Ständig forskning pågår kring begreppet ledarskap i relation med andra viktiga delar som inkluderas i ledarskapet. Tidigare studier har undersökt ledarskapets påverkan på medarbetarnas motivation men resultaten är spretiga och trots omfattande studier tycks forskare inte vara helt överens. Forskningen kring ledarskap har gått från att främst handla om ledaren till att även inkludera följderna av ledarskapet. Det är även grunden för denna studie vars syfte är att förklara hur den transformativa och transaktionella ledarskapsstilen påverkar medarbetarnas motivation i arbetet samt beskriva på vilka sätt medarbetare inom rekryterings- och bemanningsbranschen i Sverige motiveras olika beroende på könstillhörighet. Studien är uppbyggd på en kvantitativ metod där hypoteser är utformade för att besvara studiens forskningsfrågor. Hypoteserna och forskningsfrågorna i studien undersöker ledarskapsstil och motivation indelat i inre och yttre motivation. Enkätundersökningen är utformad i Webbankäter.com och de påståenden som återfinns i enkäten är inspirerade av mätinstrumentet Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Utöver det är påståendena också formulerade utifrån dimensionerna inom det transformativa och transaktionella ledarskapet samt de ledarskapsbeteenden som återfinns inom respektive dimension. Studiens resultat visar att ledarskapsbeteenden inom det transformativa ledarskapet har en signifikant positiv påverkan på både män och kvinnors motivation, dock motiveras de av olika dimensioner och beteenden. Resultaten gällande det transaktionella ledarskapet visar att det endast är två dimensioner inom ledarskapet som har en signifikant positiv påverkan på män och kvinnors motivation. / Constant research is being conducted on leadership in relation to other important elements that are included in leadership. Previous studies have investigated the impact of leadership on employee motivation but the results are scattered and despite extensive studies, researchers don't seem to be in a complete agreement. Research has gone from primarily focusing on the leader to also including the consequences of leadership. That is also the purpose with this study, that aims to explain how the transformative and transactional leadership style affects employees motivation and describe in what ways employees in the recruitment- and staffing industry in Sweden are motivated differently depending on gender. The study is based on a quantitative method and hypotheses are designed to answer the study’s research questions. The hypotheses and research questions in the study investigate leadership style and motivation divided into intrinsic and extrinsic motivation. The survey is designed in Webbenkäter.com and the statements found in the survey are inspired by the Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). In addition to that, the statements are also formulated based on the dimensions within transformative and transactional leadership and the leadership behaviors found within each dimension. The results of the study shows that the behaviors within the transformative leadership has a significant positive impact on both men and women’s motivation, although they are motivated by different dimensions and behaviors within the transformative leadership. The results regarding transactional leadership shows that only two of the three dimensions has a significant positive impact on men and women’s motivation.

Worsened working conditions seems to be one of the main reasons for ill health in Sweden. Within the energy industry there are serious work environment risks that can lead to fatal accidents, several fatal accidents have occurred in the industry during the last year. A leadership that promotes a high level of safety climate can prevent accidents. At the same time, there is a lack of studies on different leadership styles and how they can affect the safety climate within the energy industry in Sweden.The purpose of the study was to analyze the relationship between leadership and safety climate, among workers at an environmental and energy company. The study was based on a quantitative approach. Correlations were analyzed between leadership styles and safety climate in bivariate- and multiple logistic regressions. The analyzed leadership styles were transformational, transactional, and Laissez-Faire leadership. In addition, safety-specific leadership was analyzed. The result showed that the safety climate at the environmental and energy company was at a high level. The analysis showed that transformational and transactional leadership styles, including safety-specific leadership, were