The purpose of this essay is to identify and analyze the term leadership based on democratically-, authoritarian-, and passive (laissez-faire) leadership and find out which of these types are to be preferred among employees.  Our main aspects are: Do employees prefer democratically-, authoritarian-, or passive leadership? Are there any differences regarding ideal leadership considering sex, age, length of service and sector? We have chosen to make a quantitative study of two equivalent organizations, one in the private and one in the public sector. Our method is an explorative method were we seek to find new knowledge about our fenomena. Our study is based on the already established theories on leadership and our empirical data is gathered by questionnaires. The conclusions to be drawn from this study is that our respondents to a large extent prefer a democratic leadership towards an authoritarian and passive leadership. Most of them prefer a democratic leadership with elements of the other leadership types. The differences that exist in idyllic leadership considering the variables sex, age, sector and time at the workplace is in some cases not particularly strong. However, we can see a strong link between sector and ideal leadership. Key words: democratic leadership, authoritarian leadership, passive leadership / Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera begreppet ledarskap utifrån ledarskapstyperna demokratiskt-, auktoritärt-, och låt-gå (laissez-faire) ledarskap och ta reda på vilken av dessa typer som de anställda föredrar. Vi har valt två breda frågeställningar för att avgränsa oss till våra huvudaspekter. Föredrar anställda demokratiskt-, auktoritärt-, eller låt-gå ledarskap? Finns det skillnader i ledarskapsideal vad avser kön, ålder, anställningstid och sektor? Vi har valt att göra en kvantitativ studie på två likvärdiga organisationer, en inom privat och en inom offentlig sektor. Vår metod består av en explorativ ansats där vi vill nå ny kunskap om vårt studieobjekt. Vi utgår från redan etablerade teorier om ledarskap och vi samlar in empirin genom enkätformulär. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att våra respondenter i hög grad föredrar ett demokratiskt ledarskap framför ett auktoritärt och låt-gå ledarskap. Många vill ha ett demokratiskt ledarskap med inslag av några av de andra ledarskapstyperna. De skillnader som finns i ledarskapsideal gällande bakgrunsdvariablerna kön, ålder, sektor tid på arbetsplats är i vissa fall inte särskilt starka. Vi kan dock utläsa ett starkt samband mellan sektor och ledarskapsideal.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Vad finns det för olika ledarskapsstilar? Vad kännetecknarett bra ledarskap? Och vilken typ av ledarskap är att föredra?Det är några omdiskuterade frågor i forskningsvärden. Menen sak är säker. Ett bra ledarskap är en av de mest avgörandefaktorerna för att ett företag ska bli framgångsrikt.I den här studien har fokus riktats mot en typiskbyggarbetsplats i Sverige idag. Där syftet har varit att ta redapå hur ledarskapet ser ut och vilket ledarskap somarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar utifrån de treklassiska ledarskapsstilarna; Auktoritärt-, demokratiskt- ochlaissez-faire ledarskap. Dessa tre stilar tituleras ibland somThe Full Range Leadership Model vilket motsvarar helaskalan av ledarskap.Peab AB är ett svenskt bygg- och anläggningsföretag och harvarit föremål för denna fallstudie. För att kunna uppnåstudiens syfte och svara på frågeställningarna så krävdes detperspektiv från både arbetsledningen och yrkesarbetarna.Därför genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuermed tre platschefer och en kvantitativ enkätundersökningmed yrkesarbetarna på Peab i Skellefteå.Efter intervjuerna med platscheferna och svar påenkätfrågorna från yrkesarbetarna stod det klart att detdemokratiska ledarskapet är det som framförallt tillämpasoch som föredras. Men det är också tydligt att ledaren måsteanpassa sitt ledarskap efter situationen. Ibland behöverledaren gå mot ett auktoritärt ledarskap och ibland mot ettlaissez-fair ledarskap. Det finns tendenser till attarbetsledningen och yrkesarbetarna föredrar laissez-faireledarskap framför det auktoritära ledarskapet. Menframförallt så är det demokratiska ledarskapet som föredras ide flesta fallen. / What are the different leadership styles? What characterizesgood leadership? And what kind of leadership is preferable?There are some debated issues among researchers. But onething is certain. Good leadership is one of the most crucialfactors for a business to be successful.In this study, the focus has been on a typical construction sitein Sweden today. Where the purpose has been to find outhow the leadership looks and which leadership that thework management and professional workers prefer based onthe three classic leadership styles; Authoritarian-,Democratic- and Laissez-faire leadership. These three