Syftet med denna studie är att undersöka chefers upplevelser av att arbeta i en aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där studien ska öka förståelsen för vilka utmaningar som chefer kan ställas inför. Eftersom tillit är en viktig förutsättning för ledarskapet i en organisation där gränserna mellan lösts upp är syftet med denna studie också att undersöka om denna typ av kontorsmiljö inverkar på hur tillit samt ledarskap skapas och praktiseras. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer på mellanchefsnivå som delat med sig av sina uppfattningar och tankar kring ledarskap, det aktivitetsbaserade kontoret samt tillit. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av teori om organisationsstruktur och ledarskap. Dessutom används Giddens teori om tid och rum tillsammans med begreppen tillit och expertsystem. Studiens resultat visar att tillit är en viktig förutsättning i ett aktivitetsbaserat kontor samt att tillit inte endast beror på hur rumsutformningen ser ut utan, även är kopplad till medarbetarnas ålder och expertis. Detta kan framförallt förklaras av Giddens teori om tid och rum samt begreppet expertsystem. Vidare visar studien på att de för- och nackdelar cheferna upplever med aktivitetsbaserade kontor varierar beroende på deras medarbetares roll och arbetsuppgifter. De arbeten som präglas av att medarbetarna har en hög kontroll av sina arbetsuppgifter, så som karriärlönearbetaren, upplever fler fördelar i ett aktivitetsbaserat kontor än den traditionella lönearbetaren. Cheferna upplever att flexibiliteten i arbetet är en fördel och utmaningen är främst sammanhållningen i teamet, vilket är kopplat till uppluckringen av tid och rum. / The purpose of this research project is to investigate how managers experience working in an activity-based office and to increase the knowledge of the challenges managers face in this kind of working environment. Trust is an important prerequisite in an organization where the boundaries between time and space have been dissolved and therefore, the purpose of this project is also to investigate if this type of office-environment affects how trust and leadership are created and practiced. The empirical evidence for this project was gathered through semi-structured interviews with six middle-level managers, who shared their experiences and thoughts about leadership, trust and the activity-based office. The empirical evidence was analyzed with the help of organizational structure and leadership theory, and Giddens time-space theory was used together with the concepts of trust and expert-systems. The results of the study show that trust is indeed an important prerequisite for organizations employing an activity-based office solution. Furthermore, the study shows that trust does not depend solely on the spatial solution of the office, but is also influenced by the age and expertise of the employees. This is explained by employing Giddens time-space theory and the concept of expert-systems. Moreover, the study shows that the managers' perceived pros and cons with activity-based office solutions differ depending on the working tasks of their employees and the degree of control they have over their employees. The type of jobs where the employees have a high degree of control in their work experience more pros with an activity-based office solution, than those with a low degree of control. The interviewed managers perceived that flexible working conditions were beneficial and that the main challenge working in an activity-based office was to keep the team united, as the boundaries between time and space were very vague.

Vår studie tar fasta på undersköterskor i kommunal förvaltning och deras syn på om ledarskapet påverkar deras arbetsmiljö men även vilka egenskaper som undersköterskor anser som viktiga hos en enhetschef för att utöva ett bra ledarskap. Från tidigare forskning kunde vi se att det saknades en del forskning kring hur en chefs sätt att leda och agera påverkar de anställdas arbetsmiljö på en arbetsplats vilket vi i vår studie ville utveckla. Vårt syfte var att få en djupare bild över undersköterskors egna upplevelser och erfarenheter kring området. En kvalitativ metod valdes för att matcha upp det krav som vi sökte efter i vår studie. Vi intervjuade sex stycken kvinnor där vi fick fram vårt empiriska material med utgångspunkt att höra respondenternas egna upplevelser. Analysen gjordes utifrån en tematisk analys där vi utgick från tre relevanta teman som uppkom samtidigt som en öppen kodning hjälpte oss vidare i processen. Avslutningsvis så diskuterades teori, tidigare forskning och resultat för att få en samlad bild över undersköterskors upplevelser med det som tidigare framkommit. Vi drog en slutsats kring vårt resultat att undersköterskor efterfrågar egenskaper hos en enhetschef som tidigare forskning belyser som positiva samtidigt som studiens resultat påvisar att ledarskapet är en arbetsmiljöfaktor.

