syfte är att beskriva, undersöka och förstå hur transformativt ledarskap uttrycks och praktiseras i arbetslivet. I studien har fem intervjuer genomförts med personerna som har en ledarroll i sitt yrke, där respondenterna har förklarat sitt ledarskap utifrån sin arbetssituation. Alla respondenterna visade både på likheter och skillnader i vad ledarskap är samt hur deras ledarskap tar sig i uttryck. Bekräftelser för att motivera medarbetarna var ett återkommande exempel, samt vikten av att involvera medarbetarna i verksamheten för att få dem att känna delaktighet. Andra betonar vikten av att var en förebild eftersom det förtydligar deras ledarskap som utgår ifrån organisationens värdegrund, och därefter kunnavårda goda relationerpå arbetsplatsen. Alla äröverens om att utrymme för kreativitet och nya idéer är viktigt men att ledaren ibland måste hitta egna lösningari brist på tid och utrymme. Kritiskt tänkande stimulerar individen och i slutändan organisationen att utvecklas men bör kommuniceras på ett konstruktivt sätt för att vara användbart.

Syftet med studien är att undersöka vilka ledarskapsstilar som kommer till uttryck i arbetsmiljölagen. Studien går igenom olika ledarskapsstilars utveckling med ett fokus på den transformativa ledarstilen. En beskrivning av hur den moderna forskningen ser på ledarskapets påverkan på arbetsmiljön görs kortfattat. Studien utgår från en innehållsanalys på arbetsmiljöföreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) samt vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, 2015:4. Innehållsanalysen görs med en deduktiv ansats där texten analyseras utifrån chefskap, transaktionellt samt transformativt ledarskap. Analysen visar på att samtliga tre nämnda begrepp finns i de undersökta texterna. Resultatet visar på att lagen ställer administrativa krav i form av chefskap. Det transaktionella ledarskapet syns tydligt i lagstiftningskravet gällande övervakning och kontroll. Genom att fokusera på medarbetarnas hälsa ställs det krav på ett transformativt ledarskap.

Bakgrund:I takt med att konkurrensen på arbetsmarknaden ökat, har även ohälsa och sjukfrånvaron bland medarbetare blivit högre. The Full Range Leadership Model består av ledarskapsstilarna transaktionellt och transformellt ledarskap. Forskning har visat att chefers ledarskapsbeteende har ett samband med medarbetarnas hälsa vilket gör det viktigt att kartlägga betydelsen av olika ledarskapsbeteenden för att bibehålla och öka medarbetarnas hälsa.Arbetsmiljön är en viktig aspekt att ta hänsyn till vid produktionsbortfall eftersom upplevda arbetsmiljöproblem kan påverka medarbetarnas prestation negativt. Sambandet mellan transaktionellt- och transformellt ledarskap och produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem är ännu inte kartlagt. Syfte:Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan transaktionellt och transformellt ledarskap och hälsa samt produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.  Metod:Designen var en tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde via en elektronisk enkät. Totalt besvarade 101 individer enkäten. För att mäta hälsa användes en fråga om allmän hälsa ur SF36. Produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem mättes med två frågor. Ledarskapsstil mättes med en modifierad version av Multifactor Leadership Questionnaire. Initialt gjordes en korrelationsanalys med Pearson produktmomentskoefficent för att se vilka oberoende och bakomliggande variabler som hade ett linjärt samband med hälsa respektive produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem.En linjär multipel regressionsanalys användes för att besvara första frågeställningen.  Resultat:Transformellt ledarskap hade ett samband med hälsa (b= 0,34, p = 0.02)men inte transaktionellt ledarskap. Transformellt ledarskap var den enda variabeln som hade ett linjärt samband med produktionsbortfall på grund av arbetsmiljöproblem. Däremot var den inte statistiskt signifikant när alfanivån sänktes till 0,05.  Slutsats:Resultatet indikerar på att en ledare bör praktisera ett transformellt ledarskap för att främja medarbetarnas hälsa.