correlated to safety climate. At the same time, the result showed that the correlation between Laissez-Faire leadership style and safety climate was most important for the safety climate outcome. When leadership was characterized by Laissez-Faire, the odds increased that the safety climate would be at a lower level. The conclusions were that the most important leadership style to focus on and avoid was Laissez-Faire leadership. Since the environmental and energy company had a high level of safety climate it is probably a good starting point for future continued development for safety and proactive work environment management.Recommendations to educate leaders about how leadership behavior can affect the safety climate, based on this study's result, were suggested since it could be a cost-effective and efficient method to improve the safety climate. / Dåliga arbetsförhållanden tycks vara en av de främsta orsakerna till ohälsa och att människor dör på arbetet i Sverige. Inom energibranschen finns allvarliga arbetsmiljörisker som kan leda till dödsolyckor, flera dödsolyckor har inträffat i branschen under det senaste året. Ett ledarskap som främjar ett högt säkerhetsklimat kan förebygga olyckor. Samtidigt saknas det studier om olika ledarskapsstilar och hur det kan påverka säkerhetsklimatet inom energibranschen i Sverige. Syftet med studien var att analysera sambandet mellan ledarskap och säkerhetsklimat, bland arbetare på ett miljö- och energiföretag. Studien baserades på en kvantitativ ansats. Samband analyserades mellan olika ledarskapsstilar och säkerhetsklimat genom binära och multipla logistiska regressioner. De ledarskapsstilar som analyserades var transformativt-, transaktionellt- och Laissez- Faire ledarskap. Dessutom analyserades säkerhetsspecifikt ledarskap. Resultatet visade att säkerhetsklimatet på miljö- och energibolaget var på en hög nivå. Analysen visade att transformella och transaktionella ledarskapsstilar, inklusive säkerhetsspecifikt ledarskap, korrelerade till säkerhetsklimatet. Samtidigt visade resultatet att sambandet mellan Laissez-Faire ledarskapsstil och säkerhetsklimat hade störst betydelse för säkerhetsklimatet. När ledarskapet präglades av Laissez-Faire ökade oddsen att säkerhetsklimatet skulle vara på en lägre nivå. Slutsatserna var att den viktigaste ledarstilen att fokusera på, och att undvika, var Laissez-Faire ledarskap. Eftersom miljö- och energibolaget hade ett högt säkerhetsklimat är det sannolikt en bra utgångspunkt för framtida fortsatt utveckling för säkerhet och för proaktivt arbetsmiljöarbete. Rekommendationer om att utbilda ledare om hur ledarskapsbeteenden kan påverka säkerhetsklimatet, baserat på den här studiens resultat, föreslogs eftersom det kan vara en kostnadseffektiv och framgångsrik metod för att förbättra säkerhetsklimatet.

The following study aims at, from an external organizational perspective, examining whether, and if so, how differences in strategic party behaviour can be explained through differences in political leadership style. To provide an answer to the research question the study adopts a qualitative approach using a theoretical thematic analysis. The study proceeds from the phenomenon of personification of politics and methodological individualism to explain the importance of examine political leadership in studying political party behaviour. In order to illuminate presumptive differences in political leadership style, the study adopts Burns (1978) theoretical distinction of transactional and transformational leadership. To also illuminate presumptive differences in strategic party preferences, the study moreover adopts Müller & Strøm’s (1999) conceptual framework of party goal theory. The theoretical framework is empirically applied to the party leadership of the Swedish Left-party during the government formation in January 2019 and the following government crisis in the summer of 2021. This enables the study to examine two different party leaders since the party changed their leader in the mid of the term of office. The study demonstrates differences in the party’s strategic behaviour in relation to the government formation and the following government crisis, which stems from changes in the party’s ambition of office-seeking. Furthermore, the study also demonstrates differences in the leadership styles that are exercised by the different party leaders from the theoretical application of transactional and transformational leadership. The study suggests that these findings are interrelated, meaning that the exercise of a certain leadership style will also imply differences in party behaviour.