Pandemin Covid-19 resulterade i en tiofaldig ökning av distansarbete i Sverige under 2020. Detta medförde att många mellanchefer behövde utöva sitt ledarskap i en ny kontext,nämligen på distans. Distansledarskap är ett relativt nytt men redan omfattande forskningsområde. Däremot förhåller sig denna forskning inte till ledarskap som abrupt och oplanerat behöver ställa om till distansledarskap. Dessutom utgår mycket av tidigare ledarskapsforskning från ett ledningsperspektiv och inte mellanchefsperspektiv. Syftet med denna studie mynnade därför ut i att söka förståelse för hur mellanchefens ledarskappåverkats av omställningen till distansarbete. För att uppnå syftet formulerades tre forskningsfrågor: (1.) Hur upplever mellanchefen att ledarskapet gentemot den operativa personalen har utmanats i och med omställningen till distans? (2.) Hur har mellanchefen anpassat sitt ledarskap för att ta hänsyn till utmaningarna som uppstått? (3.) Vilka aspekter är viktiga att beakta för att leda på distans? Studien baseras på en kvalitativ metod innefattande sex semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är mellanchefer närmast den operativa personalen som ställt om till distansarbete under 2020. Den framkomna slutsatsen är att samtliga upplevda utmaningar och anpassningar därefter kan relateras till hälsa, relationskapande och kommunikation. Dessa tre aspekter framkom som viktiga för en mellanchef att beakta då de ska ställa om till ett distansledarskap. Denna studie bidrar med djupare förståelse kring hur mellanchefers ledarskap påverkats av den hastiga omställningen till distansledarskap som Covid-19 resulterade i. Detta är användbart för framtida mellanchefer som ska genomföra en liknande distansomställning. / The Covid-19 pandemic resulted in a tenfold increase in remote working in Sweden year 2020. This induced that many middle managers had to exercise their leadership in a new context, namely remotely. Remote leadership is a relatively new but already extensive research area. However, this prior research does not account for leadership that abruptly and unplanned must transit to remote leadership. Additionally, most prior leadership research focus primarily on a top management perspective, thus not on a middle management perspective. The purpose of this study therefore culminated in seeking understanding of how middle managers' leadership has been affected due to the transition to telework. To fulfill the purpose, three research questions were constructed:  (1.) How does the middle manager perceive that their leadership towards the operational staff has been challenged due to the transition to remote work? (2.) How has the middle manager adapted its leadership in regard to the challenges? (3.) What aspects are important to consider when leading remotely?  This study is based on a qualitative method and includes six semi-structured interviews. The respondents are all middle managers closest to the operational staff and have transitioned to remote work in 2020. The conclusion that emerged is that all perceived challenges and the leadership adaptions in regard to the challenges can be associated to health, relationship building and communication. These three aspects are important for middle managers to consider when transiting to remote leadership. This study contributes with deeper understanding of how middle managers ́ leadership has been affected by the rapid transition to remote leadership that Covid-19 induced. This is useful for middle managers who make a similar transition to remote work in the future.

