No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ledare inom turismbranschen går tillväga för att möta olika behov hos sin säsongsanställda personal, med intentionen att öka arbetstillfredsställelse och frambringa positiva arbetsprestationer. Meningen med detta är att det ska generera god kundservice med hög kundnöjdhet, vilket är avgörande för företagets mål och fortlevnad. För att besvara uppsatsens syfte har vi använts oss av en teoretisk referensram där den säsongsanställda personalens karaktäristika beskrivs samt ledarskapsteorier om hur ledare kan arbeta för att bemöta deras behov. Teorier som presenteras är: uppgifts- och relationsorienterat ledarskap, situationsbestämd ledning samt SEL-modellen som är en version av situationsbestämd ledning men med anpassning till säsongsanställd personal. För att besvara våra forskningsfrågor har tio intervjuer genomförts med olika ledare verksamma på Gotland inom turismbranschen. Därmed är det ledarnas perspektiv som presenteras och utgör studiens empiri. Resultatet av undersökningen visade att på grund av att företagens högsäsong är tidsbegränsad, utmanas ledare som arbetar med säsongsanställd personal i sitt arbetssätt att kombinera bemötandet av personalens behov med företagets mål. Ledarskap för säsongsanställda ställer höga krav på ledarens förmåga att lära känna sin personal för att bygga relationer med dem. Det framträder två spår i ledarskapet för säsongsanställda, dels att erbjuda emotionellt stöd i form av stöttning och relationsskapande, och dels att vara tydlig och direktiv för att säkerställa kvaliteten på arbetet. Relationen är viktig i den mån att den är avgörande för att de ska trivas och förhoppningsvis komma tillbaka nästa säsong. Eftersom det varje år ofta anställs ny personal är ett direktivt ledarskap avgörande då upplärning av arbetet är en stor del i början av arbetet, och att tydlighet i arbetsuppgifterna är betydande för att verksamheten ska fungera. För att lyckas i arbetet krävs en balans av uppgifts- och relationsorienterad ledarstil samt anpassad ledarstil med flera väl uttänkta tillvägagångssätt hos ledaren. För att kunna anpassa ledarskapet krävs en förståelse för den stora variation av människor som säsongsanställda utgör och vilka faktorer som påverkar deras arbetsprestation. / The purpose of this thesis was to investigate how leaders in the tourism industry on Gotland work to meet the different needs of their seasonal staff, with the intention of increasing job satisfaction and producing positive work performance. This with the aim that it will generate good customer service with high customer satisfaction, which is crucial for the company's goals and survival. To answer the purpose, we have used a theoretical frame of reference where both the characteristics of the seasonal staff are described as well as leadership theories on how leaders can work to meet their needs. Theories that are presented are: task-oriented leadership, relationship-oriented leadership, situation-specific management and the SEL model. The SEL model is a version of situation-specific management with adaptation to leadership for seasonal employees. To answer our research questions, ten interviews were conducted with various leaders active on Gotland in the tourism industry. Thus, it is the leaders' perspectives that are presented and constitute the empirical study. The results of the survey showed that due to the fact that the companies' high season is limited in time, managers who work with seasonal staff are challenged in their way of working to combine the response to staff's needs with the company's goals. Leadership for seasonal employees means that the diversification that the staff group constitutes places high demands on the manager's abilities to get to know his staff in order to build relationships with them. Two prominent tracks in the leadership for seasonal employees are partly to offer emotional support in the form of support and secure relationships, and partly to be a clear and directive leader. The relationship is important insofar as it is crucial for them to thrive and hopefully come back next season. As a number of new staff are hired each year, direct leadership is crucial as training of the work is a large part of the beginning of the work, and that clarity in the tasks is important for the business to function. To succeed, a balance of task- and relationship-oriented leadership style is required, as well as an adapted leadership style with several well-thought-out approaches of the leader. To be able to adapt leadership requires an understanding of the great variety of people that seasonal employees make up and what factors affect their work performance.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion – och i så fall vilka som använder verktyget och varför. Forskningen avser också att utreda tillvägagångssätt och tankar kring känslor om användandet, både inom kort- och långfilmsproduktioner. Vi har funnit att användning av finansiell boostrapping finns och är generellt sett mer frekvent använt i produktioner som inte är fullt finansierade. Förekomsten av användandet är oftast vanligare i kortfilm än i långfilm, men att det existerar inom båda formerna av filmproduktion samt att verktyget används av olika befattningshavare. Utsagorna om känslor kring användandet av finansiell bootstrapping är tvetydiga – det uppstår enligt respondenterna ofta positiva känslor när det finns en ömsesidig vinning mellan de berörda avtalsparterna, men också negativa känslor när utbytet av överenskommelsen är mest gynnsamt för den ena parten. / Contemporary Swedish film industry is financed mainly by government funding. However, there is potentially not enough funding in comparison to how many films are produced in Sweden every year. When funding is inadequate it could be paramount to master the concept and instrument of financial bootstrapping in order to complete a film. Financial bootstrapping is a term and tool regarding the acquirement of resources, albeit to a lower cost than market value or to no costs at all. This essay aims to investigate whether this phenomenon exist within the Swedish film industry, if so - who is using this tool and why. The research also intends to chart the approach and feelings of users both in short film as well as full feature film. We have found that utilization exists and is generally more frequent amongst films that are not fully financed. The occurrence is often more common in short films than in feature films; also it exists within the different levels of film production and is used by various positions. Thoughts regarding the practice of financial bootstrapping are ambiguous; there are positive approaches when there is a mutual gain between the relevant participants, but also, negative approaches when the benefits from the collaboration are divided unfairly.