I arbetsgrupper som innehåller individer med olika beteenden kan det ibland vara svårt att veta hur ett ledarskap ska bedrivas för att det ska vara tydligt samtidigt som det är effektivt och gynnar verksamheten och dess medarbetare. Ett bra ledarskap ska generera ett medarbetarskap som gör att yrkesarbetarna känner sig delaktiga och därmed engagerar sig mer i arbetsplatsen och medarbetarna.   Rapporten fokuserar på tjänstemän och yrkesarbetare i produktion samt större projekt med en stabil etablering som pågår under en längre period inom arbetsområde bygg på Peab Sverige AB. Studien har genomförts på två orter i Region Södra Norrland, Sollefteå och Östersund där forskningsfrågan har varit att ta reda på hur ett ledarskap ska bedrivas för att främja högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion.   Studien har grundat sig i två fallstudier som baseras på en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer med ett slumpmässigt urval på respektive ort. Intervjuresultatet har sedan transkriberats och analyserats till en utskriven text som fokuserar på sambanden mellan arbetsplatsens ledarskap, medarbetarskap, trivsel samt effektivitet.    I resultatet framkom det att respondenterna önskar ett ledarskap som främjar goda relationer, hög trivsel och effektivitet genom att ledaren är lyhörd, inkluderande samt kan planera och strukturera arbetet på ett bra sätt. Dessa beteenden går att hänföra till de struktur- och relationsorienterade ledarskapsdimensionerna och utesluter därmed den förändringsorienterade dimensionen. I slutsatsen framgår vikten av att tillämpa samtliga av de tre dimensionerna struktur, relation och förändring för att uppnå ett högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion. Utifrån slutsatsen har sedan en praktiskt användbar ledarskapsmodell tagits fram för tjänstemän i byggproduktion.    Förslag på fortsatta studier inom ämnet är att göra en bredare undersökning där studien fokuserar på såväl mindre som större byggföretag i hela Sverige för att därmed åstadkomma ett fullt generaliserbart resultat.

Den svenska arbetsmarknaden står inför stora förändringar gällande generationer. Baby boom generationen kommer inom snar framtid att gå i pension och generation X och generation Y tar över arbetsmarknaden. I takt med att baby boomers lämnar arbetsmarknaden går man även miste om viktiga och nödvändiga kunskaper som denna generation erhåller. Ett stort tomrum uppstår som de nästkommande generationerna måste fylla. Däremot har generation X och generation Y andra kunskaper som kommer att vara betydelsefulla. Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för ledarskap i relation till generationer på arbetsplatsen. Syftet är att beskriva och analysera vilka förväntningar generation X och generation Y har på ledarskap samt vilken typ av ledarstil dessa generationer föredrar. Utifrån detta syfte har två frågeställningar formulerats: “Vilka förväntningar har generation X respektive generation Y på ledarskap?” och  “Vilken typ av ledarskapsstil föredrar generation X respektive generation Y på arbetsplatsen?”. Studiens empiriska material har samlats in genom tio stycken semistrukturerade intervjuer med en fenomenologisk förståelseansats. Resultatet som framhölls i studien är att det förekommer generationsskillnader kopplat till ledarskap och ledarstilar, men att dessa återfinns i små variationer. Exempelvis förväntade sig generation X mer tydlighet medan generation Y förväntade sig en högre grad av delaktighet. Analysen av det empiriska materialet indikerar på att åldersintervallet man är född inom har präglats av historiska händelser. Detta kan ligga till grund för individens synsätt och uppfattningar men betydelsen av att inkludera yttre faktorer såsom uppväxt och bakgrund är viktiga då ett pålitligt resultat inte endast kan baseras på ålder. Slutsatsen i studien blir således att man inte kan kategorisera in generationerna i enbart ett traditionellt eller modernt ledarskap, inte heller en renodlad auktoritär eller demokratisk ledarstil. Både generation X och generation Y har fler förväntningar som går hand i hand med ett modernt ledarskap, men med inslag av traditionella synsätt. Generationerna föredrar även till stor del en demokratisk ledarstil, däremot med vissa auktoritära inslag. / The Swedish labor market is facing major generational changes. The baby boom generation will soon retire and Generation X and Generation Y will take over the labor market. As baby boomers leave the labor market, important and necessary skills that this generation acquires are also being lost. A great void is created that the next generations must fill. However, Generation X and Generation Y have other skills that will be significant. This study aims to deepen the understanding of leadership in relation to generations in the workplace. The aim is to describe and analyze what expectations generation X and generation Y have for leadership and what type of leadership style these generations prefer. Based on this aim, two questions have been formulated: "What expectations do generation X and generation Y respectively have of leadership?" and "Which type of leadership style do generation X and generation Y prefer in the workplace?". The study's empirical material has been collected through ten semi-structured interviews with a phenomenological understanding approach. The result highlighted in the study is that there are generational differences linked to leadership and leadership styles, but that these are found in small variations. For example, Generation X expected more clarity while Generation Y expected a higher degree of participation. The analysis of the empirical material indicates that the age range one is born into has been marked by historical events. This may be the basis of the individual's approach and perceptions, but the importance of including external factors such as upbringing and background are important as a reliable result cannot be based solely on age. The conclusion of the study is thus that you cannot categorize the generations into only traditional or modern leadership, nor a purely authoritarian or democratic leadership style. Both Generation X and Generation Y have more expectations that go hand in hand with modern leadership, but with elements of traditional approaches. The generations also largely prefer a democratic leadership style, but with some authoritarian elements.