Sjukvården är idag ett av de viktigaste samhällsproblemen och som dessutom ständigt möter nya utmaningar. En av utmaningarna som ledarskapet inom sjukvården måste hantera är behovet av att öka både produktivitet och effektivitet. Valet av ledarskapsstil har intresserat forskare sedan långt tillbaka men har under de senaste årtionden uppmärksammats igen i och med idén om att ledarskapet kan ha inverkan på organisationens måluppfyllelse. Det ligger i vårt intresse att undersöka ledarskapsstilar inom den svenska sjukvården och hur dess egenskaper kan användas i olika sammanhang inom organisationen. Syftet med uppsatsen är att studera befintliga ledarskapsstilar inom den svenska sjukvården och hur de används i olika syften.   Studien har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie. Primärdata utgår från sju semistrukturerade intervjuer med representanter från två olika sjukhus inom region Värmland, och sekundärdata baseras på vetenskapliga artiklar. I teorin beskrivs tidigare forskning om de utvalda ledarskapsstilarna, generellt men även baserat på tidigare forskning inom sjukvården. Resultatet från intervjuerna genererade tre teman: Transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap och tjänande ledarskap. För varje tema presenteras egenskaper representativt för var och en av ledarskapsstilarna och vad egenskaperna i sin tur har för effekt på efterföljarna. Resultatet analyserades och jämfördes med tidigare forskning. Vår slutsats är att valet av ledarskapsstil har varierande inverkan på efterföljaren och därmed kan egenskaperna för respektive ledarskapsstil användas strategiskt beroende på vilken effekt som eftersträvas. / Healthcare today is one of the most important societal problems. It´s also constantly facing new challenges. One of the challenges today is to produce productivity and efficiency, leadership is considered to be a key factor in this matter. The choice of which leadership style is the best has interested researchers for a long time but has in recent decades attracted attention again with the idea that leadership has impact on the organization’s goal completion. It is in our interest to investigate leadership styles in Swedish healthcare and how its characteristics can be used to achieve different purposes within the organization.  This survey was conducted through a qualitative interview study and the primary data is based on seven semi-structured interviews from two different hospitals in the Värmland region, while the secondary data is based on scientific articles. Our results are presented in three themes: transactionally leadership, transformative leadership and servant leadership. For each of the themes we present characteristics representative of each leadership style and what effect the properties in turn have on the successors. The result was analysed and compared with previous research. Our conclusion is that the choice of leadership style has varying effects on the successor and thus the characteristics of each leadership style can be used strategically depending on the effect one strives for.

Det finns flera ledarskapsarketyper, några mer välkända än andra. En ledarstil som harstuderats under lång tid är den auktoritära som i korta drag kan beskrivas som enväldig och kontrollerande. Syftet i denna kvalitativa studie är att utforska den auktoritära ledarskapsstilen och finna paralleller mellan managementlitteratur och framställningen av en fiktiv auktoritärledare. För att besvara våra frågeställningar har vi utifrån relevant managementlitteratur tagit fram en analysmodell. Med hjälp av den framtagna modellen har vi analyserat en fiktiv ledare och visat hur en tv-serie framställer den auktoritära ledarens handlingar och vilka effekter dennes agerande får hos de ledda. Vår studie visar att det finns kopplingar mellanporträtteringen av den auktoritära ledaren i managementlitteratur, och den auktoritära ledaren i fiktionen. Uppsatsens språk är svenska. / There are several leadership archetypes, some more well known than others. A leadership style which has been studied for a long time is the authoritarian. It can briefly be described as sovereign and controlling. The purpose of this qualitative study is to explore the authoritarian leadership style and find parallels between management literature and the portrayal of a fictitious authoritarian leader. To answer our questions we have developed a model based on relevant management literature. With the help of the developed model we have analyzed a fictitious leader. We demonstrate how a television series depicts the actions of the authoritarian leader and the effects his actions have on his subordinates. Our study shows that there are links between the portrayal of the authoritarian leader in management literature and the authoritarian leader in fiction. The language of the essay is Swedish.