stylesare sometimes referred to as The Full Range LeadershipModel, which corresponds to the whole scale of leadership.Peab AB is a Swedish construction and civil engineeringcompany and has been the subject of this case study. To beable to achieve the aim of the study and answer thequestions, this required a perspective from both the workmanagement and the professional workers. Therefore,qualitative semi-structured interviews were conducted withthree site managers and a quantitative survey with theprofessional workers at Peab in Skellefteå.After the interviews with the work management andanswers to the questionnaires from the professional workers,it was clear that the democratic leadership is what is mainlyapplied and preferred. But it is also clear that the leader mustadapt his leadership to the situation. Sometimes the leaderneeds to go against authoritarian leadership and sometimesagainst a laissez-fair leadership. There are tendencies that thework management and professional workers prefer Laissez-faire leadership in front of authoritarian leadership. Butabove all, democratic leadership is preferred in most cases. / <p>Betyg 2021-06-04</p>

Syfte: Studien ämnar att undersöka hur anställdas inre och yttre motivation påverkas av upplevd ledarskapsstil hos sin närmaste chef. Problematisering: Tidigare forskning visar på motsägelsefulla resultat och har inte tagit hänsyn till samtliga valda ledarskapsstilar och dess relation till inre och yttre motivation.   Teori: Studien undersöker transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt laissez-faire ledarskap. Motivation delas upp i inre och yttre motivation med grund i Self determination theory. Metod: För att undersöka sambandet har en kvantitativ studie gjorts. En enkätundersökning skickades ut till ett stort gruvföretag i Sverige. Chefer och medarbetare fick besvara hur de upplevde sin närmaste chef samt uppskatta vad de motiveras av. Frågorna utformades från tidigare motivations och ledarskapsforskning. Enkätsvaren analyserades med hjälp av explorativ faktoranalys innan Spearmans korrelationskoefficient användes för att mäta sambanden mellan de ställda hypoteserna. Resultat: Vid explorativ faktoranalys fick studien stöd för transaktionellt samt transformativt ledarskap men inte laissez-ledarskap. Motivation blev indelad i 7 olika faktorer, lön och status, karriärmedvetna inre motiverad, icke-pengastyrd inre motiverade, tävlingsinriktad och komplexa arbetsuppgifter, följa strömmen, karriärmedveten yttre motiverad samt osäker och orolig. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och inre motivation. Sambandet mellan transaktionellt ledarskap och yttre motivation visade på ett positivt signifikant samband. Utöver detta fann studien ett negativt signifikant samband mellan transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn följa strömmen. Vidare fann studien negativa samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn tävlingsinriktad och vill ha komplexa arbetsuppgifter. / Purpose: The purpose of the study is to examine how employees intrinsic and extrinsic motivation are affected by their managers perceived leadership style.   Problematization: Previous research shows contradictory results. No previous study has examined transformative, transactional and laissez-faire leadership and its effect on intrinsic and extrinsic motivation. Theory: The study has its foundation in transformational, transactional and laissez-faire leadership theories. Furthermore, motivation is divided into intrinsic and extrinsic motivation with support from Self determination theory. Method: The study has a quantitative approach. A survey was sent to a large mining company in Sweden; their managers and employees got to answer it. They answered what type of leadership style their closest manager had and what motivated the respondent. The result was analysed using exploratory factor analysis and Spearman's correlation coefficient was used to determine the hypothesis.Result: When the result was analysed the study got support for transactional and transformational leadership but not laissez-faire leadership. Motivation got divided into 7 different factors, salary and status, career focused intrinsically motivated, not financially intrinsically motivated, competition and complex work tasks, follow the current, career focused extrinsically motivated and unsure and worried. The result showed a positive significant correlation between both transformational and transactional leadership to intrinsic motivation. Furthermore, a significant correlation was found between transactional leadership and extrinsic motivation. The study also found a negative significant result between transactional leadership and the motivational factor follow the current. Furthermore, the study found negative correlations between both transformational and transactional leadership and the motivational factor competition and complex work tasks.