Introduktion: Pandemin och dess konsekvenser innebar flera år av utmaningar på alla nivåer i samhället. Det var särskilt utmanande för ledare att styra sin organisation i rätt riktning då framtiden var oviss och förändringen var oundviklig. Ledarskap påverkas av flera faktorer, varav en avgörande faktor är kontexten. Tidigare forskning framhåller betydelsen av kontexten för att bestämma vilken ledarskapsstil som fungerar bäst. Coronapandemin skulle kunna anses utgöra en sådan kontext där ledare snabbt behövde anpassa sig för att möta de nya kraven. Coronapandemin medförde även utmaningar för ledare att hantera medarbetares välmående. Vår studies relevans bekräftas av tidigare forskning, vilka framhåller behovet av mer forskning för att förstå distansens påverkan på ledarskapet. Vidare blir vår studie särskilt relevant eftersom det är få studier gjorda i Sverige, vilket gör det intressant att undersöka landets unika strategi och dess effekter på ledarskapet i denna kontext. Tidigare forskning framhåller att betydelsen av att förstå effektivt ledarskap har ökat under coronapandemin, och att det är viktigt att ompröva och utveckla befintliga ledarskapsteorier med tanke på de kontinuerliga förändringarna i dagens samhälle.   Syfte: Vår studies syfte är att bidra till ökad förståelse för hur svenska ledare, till följd av införandet av restriktionen gällande att arbeta hemifrån, har anpassat sin ledarskapsstil i en extraordinär situation.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen bygger på tidigare studier och teorier om psykosocial arbetsmiljö samt ledarskapsstilarna: transaktionellt-, transformativt- och situationsanpassat ledarskap som vi anser är relevanta för vår studie. Vidare ges även en introduktion till området organisation och distansteorierna presenteras.   Metod: Vår studie genomförs med ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ forskningsmetod. Ett målinriktat urval används för att finna respondenter som uppfyller förutbestämda kriterier. Data från sju respondenter samlas in genom semistrukturerade intervjuer som sedan transkriberas. Avslutningsvis analyseras insamlad data med hjälp av en tematisk analys.   Slutsats: Coronapandemin verkar inte medfört att grunden i ledarnas ledarskap har förändrats i någon större utsträckning. Coronapandemin har dock ställt helt andra krav på ledarna under distansarbetet som i större utsträckning behövt ta hänsyn till medarbetarnas välmående och ta mer ansvar för de sociala delarna som medarbetarna har gått miste om till följd av distansarbetet. I motsats till tidigare forskning, fann vi att tilliten inte blev lidande till följd av distansarbetet. Resultatet indikerade även att respondenterna tidigare erfarenhet av att leda på distans och bättre digitala förutsättningar hade en påverkan på hur smidigt omställningen till att arbeta på distans har kunnat ske.