Syftet med studien är att fånga ledarens upplevelser och utmaningar kopplat till deras ledarskap och kommunikationen under pandemin. Studien bidrar med kunskap om hur olika ledares ledarskap och kommunikation har påverkats av pandemin, för att sedan dra lärdomar från det till framtida kriser. Det går tydligt att se utifrån resultatet i studien att ledarna har stött på utmaningar under pandemin i kommunikationen med medarbetarna som har tvingat ledarna att förändra sitt ledarskap och sättet de kommunicerar på med medarbetarna. Studien består av sex semistrukturerade intervjuer med personer med ledande positioner inom offentlig sektor i Sverige. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats utifrån ledarskaps och kommunikationsteorier. Respondenternas svar visar att de upplever att de i egenskap av ledare har tappat delar av den fysiska och sociala kontakten med medarbetarna men upplever samtidigt att de har blivit mer tillgängliga och att mötena har blivit effektivare. Respondenterna har förändrat sitt ledarskap och kommunikation till följd av pandemin. Det går att utläsa då respondenternas ledarskap och kommunikation har förändrats genom att de har blivit mer tydliga och raka gentemot medarbetarna som en konsekvens av pandemin. / The purpose of the study is to capture the leader's experiences and challenges linked to their leadership and communication during the pandemic. The study will contribute knowledge about how different leaders' leadership and communication have been affected by the pandemic, and then draw lessons from it for future crises. It is clear from the results of the study that the leaders have encountered challenges during the pandemic in communication with the employees which has forced the leaders to change their leadership and the way they communicate with the employees. The study consists of six semi-structured interviews with people with leading positions in the public sector in Sweden. The interviews have since been transcribed and analyzed based on leadership and communication theories. The respondents' answers show that they, as leaders, have lost parts of the physical and social contact with the employees, but at the same time feel that they have become more accessible and that the meetings have become more efficient. The respondents have changed their leadership and communication as a result of the pandemic. This can be read as the respondents' leadership and communication have changed as they have become clearer and more direct towards the employees as a consequence of the pandemic.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att förstå ledarskapet hos ideella samt bolagsägda festivalorganisationer och skillnaderna mellan respektive parter, då det i Sverige har skett ett skifte när det kommer till vilken sorts organisationsform som dominerar marknaden. Forskningsfrågor: Hur skiljer sig ledarskapet i en föreningsdriven festivalorganisation från en bolagsdriven festivalorganisation? Metod: Till vår uppsats har vi använt oss av en induktiv ansats där vi hade ett öppet teoretiskt sinne när vi började med den empiriska insamlingen. Det tillät oss att finna mönster i det empiriska insamlade underlaget. Vi valde dessutom en kvalitativ metod för att kunna få personliga berättelser kring vår frågeställning. För att få empiriskt underlag till vår uppsats har vi intervjuat medlemmar från de ideella festivalorganisationerna Öland Roots och Eksjö Stadsfest. Vi har även valt att intervjua personer från de bolagsstyrda festivalerna Latitud 57 och Sweden Rock Festival. Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar den nya ledarskapsorienteringen med en inriktning mot distinktionerna transformativt och transaktionellt ledarskap samt distinktionen chefskap och ledarskap. Vi har även använt oss av teorier kring efterföljare samt teorin kring ideellt ledarskap. Slutsatser: I slutsatsen presenterar vi att vi ser vissa skillnader mellan ledarskapet i de fyra festivaler som vi valt att analysera. De ideella föreningarna tenderar att fokusera mer på ett ledarskap samt det transformativa ledarskapet medan de bolagsstyrda har ett möjligen tydligare transaktionellt ledarskap. Chefskapet kan kopplas till samtliga organisationer och dessa drag blir tydliga främst för att vi valt att analysera ledarskapet hos högt uppsatta människor inom de undersökta festivalerna och därmed blir chefsysslorna naturligt kopplade till ledaren.