Bakgrund: Sjukfrånvaro har länge varit ett centralt och politiskt samhällsproblem i Sverige. En orsakande faktor för medarbetarnas ohälsa är stress och psykiska påfrestningar, vilket bland annat kan påverkas av ledarskap. Det finns olika ledarstilar som chefer kan tillämpa, vilka har olika påverkan på medarbetarnas hälsa. Dessa är transformativ och transaktionell ledarstil samt demokratisk eller relationsorienterad ledarstil och auktoritär eller uppgiftsorienterad ledarstil. Fördelaktigt för de anställdas hälsa är ledarskap som tillämpar Kaizen som arbetsmetod vilket förklaras som att verksamheten kontinuerligt ska förändras till det bättre. Således visar tidigare forskning att ledarskapet kan ha betydelse för medarbetarnas psykosociala hälsa på arbetsplatsen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera skillnaden mellan chefers ledarskap på avdelningar med hög respektive låg sjukfrånvaro. För att besvara syftet utgår studien från teorier om ledarstilar och arbetsmetoden Kaizen. Metod: För att besvara studiens syfte har både chefers och medarbetares perspektiv på problemet tagits tillvara på i undersökningen genom en kvalitativ och kvantitativ studie med en iterativ växelverkan mellan deduktiv och induktiv ansats. En komparativ metod har genomförts då två jämförbara avdelningar, med hög respektive låg sjukfrånvaro, har studerats. Slutsats: Studiens resultat är att chefers ledarskap skiljer sig utifrån vilka ledarstilar som tillämpas samt i vilken grad chefer arbetar enligt Kaizen. Chefer som har olika ledarskap har även medarbetare med olika sjukfrånvaro, således kan chefers ledarskap ha betydelse för medarbetarnas sjukfrånvaro. / Background: Sickness absence have long been a central and political societal problem in Sweden. One factor that has caused employee’s ill health is job strain and psychic stress which may be influenced by leadership. There are different leadership styles that managers can apply which have different effects on employee health. These are transformative and transactional leadership styles as well as democratic or relationship-oriented leadership styles and authoritarian or task-oriented leadership styles. Advantageously for employee health is leaders who apply Kaizen as a working method. Kaizen can be described as continuous improvements. Thus, leadership is significant for employees' psychosocial health in the workplace. Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze the difference between managers' leadership in departments with high and low sick leave. To answer the purpose, the study is based on theories of leadership styles and the Kaizen method. Method: To answer the purpose of this study, both managers and employees have given their perspective to the problem. They have participated in the survey through a qualitative and quantitative study with an iterative interaction between deductive and inductive approach. The study has been carried out using a comparative method by studying two comparable departments with reported high or low sickness absence.   Conclusion: The result of this study is that the leadership differs according to the leadership styles applied and to what extent managers work according to Kaizen. Managers with different leadership also have employees with different sickness absence. Thus, manager’s leadership can be important for employees' sickness absence.

I arbetsgrupper som innehåller individer med olika beteenden kan det ibland vara svårt att veta hur ett ledarskap ska bedrivas för att det ska vara tydligt samtidigt som det är effektivt och gynnar verksamheten och dess medarbetare. Ett bra ledarskap ska generera ett medarbetarskap som gör att yrkesarbetarna känner sig delaktiga och därmed engagerar sig mer i arbetsplatsen och medarbetarna.   Rapporten fokuserar på tjänstemän och yrkesarbetare i produktion samt större projekt med en stabil etablering som pågår under en längre period inom arbetsområde bygg på Peab Sverige AB. Studien har genomförts på två orter i Region Södra Norrland, Sollefteå och Östersund där forskningsfrågan har varit att ta reda på hur ett ledarskap ska bedrivas för att främja högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion.   Studien har grundat sig i två fallstudier som baseras på en kvalitativ metod i form av sex stycken intervjuer med ett slumpmässigt urval på respektive ort. Intervjuresultatet har sedan transkriberats och analyserats till en utskriven text som fokuserar på sambanden mellan arbetsplatsens ledarskap, medarbetarskap, trivsel samt effektivitet.    I resultatet framkom det att respondenterna önskar ett ledarskap som främjar goda relationer, hög trivsel och effektivitet genom att ledaren är lyhörd, inkluderande samt kan planera och strukturera arbetet på ett bra sätt. Dessa beteenden går att hänföra till de struktur- och relationsorienterade ledarskapsdimensionerna och utesluter därmed den förändringsorienterade dimensionen. I slutsatsen framgår vikten av att tillämpa samtliga av de tre dimensionerna struktur, relation och förändring för att uppnå ett högt medarbetarskap, god psykosocial arbetsmiljö och effektiv produktion. Utifrån slutsatsen har sedan en praktiskt användbar ledarskapsmodell tagits fram för tjänstemän i byggproduktion.    Förslag på fortsatta studier inom ämnet är att göra en bredare undersökning där studien fokuserar på såväl mindre som större byggföretag i hela Sverige för att därmed åstadkomma ett fullt generaliserbart resultat.