Syftet med studien är att undersöka och bidra med kunskap om ledarskapets påverkan på medarbetarnas inre och yttre motivation i provisionsbaserade arbetsmiljöer. En kvalitativ forskningsansats med ett abduktiv angreppssätt har tillämpats i detta arbete. Nio semi-strukturerade intervjuer med medarbetare har genomförts. Studien visar att ledarskapet har påverkan på både inre och yttre motivation, samt att varje ledarskapsstil påverkar medarbetarnas motivation i viss utsträckning. Studien visar även att inre motivation är mer beständig samt att det transformativa ledarskapet genererar motivation i störst utsträckning hos medarbetare i provisionsbaserade arbetsmiljöer. / The purpose of the study is to examine and contribute knowledge about the impact of leadership on employees' intrinsic and extrinsic motivation in commission-based work environments. A qualitative research approach with an abductive approach has been applied in this study. Nine semi-structured interviews with employees have been conducted. The study demonstrates that leadership has an impact on both intrinsic and extrinsic motivation, and that each leadership style affects employee motivation to some extent. The study also reveals that intrinsic motivation is more enduring, and that transformative leadership generates motivation to a greater extent among employees in commission-based work environments.

Framfarten av nya flexibla arbetskontexter, såsom arbete på distans och via hybrida lösningar, medför nya möjligheter och utmaningar. Organisationer behöver bibehålla konkurrenskraft, ledare anpassa sitt ledarskap och medarbetare genomgå stora förändringar i vardagen. Det blir därmed relevant att finna hur ledarskap kan underlätta denna omställning av arbetskontext. Forskningsområdet avseende relationen mellan ledarskap och organisatoriskt engagemang har under de senaste decennierna fått stor uppmärksamhet. Inom fältet är det allmänt känt att transformellt, jämfört med transaktionellt och Laissez-Faire, ledarskap leder till högst affektivt organisatoriskt engagemang. Det är emellertid fortfarande okänt hur denna relation påverkas av den anställdas arbetskontext. Utifrån detta forskningsgap formulerades denna studies forskningsfråga:   Hur påverkar interaktionen mellan uppfattat ledarskap och arbetskontexten de anställdas affektiva organisatoriska engagemang?  Syftet är att förklara hur de tre olika ledarskapsstilarna påverkar det affektiva organisatoriska engagemanget och om detta samband skiljer sig under olika arbetskontexterna traditionell, hybrid och distans. För att uppfylla detta syfte genomfördes en deduktiv kvantitativ enkätstudie med 188 respondenter vilka arbetade heltid och talade svenska. Enkäten mätte kontrollvariabler, arbetskontext samt två väl beforskade mätinstrument, DLQ och OCQ. DLQ användes för att mäta The Full Range Leadership Model (FRLM) och OCQ det affektiva organisatoriska engagemanget (AOE). En kovariansanalys (ANCOVA) undersökte ledarskapet och arbetskontextens interaktionseffekt på AOE. Resultaten visade att transformellt ledarskap vid traditionell arbetskontext och distansarbete hade positiv påverkan på AOE medan transaktionellt ledarskap i den traditionella arbetskontexten hade negativ påverkan på AOE. Dessa resultat kan bidra till att ledare får ökad förståelse av situationsanpassat ledarskap, att medarbetare får en ökad arbetstillfredsställelse och organisationer en minskad personalomsättning. Det bidrar till samhälleliga implikationer i form av ökat välmående och minskade kostnader.

Studien har som syfte att undersöka hur framgångsrika ledare framställs idag och till vilken utsträckning samt i vilka situationer de brukar ett auktoritärt ledarskap. För att uppfylla studiens syfte har dagsaktuella ledarskapstrender samt fiktiva ledare i aktuell populärkultur analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att vissa egenskaper är gemensamma hos framgångsrika ledare i såväl trender som hos fiktiva ledare. Det råder delade meningar samt avsaknad av en nyanserad förklaring av vad som är ett auktoritärt ledarskap. Genom att sätta ihop en samlad bild av ett auktoritärt ledarskap går det att urskilja hur vissa situationer efterfrågar och förväntar ett auktoritärt ledarskap. / The purpose of this study is to examine how successful leaders are portrayed today and to what extent as well in which situations they practice authoritarian leadership. To fulfill the purpose of the study have current leadership trends and fictitious leaders in recent popular culture been analyzed through a qualitative content analysis. The results indicate that some characteristics are mutual for successful leaders in trends as well as fictitious leaders. There is a disagreement and a lack of nuanced definition of an authoritarian leadership. Creating a collective definition of an authoritarian leadership makes it possible to discern how certain situations demand and expect authoritarian leadership.