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. / The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Idag anses innovation och kunskap leda till konkurrenskraft. Antalet kunskapsintensiva företag har därför ökat och autonomi lyfts som en byggsten för att utforma framgångsrika organisationer med ett starkt kunskapskapital. Forskning har dock visat att kunskapsintensiva företag kan innehålla byråkratiska strukturer, så kallade mjuka byråkratier. Tidigare forskning har kartlagt byråkratiska strukturer men inte fokuserat på anställdas upplevelser och önskemål kring ledarskapet där mjuk byråkrati råder. Därav utfördes en kvalitativ fallstudie på ett professionellt serviceföretag som är en typ av kunskapsintensivt företag. Syftet var att skapa förståelse för hur anställda upplever byråkratiska strukturer och autonomi samt deras önskemål kring ledarskapet för att uppnå en balans mellan dessa i ett professionellt serviceföretag. Mjuk byråkrati och ledarskapsstilarna laissez-faire, transformerande, karismatisk samt transaktionell bildade det teoretiska ramverket. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer, interna dokument samt tematisk analys. Sex byråkratiska strukturer identifierades och resultatet visade att de anställda upplevde fyra av dem som positiva medan två upplevdes som negativa. Resultatet visade även att de anställda önskar en transformerande ledare, men med inslag från de andra tre ledarskapsstilarna. Därmed belyste studien vikten av att ledare kombinerar ledarskapsstilar vilket vidare tolkas kunna vara balansen mellan styrning och självstyrning i ett professionellt serviceföretag.

Sammanfattning Titel: Ledarskapets påverkan på kundrelationer inom B2B. Hur motiveras medarbetare att skapa och bibehålla kundrelationer? Författare: Martin Hammargren, Patrik Skoog Kurs: EK230A Företagsekonomi III, 61-90 hpHandledare: Jean-Charles Languilaire Nyckelord: Transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, motivation hos medarbetare, kundrelationer, B2B-kontext Syfte: Syftet med studien är att förklara hur transaktionellt och transformativt ledarskap påverkar medarbetares motivation till att skapa och bibehålla kundrelationer inom företag i en B2B-kontext. Teoretisk ansats: En teoretisk referensram utgås ifrån i studien med en övergripande modell som kopplar de olika teoretiska begreppen ledarskap, motivation och kundrelationer med varandra. Metod: Denna studie genomsyras av kvalitativ forskning med insamlingsmetod i form av intervjuer. Empiri: Det empiriska materialet utgörs av sex semistrukturerade intervjuer med ledare och medarbetare på tre olika företag. Det insamlade materialet har analyserats och utifrån denna analys har slutsatser kunnat dras. Slutsats: Transformativt ledarskap bidrar till att skapa en inre motivation hos medarbetare och fungerar på ett gynnsamt sätt för att skapa och bibehålla kundrelationer på lång sikt. / Abstract Title: The impact of leadership on customer relations within B2B. What motivates employees to create and maintain customer relations? Authors: Martin Hammargren, Patrik Skoog Course: EK230A Business Administration III, 61-90 hp Advisor: Jean-Charles Languilaire Key words: Transactional leadership, transformational leadership, employee motivation, customer relations, B2B context Purpose: The purpose of the study is to explain how transactional and transformational leadership affect employees’ motivation to create and maintain customer relations in companies in B2B context. Theoretical approach: A theoretical framework together with a comprehensive model is what connects the different theoretical concepts of leadership, motivation and customer relations with each other. Method: This study consists by qualitative research with the collection method through interviews. Empirical foundation: The empirical material consists of six semi-structured interviews with managers and employees at three different companies. The collected material was analyzed, and based upon this analysis the conclusions were made. Conclusions: Transformative leadership contributes to inner motivation among employees and helps to create and maintain customer relations in the long term.