Sjukskrivningarna ökar allt mer i Sverige, framförallt sjukskrivningar som beror på det psykiska välmåendet och stress har ökat. Prestationsmätningar har blivit allt vanligare på arbetsplatser. Det kan bland annat vara för att kontrollera vad som producerats, för att kunna utveckla arbetsplatsen eller för att kunna budgetera. Att prestationer blir mätta kan uppfattas som ett stressmoment som leder till att individer mår sämre och att det psykiska välmåendet påverkas negativt. Vi har i denna studie valt att undersöka om prestationsmätningar påverkar välmåendet. För att göra detta har vi grupperat olika orsaker till att mäta prestationer och olika syften för att mäta prestationer. För att undersöka detta har vi valt att studera två olika arbetsplatser, Försäkringskassan och Länsförsäkringar, för att kunna se om, och i så fall hur välmåendet påverkas av prestationsmätningar. Studien har gjorts genom att en enkät med olika sätt att mäta välmående och frågor om hur individen upplever vad prestationerna baseras på och i vilket syfte de mäts, har skickats ut på de båda arbetsplatserna. Totalt skickades enkäten till 151 respondenter. Av dessa svarade 104. Vi har kunnat konstatera att det finns ett positivt samband mellan prestationsmätningar i syfte att utveckla och välmående. Det vill säga att ju mer man upplever att man mäts för att kontrolleras, desto bättre mår man. Däremot har vi inte hittat något samband mellan övriga grupperingar, försäljningsfrekvens, resultat och kvalité och kontrollera/planera och välmåendet. / Sick leave is increasing in Sweden, especially sick leave due to mental well-being and stress has increased. Performance measurements have become more common in the workplace. Among other things it may be done to control what is produced, in order to develop workplace or to budgeting. That the performance will be measured can be perceived as a stress factor that leads to individuals feel worse and mental well-being will be affected negative. In this study we have chose to research whether performance measurements affect wellbeing. To do this, we have chosen to group the various reasons for measuring performance and different purposes to measure performance. To do this research, we have chosen to study two different workplaces, Försäkringskassan and Länsförsäkringar, in order to see whether, and in that case, how well-being is affected by performance measurements. The study was performed by a questionnaire with different ways of measuring well-being and questions about how the individual experience that the performances are based on and the purpose for which they are measured has been sent out at the two workplaces. In total the survey was sent to 151 respondents, of these 104 answered. We have observed that there is a positive correlation between performance measurements in order to develop and well-being. However, we have not found any correlation between the other groups, sales frequency, performance and quality and control / planning and wellbeing.

Idag anses innovation och kunskap leda till konkurrenskraft. Antalet kunskapsintensiva företag har därför ökat och autonomi lyfts som en byggsten för att utforma framgångsrika organisationer med ett starkt kunskapskapital. Forskning har dock visat att kunskapsintensiva företag kan innehålla byråkratiska strukturer, så kallade mjuka byråkratier. Tidigare forskning har kartlagt byråkratiska strukturer men inte fokuserat på anställdas upplevelser och önskemål kring ledarskapet där mjuk byråkrati råder. Därav utfördes en kvalitativ fallstudie på ett professionellt serviceföretag som är en typ av kunskapsintensivt företag. Syftet var att skapa förståelse för hur anställda upplever byråkratiska strukturer och autonomi samt deras önskemål kring ledarskapet för att uppnå en balans mellan dessa i ett professionellt serviceföretag. Mjuk byråkrati och ledarskapsstilarna laissez-faire, transformerande, karismatisk samt transaktionell bildade det teoretiska ramverket. Metoden utgjordes av semistrukturerade intervjuer, interna dokument samt tematisk analys. Sex byråkratiska strukturer identifierades och resultatet visade att de anställda upplevde fyra av dem som positiva medan två upplevdes som negativa. Resultatet visade även att de anställda önskar en transformerande ledare, men med inslag från de andra tre ledarskapsstilarna. Därmed belyste studien vikten av att ledare kombinerar ledarskapsstilar vilket vidare tolkas kunna vara balansen mellan styrning och självstyrning i ett professionellt serviceföretag.