Problematisering: En del av ledarskapets svåraste uppdrag är att bibehålla motivation och prestation bland medarbetare. Medarbetare som presterar genererar en framgångsrik organisation. Motivationen till att fortsätta prestera tenderar att förändras och avta med åldern. En organisation som har omotiverade medarbetare uppnår inte bästa tänkbara resultat och ledare har ett stort ansvar för medarbetarnas förutsättningar att fortsätta prestera och finna motivation i sitt arbete. Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilken syn ledare har på äldre medarbetare samt vilken attityd de har till äldre medarbetare. Studien ska även undersöka vilken strategi ledarna tillämpar för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera på arbetsplatsen. Metod: Genom att tillämpa en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer har studien kunnat undersöka och analysera vilken syn och attityd ledare har till äldre medarbetare och vilken strategi som är avgörande för att bibehålla motivation och prestation bland äldre medarbetare. Slutsats: Det främsta sambandet som återfinns är synen på äldre medarbetare som föråldrade kunskaper, färdigheter och attityder. De äldre medarbetarna har vidare skickligheter och kunskaper som anses vara ovärderliga för organisationen. Studiens resultat visar att ett transformativt och individanpassat ledarskap har varit framgångsrikt för att motivera äldre medarbetare till att fortsätta prestera. Ledarens attityd till åldern har en påverkan på individen och dess förmåga vilket främst har påverkats vid förändringar, tekniska incitament och den fysiska förmågan. / Problematization: Part of the leadership's hardest mission is to maintain motivation and performance among employees. Employees who perform generate a successful organization. The motivation to continue performing tends to change and wane with age. An organization that has unmotivated employees does not achieve the best possible results, and leaders have a great responsibility for the employees' conditions to continue performing and find motivation in their work. Purpose: The aim of the study is to investigate what view managers have of older employees and what attitude they have towards older employees. The study will also investigate which strategy the leaders apply to motivate older employees to continue performing in the workplace. Method: By applying a qualitative method in the form of semi-structured interviews, the study has been able to investigate and analyze which view and attitude leaders have towards older employees and which strategy is decisive for maintaining motivation and performance among older employees.  Conclusion: The main connection found is the view of older employees as outdated knowledge, skills and attitudes. The older employees also have skills and knowledge that are considered invaluable to the organization. The study's results show that a transformative and individualized leadership has been successful in motivating older employees to continue performing. The leader's attitude to age has an impact on the individual and his ability, which has mainly been affected by changes, technical incentives and physical ability.

Ledarskapsteori är ett viktigt ämne inom forskning, för att göra det möjligt att optimera prestation och trivsel hos medarbetare i organisationer. Det skapar även möjligheter för ledare att anpassa sig efter sina medarbetare och skapa trivsamma och produktiva arbetsplatser.   Denna studie undersöker sambandet mellan ålder och ledarskapspreferenser hos HR-anställda i Sverige. HR-anställda ansågs vara relevanta att studera då de har stor påverkan på hälsan hos alla anställda på en arbetsplats. Studien utfördes i form av en enkät som besvarades av 221 respondenter, där 21 frågor från instrumentet Multifactor Leadership Questionnaire, MLQ, besvarades. Frågorna mätte ledarstilarna Transformativt ledarskap, Transaktionellt ledarskap samt Laissez faire-ledarskap. Dessutom togs hänsyn till fyra olika generationsindelningar i studien; Baby Boomers, Generation X, Generation Y och Generation Z. Dessa representerar åldern på den arbetskraft som befinner sig på arbetsmarknaden idag.   Resultatet visade på ett negativt samband mellan ålder och preferens för transformativt ledarskap, vilket indikerar att yngre personer föredrar ledare som är mer transformativa i sitt ledarskap. Det fanns även samband mellan preferens för olika ledarstilar, vilket tyder på att en ökad preferens för en av ledarstilarna indikerar en högre preferens för ytterligare en ledarstil. Studien ställer sig kritisk till generationsindelningar, då det inte fanns några signifikanta skillnader mellan preferenserna hos individer från olika generationer. / Leadership theory is an important subject within research, to create information and knowledge of how leadership preferences can differ between individuals. It also creates an opportunity for leaders to adapt their leadership to different co-workers and create healthy workplaces.   The purpose of this study was to investigate the correlation between age and leadership preference in HR-employees in Sweden. HR-employees was considered to be relevant since they are accountable for the health of all employees at a workplace. A survey was conduced, where the 221 respondents answered 21 questions from the questionnaire Multifactor Leadership Questionnare, MLQ. The questions measured the leadership types Transformative leadership, Transactional leadership and Laissez-faire leadership. Four generations were also considered; Baby Boomers, Generation X, Generation Y and Generation Z, which represent the age of the workforce in Sweden at the time the study was conducted.   The study found a negative correlation between age and preference for Transformative leadership, which indicated that younger people prefer leaders who are transformative in their leadership. There were also correlations between preferences for different leadership types, where a higher preference for one leadership type also indicated a higher preference for another leadership type. The study is critical to dividing and judging people based on generation, since there were no differences between the preferences in individuals from different generations.