Sammanfattning Syfte och frågeställning - Studien undersöker hur tränare inom barn- och ungdomsfotbollen i Stockholm leder sina adepter i träning. Forskningsfrågorna lyder: Vilka ledarskapsbeteenden tillämpar tränare inom barn- och ungdomsfotbollen under pågående träning? Vilka typer av frågor använder tränarna och på vilka sätt utövas feedback/återkoppling? Vilka praktiska ledarskapsbeteenden kan identifieras i olika teorier om ledarskap?  Metod - I detta arbete genomfördes en etnografisk observation av tio fotbollstränare i åtta olika pojklag mellan tio och 19 år. Både träningen och tränarens röst spelades in. Tränarnas beteenden summerades i en tematisk analys för att ta reda på mönster i ledarskapet.   Resultat - Resultaten visar fyra tematiska områden av tränarnas tillämpade ledarskap, nämligen tillämpning av frågor, tillämpning av feedback, gruppsamlingar och atmosfär. Frågor används i ledande syfte eller som öppna frågor medan feedback ges specifikt eller icke-specifikt. De tillämpade ledarbeteendena kan kategoriseras in i dem olika ledarskapsstilar i Full Range of Leadership modellen. Slutsats - Beroende på ledarbeteendenas kontext skiftar tränarna framför allt mellan transaktionellt och transformationellt ledarskap.  Abstract Aim – The study researches how coaches in child- and youth soccer in Stockholm lead their followers in practice. The research questions are:  Which coaching behaviors do coaches apply in child and youth soccer practices? Which types of questions do coaches use and how is feedback applied?  Which practical leadership behaviors can be identified in leadership theory?  Method - The applied method is an ethnographic observation of ten coaches in their practices in eight boys’ football teams between ten and 19 years of age. Both practice and voice were recorded and subjected to a thematic analysis of behavioral patterns.  Results - The results show four themes of coaches’ applied leadership. These are application of questions, application of feedback, group gatherings and atmosphere. Questions are used in a leading fashion or as open questions, while the type of feedback is specific or non-specific. The applied leadership behaviors can be categorized in the Model of the Full Range of Leadership. Conclusion - Depending on the context of the behavior coaches vary especially between transactional and transformational leadership.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån Leader-Member exchange teorin (LMX) undersöka om relationen mellan ledare och följare påverkar hur följaren upplever ledarens ledarskapsstil. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv forskningsansats har tillämpats i denna studie. Populationen består av tio stycken följare från ett säljande svenskt företag och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats och tolkats genom kodning och tematisering för att sedan redovisas och analyseras i empirin utifrån de teoretiskt härledda kategorierna. Resultat och slutsats: Studien leder till en ökad förståelse för hur relationen mellan ledare och följare påverkar ledarens attributions -och ledarskapsstil. Slutsatsen säger därmed att beroende på om följaren hamnar i en in -eller ut-grupp kommer ledaren att anpassa både sin ledarskapsstil och attributionsstil vilket presenteras i en modell. Där följare som hamnar i en in-grupp upplever en transformativ ledare med en yttre attributionsstil och en följare som hamnar i ut-grupp en transaktionell ledare med en inre attributionsstil Examensarbetets bidrag: Studiens bidrag består av vår vidareutvecklade modell som utvecklats genom analysen av det teoretiska samt empiriska materialet. Modellen leder till en större förståelse för hur relationen mellan ledare och följare kan påverka följarens indelning i in -eller ut-grupp samt ledarens ledarskap -och attributionsstil. Förslag till fortsatt forskning: För en mer generaliserbar slutsats hade det varit intressant om liknande studier genomförs där även ledarens perspektiv undersöks. Utöver detta såg vi indikationer på ett samband mellan följarens år inom organisationen och tillhörighet i in- eller ut-grupp vilket skulle kunna undersökas vidare. / Aim: The purpose of this study is to, based on the Leader-Member exchange theory (LMX), investigate whether the relationship between leader and follower affects how the follower experiences the leader's leadership style. Method: A qualitative method with a deductive research approach has been applied in this study. collection took place through semi-structured interviews. The empirical material was analyzed and interpreted through coding and thematization and then reported and analyzed in the empirical data based on the theoretically derived categories. Result and Conclusions: The study leads to an increased understanding of how the relationship between leader and follower affects the followers experience of the leader’s attribution and leadership style. The conclusion tells us that depending on whether the follower ends up in an in-or-out group, the leader will adapt both his leadership style and attribution style, which is presented in a model. Followers who end up in an in-group experience a transformative leader with an external attribution style. However, a follower who ends up in an out-group experience a transactional leader with an internal attribution style Contribution of the thesis: The study's contribution consists of our further developed model that has been developed through the analysis of the theoretical and empirical material. The model leads to a greater understanding of how the relationship between a leader and follower can affect the follower's distribution into in-or-out groups as well as the leader's leadership and attribution style. Suggestions for future research: It would have been interesting if similar studies were carried out where the leader's perspective is also considered. In addition to this, we saw indications of a correlation between the followers' year within the organization and belonging to an in- or out-group, which could be investigated further.