Worsened working conditions seems to be one of the main reasons for ill health in Sweden. Within the energy industry there are serious work environment risks that can lead to fatal accidents, several fatal accidents have occurred in the industry during the last year. A leadership that promotes a high level of safety climate can prevent accidents. At the same time, there is a lack of studies on different leadership styles and how they can affect the safety climate within the energy industry in Sweden.The purpose of the study was to analyze the relationship between leadership and safety climate, among workers at an environmental and energy company. The study was based on a quantitative approach. Correlations were analyzed between leadership styles and safety climate in bivariate- and multiple logistic regressions. The analyzed leadership styles were transformational, transactional, and Laissez-Faire leadership. In addition, safety-specific leadership was analyzed. The result showed that the safety climate at the environmental and energy company was at a high level. The analysis showed that transformational and transactional leadership styles, including safety-specific leadership, were correlated to safety climate. At the same time, the result showed that the correlation between Laissez-Faire leadership style and safety climate was most important for the safety climate outcome. When leadership was characterized by Laissez-Faire, the odds increased that the safety climate would be at a lower level. The conclusions were that the most important leadership style to focus on and avoid was Laissez-Faire leadership. Since the environmental and energy company had a high level of safety climate it is probably a good starting point for future continued development for safety and proactive work environment management.Recommendations to educate leaders about how leadership behavior can affect the safety climate, based on this study's result, were suggested since it could be a cost-effective and efficient method to improve the safety climate. / Dåliga arbetsförhållanden tycks vara en av de främsta orsakerna till ohälsa och att människor dör på arbetet i Sverige. Inom energibranschen finns allvarliga arbetsmiljörisker som kan leda till dödsolyckor, flera dödsolyckor har inträffat i branschen under det senaste året. Ett ledarskap som främjar ett högt säkerhetsklimat kan förebygga olyckor. Samtidigt saknas det studier om olika ledarskapsstilar och hur det kan påverka säkerhetsklimatet inom energibranschen i Sverige. Syftet med studien var att analysera sambandet mellan ledarskap och säkerhetsklimat, bland arbetare på ett miljö- och energiföretag. Studien baserades på en kvantitativ ansats. Samband analyserades mellan olika ledarskapsstilar och säkerhetsklimat genom binära och multipla logistiska regressioner. De ledarskapsstilar som analyserades var transformativt-, transaktionellt- och Laissez- Faire ledarskap. Dessutom analyserades säkerhetsspecifikt ledarskap. Resultatet visade att säkerhetsklimatet på miljö- och energibolaget var på en hög nivå. Analysen visade att transformella och transaktionella ledarskapsstilar, inklusive säkerhetsspecifikt ledarskap, korrelerade till säkerhetsklimatet. Samtidigt visade resultatet att sambandet mellan Laissez-Faire ledarskapsstil och säkerhetsklimat hade störst betydelse för säkerhetsklimatet. När ledarskapet präglades av Laissez-Faire ökade oddsen att säkerhetsklimatet skulle vara på en lägre nivå. Slutsatserna var att den viktigaste ledarstilen att fokusera på, och att undvika, var Laissez-Faire ledarskap. Eftersom miljö- och energibolaget hade ett högt säkerhetsklimat är det sannolikt en bra utgångspunkt för framtida fortsatt utveckling för säkerhet och för proaktivt arbetsmiljöarbete. Rekommendationer om att utbilda ledare om hur ledarskapsbeteenden kan påverka säkerhetsklimatet, baserat på den här studiens resultat, föreslogs eftersom det kan vara en kostnadseffektiv och framgångsrik metod för att förbättra säkerhetsklimatet.