Sammanfattning  Titel: Vilket ledarskap önskar Generation Z hos sin framtida arbetsgivare? En studie bland fastighetsmäklarstudenterNivå: Examensarbete på kandidatnivå i ämnet företagsekonomiFörfattare: Hampus Hjärtstam & Robin Karlsson  Handledare: Katarina ArbinDatum: 24 Maj 2023Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka och bidra med kunskap om hur generation Z:s fastighetsmäklarstudenter förhåller sig till ledarskap och vilket ledarskap generation Z:s fastighetsmäklarstudenter önskar för att stanna kvar på sin framtida arbetsplats.Metod: Studien är kvalitativ med abduktiv ansats. Studien består av tio semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklarstudenter på högskolan i Gävle.Resultat och slutsats: Resultatet visar att transformativt och till viss del transaktionellt ledarskap är efterfrågat av generation Z:s fastighetsmäklarstudenter. I början av sin karriär ett ledarskap med hög tillgänglighet, individanpassat och att ledaren har god personlig relation till sina följare och inte enbart professionell relation, vilket faller under det transformativa ledarskapet. Studien visar att det personliga och tillgängliga ledarskapet kan senare i karriären övergå till ett mer uppgiftsorienterat ledarskap för att få individen att utvecklas ytterligare efter att de blivit mer självgående. Detta faller inom det transaktionella ledarskapet där tydliga instruktioner, direktiv, förväntningar och belöningar blir mer viktiga för fortsatt utveckling. Examensarbetets bidrag: Den här studien bidrar till kunskap om vilket ledarskap fastighetsmäklarstudenter inom generation Z efterfrågar för att stanna kvar på sin arbetsplats. Förslag till vidare forskning: En studie som studerar skillnader mellan könen och ledarskapspreferenser, eller hur ledarskapspreferenser skiljer sig åt beroende på om du är född tidigt i generation Z 1995-1997 eller senare 2003-2010Nyckelord: Generation Z, ledarskap, ledarskapsstilar, transaktionellt ledarskap, transformativt ledarskap, Generation Z och ledarskap / AbstractTitle: What leadership does generation Z wish for in their future workplace? A study among  real estate studentsLevel: Bachelor thesis in business and economicsAuthors: Hampus Hjärtstam & Robin KarlssonSupervisor: Katarina ArbinDate: May 24 2023Aim: The aim of this study is to explore and contribute to the understanding of how generation Z:s real estate students relates to leadership and what leadership they wish for to stay at the workplace.Method: The study is qualitative with an abductive approach and consists of ten semi- structured interviews with real estate students at Gävle University.Results and conclusions: The results show that both transformational and to some extent transactional leadership is what generation Z:s real estate students are looking for at the workplace. In the beginning of their career are leaders that are available, individual coaching and a good personal connection are key factors which falls under the transformative leadership. The study shows that the personal and available approach can transition into a more task-oriented approach later in their career in order of the followers' development and make them more independent. This approach falls under the transactional leadership where clear instructions, directives, expectations and rewards are more important for continued development.Contributions of the thesis: This study contributes to the knowledge about what leadership generation Z:s real estate students are looking for to stay at the workplace.Suggestions for future research: A study that shows if there are any gender differences among generation Z leadership preferences. A study that shows if there are any differences between generation Z:s born between 1995-1997 and 2003-2010 leadership preferences. Key words: Generation Z, leadership, leadership styles, transactional leadership, transformative leadership, generation Z and leadership

Bakgrund: Begreppet ledarskap har än idag inte en enhetlig definition, då begreppet påverkas av olika faktorer exempelvis sociala sammanhang. Olika ledarstilar kännetecknas av olika beteenden, detta arbetet syftar till att skapa förståelse kring sambandet mellan genus och ledarskap, genom att tillämpa den komparativa metod jämförelselogik mellan kvinnodominerade och mansdominerade organisationer. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur medarbetarna uppfattar kvinnligt ledarskap.  