I arbetsgrupper som innehåller individer med olika beteenden kan det ibland vara svårt att veta hur ett ledarskap ska bedrivas för att det ska vara tydligt samtidigt som det är effektivt och gynnar verksamheten och dess medarbetare. Ett bra ledarskap ska generera ett medarbetarskap som gör att yrkesarbetarna känner sig delaktiga och därmed engagerar sig mer i arbetsplatsen och medarbetarna.   Rapporten fokuserar på tjänstemän och yrkesarbetare i produktion samt större projekt med en stabil etablering som pågår under en längre period inom arbetsområde bygg på Peab Sverige AB. Studien har genomförts på två orter i Region Södra Norrland, Sollefteå och Östersund där forskningsfrågan har varit att ta reda på hur ett ledarskap ska bedrivas för att främja högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion.   Studien har grundat sig i två fallstudier som baseras på en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer med ett slumpmässigt urval på respektive ort. Intervjuresultatet har sedan transkriberats och analyserats till en utskriven text som fokuserar på sambanden mellan arbetsplatsens ledarskap, medarbetarskap, trivsel samt effektivitet.    I resultatet framkom det att respondenterna önskar ett ledarskap som främjar goda relationer, hög trivsel och effektivitet genom att ledaren är lyhörd, inkluderande samt kan planera och strukturera arbetet på ett bra sätt. Dessa beteenden går att hänföra till de struktur- och relationsorienterade ledarskapsdimensionerna och utesluter därmed den förändringsorienterade dimensionen. I slutsatsen framgår vikten av att tillämpa samtliga av de tre dimensionerna struktur, relation och förändring för att uppnå ett högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion. Utifrån slutsatsen har sedan en praktiskt användbar ledarskapsmodell tagits fram för tjänstemän i byggproduktion.    Förslag på fortsatta studier inom ämnet är att göra en bredare undersökning där studien fokuserar på såväl mindre som större byggföretag i hela Sverige för att därmed åstadkomma ett fullt generaliserbart resultat.

Ledarskapsteori är ett viktigt ämne inom forskning, för att göra det möjligt att optimera prestation och trivsel hos medarbetare i organisationer. Det skapar även möjligheter för ledare att anpassa sig efter sina medarbetare och skapa trivsamma och produktiva arbetsplatser.   Denna studie undersöker sambandet mellan ålder och ledarskapspreferenser hos HR-anställda i Sverige. HR-anställda ansågs vara relevanta att studera då de har stor påverkan på hälsan hos alla anställda på en arbetsplats. Studien utfördes i form av en enkät som besvarades av 221 respondenter, där 21 frågor från instrumentet Multifactor Leadership Questionnaire, MLQ, besvarades. Frågorna mätte ledarstilarna Transformativt ledarskap, Transaktionellt ledarskap samt Laissez faire-ledarskap. Dessutom togs hänsyn till fyra olika generationsindelningar i studien; Baby Boomers, Generation X, Generation Y och Generation Z. Dessa representerar åldern på den arbetskraft som befinner sig på arbetsmarknaden idag.   Resultatet visade på ett negativt samband mellan ålder och preferens för transformativt ledarskap, vilket indikerar att yngre personer föredrar ledare som är mer transformativa i sitt ledarskap. Det fanns även samband mellan preferens för olika ledarstilar, vilket tyder på att en ökad preferens för en av ledarstilarna indikerar en högre preferens för ytterligare en ledarstil. Studien ställer sig kritisk till generationsindelningar, då det inte fanns några signifikanta skillnader mellan preferenserna hos individer från olika generationer. / Leadership theory is an important subject within research, to create information and knowledge of how leadership preferences can differ between individuals. It also creates an opportunity for leaders to adapt their leadership to different co-workers and create healthy workplaces.   The purpose of this study was to investigate the correlation between age and leadership preference in HR-employees in Sweden. HR-employees was considered to be relevant since they are accountable for the health of all employees at a workplace. A survey was conduced, where the 221 respondents answered 21 questions from the questionnaire Multifactor Leadership Questionnare, MLQ. The questions measured the leadership types Transformative leadership, Transactional leadership and Laissez-faire leadership. Four generations were also considered; Baby Boomers, Generation X, Generation Y and Generation Z, which represent the age of the workforce in Sweden at the time the study was conducted.   The study found a negative correlation between age and preference for Transformative leadership, which indicated that younger people prefer leaders who are transformative in their leadership. There were also correlations between preferences for different leadership types, where a higher preference for one leadership type also indicated a higher preference for another leadership type. The study is critical to dividing and judging people based on generation, since there were no differences between the preferences in individuals from different generations.