Metod: För att kunna undersöka medarbetarnas individuella åsikter om kvinnligt ledarskap användes komparativ metod. Under studiens gång används primärdata som består av 12 semistrukturerade intervjuer. Empiri: Kvinnligt ledarskap kan skilja sig från manligt ledarskap med avseende på ledarens egenskaper. En kvinnlig ledare kan inneha manliga egenskaper och vice versa. Analys: Analysen visar att cheferna inom både hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att teorier om ledarstilar saknar betydelse i praktiken i offentlig sektor. Dessutom anser cheferna och medarbetarna att inga tydliga skillnader finns mellan manligt och kvinnligt ledarskap, eftersom ledarstilen är influerade av ledarens egenskaper. Slutsats: Samtliga respondenter från hemtjänsten och Svenska kyrkan anser att egenskap snarare än kön har betydelse för ledarskap. Det beror på att män och kvinnor kan inneha liknande egenskaper, vilket tyder på att ledarstilar inte har någon betydelse i arbetslivet. / Background: The concept of leadership does not yet have a uniform definition, as the concept is influenced by various factors such as social contexts. Different leadership styles are characterized by different behaviors, this work aims to create an understanding of the relationship between gender and leadership, by applying the comparative method comparison logic between female-dominated and male-dominated organizations. Purpose: The purpose of this study is to investigate how employees perceive female leadership. Method: In order to be able to examine the employees' individual views on female leadership, a comparative method was used. During the study, primary data consisting of 12 semi-structured interviews are used. Empirical findings: Female leadership can differ from male leadership in terms of the leader's qualities. A female leader can possess masculine qualities and vice versa. Analysis: The analysis shows that the managers in both the home care service and the Church of Sweden believe that theories about leadership styles have no significance in practice in the public sector. In addition, managers and employees believe that there are no clear differences between male and female leadership, as the leadership style is influenced by the characteristics of the leader. Conclusion: All respondents from the home care service and the Church of Sweden believe that trait rather than gender is important for leadership. This is because men and women can possess similar characteristics, which indicates that leadership styles have no significance in working life.

The construction and civil engineering industry has long been male-dominated, but in recent times, the gender gap has decreased and an increase in female leaders has been observed. The gender distribution is common in the industry raises questions about leadership and emphasizes the importance of conducting studies that explore the differences between men's and women's leadership. It is crucial to understand how gender can influence leadership and identify factors that contribute to an inclusive work environment. By studying previous research and analyzing these differences, the study provides deeper insights into the traits and styles that men and women can bring to leadership roles. The aim of this thesis is to investigate women's and men's leadership within the construction and civil engineering industry based on three leadership theories: transactional, transformative, and situational leadership. Specifically, the study is based on the respondents' own perceptions of their leadership. Additionally, we examine whether gender influences the choice of leadership style. The study adopts a qualitative nature with a phenomenological approach to capture individuals' perceptions. Twelve semi-structured interviews were conducted to gather the primary data of the study. The collected material underwent a seven-step analysis process to identify the study's themes, which were subsequently analyzed. The study's conclusion is that there were elements of both transformative and transactional leadership, but the majority of both men and women employed a situational leadership approach. The study found few differences between women and men in their leadership styles but did highlight factors that affect the attractiveness of the industry. / Bygg- och anläggningsbranschen har länge varit mansdominerad, på senare tid har klyftan minskat och en ökning av kvinnliga ledare har observerats. Könsfördelningen som råder inom branschen väcker frågor om ledarskap och understryker vikten av att genomföra studier som utforskar skillnaderna mellan mäns och kvinnors ledarstil. Det är viktigt att förstå hur kön kan påverka ledarskapet och vilka faktorer som kan bidra till en inkluderande arbetsmiljö. Genom att studera tidigare forskning och analysera dessa skillnader ger studien en djupare insikt i de egenskaper och stilar som män och kvinnor kan bidra med i ledarskapsrollen. Uppsatsens syfte är att undersöka kvinnors och mäns ledarskap inom bygg- och anläggningsbranschen utifrån tre ledarskapsteorier: transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap. Specifikt bygger studien på respondenternas uppfattning om det egna ledarskapet. Vi undersöker även om genus påverkar valet av ledarskapsstil. Studien utgår ifrån en kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats för att fånga upp individers uppfattningar. Tolv semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in studiens primärdata. Det insamlade materialet har genomgått en analysprocess i sju steg för att finna studiens teman som sedan har analyserats. Studiens slutsats är att det fanns drag av både transformativt och transaktionellt ledarskap men att majoriteten män och kvinnor använde sig av ett situationsanpassat ledarskap. Studien fann få skillnader mellan kvinnor och män i deras ledarskapsstilar men däremot uppmärksammades faktorer som påverkar branschens attraktivitet