I denna studie undersöks det ledarskap som idag bedrivs inom Skånes kommunala verksamheter, utifrån nio ledarskapsstilar som är kompatibla med organisatorisk framgång världen över. Frågeställningen ”Finns det några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner, studerat utifrån McKinseys nio ledarskapsstilar?” har syftet att undersöka eventuella könsskillnader i ledarskap.Fördelningen i studiens population har syftet att kartlägga samt studera de skillnader det manliga och kvinnliga ledarskapet kan ge exempel på. Urvalsgruppen har således fått svara på en enkät behandlande de områden de eventuellt kommit i kontakt med under sin chefskarriär och därmed fått bedöma sitt agerande.Enkäten skickades ut till totalt 101 chefer, fördelat på 54 män och 47 kvinnor, inom Skånes samtliga 33 kommuner. 65 svar erhölls, fördelat på 31 kvinnor och 34 män. Deltagarnas chefstitlar var bland annat ekonomichef, personalchef samt informationschef.Resultatet visade att vi inte kunde redovisa någon signifikant skillnad mellan kvinnor och mäns ledarskapsstilar. Inte heller kunde ett utmärkande medeltal, dvs. en större skillnad mellan de manliga och kvinnliga medelvärdena, påvisa märkbara skillnader delfrågorna emellan. Endast 5 av 38 frågor visade sig avvika ifrån det generella resultatet. Där vi kunde se en antydan till signifikanta skillnader mellan könsgruppernas svar. Studiens slutsats blir därmed att vi, med hjälp av egen utformad enkät, inte har kunnat finna några skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap i Skånes samtliga kommuner.

Syfte: Studien ämnar att undersöka hur anställdas inre och yttre motivation påverkas av upplevd ledarskapsstil hos sin närmaste chef. Problematisering: Tidigare forskning visar på motsägelsefulla resultat och har inte tagit hänsyn till samtliga valda ledarskapsstilar och dess relation till inre och yttre motivation.   Teori: Studien undersöker transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt laissez-faire ledarskap. Motivation delas upp i inre och yttre motivation med grund i Self determination theory. Metod: För att undersöka sambandet har en kvantitativ studie gjorts. En enkätundersökning skickades ut till ett stort gruvföretag i Sverige. Chefer och medarbetare fick besvara hur de upplevde sin närmaste chef samt uppskatta vad de motiveras av. Frågorna utformades från tidigare motivations och ledarskapsforskning. Enkätsvaren analyserades med hjälp av explorativ faktoranalys innan Spearmans korrelationskoefficient användes för att mäta sambanden mellan de ställda hypoteserna. Resultat: Vid explorativ faktoranalys fick studien stöd för transaktionellt samt transformativt ledarskap men inte laissez-ledarskap. Motivation blev indelad i 7 olika faktorer, lön och status, karriärmedvetna inre motiverad, icke-pengastyrd inre motiverade, tävlingsinriktad och komplexa arbetsuppgifter, följa strömmen, karriärmedveten yttre motiverad samt osäker och orolig. Resultatet visade på ett positivt signifikant samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och inre motivation. Sambandet mellan transaktionellt ledarskap och yttre motivation visade på ett positivt signifikant samband. Utöver detta fann studien ett negativt signifikant samband mellan transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn följa strömmen. Vidare fann studien negativa samband mellan både transformativt och transaktionellt ledarskap och motivationsfaktorn tävlingsinriktad och vill ha komplexa arbetsuppgifter. / Purpose: The purpose of the study is to examine how employees intrinsic and extrinsic motivation are affected by their managers perceived leadership style.   Problematization: Previous research shows contradictory results. No previous study has examined transformative, transactional and laissez-faire leadership and its effect on intrinsic and extrinsic motivation. Theory: The study has its foundation in transformational, transactional and laissez-faire leadership theories. Furthermore, motivation is divided into intrinsic and extrinsic motivation with support from Self determination theory. Method: The study has a quantitative approach. A survey was sent to a large mining company in Sweden; their managers and employees got to answer it. They answered what type of leadership style their closest manager had and what motivated the respondent. The result was analysed using exploratory factor analysis and Spearman's correlation coefficient was used to determine the hypothesis.Result: When the result was analysed the study got support for transactional and transformational leadership but not laissez-faire leadership. Motivation got divided into 7 different factors, salary and status, career focused intrinsically motivated, not financially intrinsically motivated, competition and complex work tasks, follow the current, career focused extrinsically motivated and unsure and worried. The result showed a positive significant correlation between both transformational and transactional leadership to intrinsic motivation. Furthermore, a significant correlation was found between transactional leadership and extrinsic motivation. The study also found a negative significant result between transactional leadership and the motivational factor follow the current. Furthermore, the study found negative correlations between both transformational and transactional leadership and the motivational factor competition and complex work tasks.

Tidigare forskning om ledarskap ger en bild av vilken ledarskapsstil som ger bäst resultat för organisationen och mest positiv effekt för följaren. Denna studie undersökte hur några av de vanligaste ledarskapsstilarna, Transformativt, Transaktionellt samt Leader-Member Exchange (LMX), skattades av följarna. Ett formulär med fyra fiktiva chefsbeskrivningar användes för kvantitativ datainsamling, där Transformativt ledarskap och låg nivå av LMX skattades högst. Att låg nivå av LMX skattades högre än hög nivå går mot vad tidigare forskning säger är den bästa approachen sett till prestation för organisationen och följarna. Kulturella skäl till detta motsatta resultat för LMX diskuteras. / The existing research in leadership has explored which style of leadership that generates the best results for the organization and has the most positive effect for the follower. This study looked at some of the most common leadership styles, Transformative, Transactional and Leader-Member Exchange (LMX), and how they were rated by the followers. A form containing four fictitious manager descriptions were used. The result showed that transformative leadership and low level of LMX were rated highest. The fact that low level of LMX was rated higher than high level contradicts existing research claims. Cultural differences are suggested to account for the different rating of LMX in this research.

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background.   The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Titel: Vägen till ett ökat välbefinnande - betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende ur ett medarbetarperspektiv. Institution: Akademin för Företagande, Innovation och Hållbarhet, Högskolan i Halmstad Författare: Albin Brahimi & Hanna Carlsson Nyckelord: Mellanchef, välbefinnande, ledarskapsbeteende, ledarskapsdimension, offentlig sektor, privat sektor, transformativt ledarskap, transaktionellt ledarskap Bakgrund: Ledarskap hittar vi både i den offentliga sektorn såväl som i den privata sektorn i Sverige. De två olika sektorerna skiljer sig åt i flera avseenden som när det till exempel gäller arbetskraft, ledarskapsbeteende, ekonomiska resurser, chefens anställningsform och medarbetarens skäl till val av sektor. I den offentliga sektorn är det universitet- och högskolesektorn som är den största statliga sektorn och det är en sektor som engagerar många. I hierarkin av chefer har mellanchefen en central position i organisationen och medarbetarna förväntas följa mellanchefens arbetsledning och de påverkas därför av mellanchefens ledarskapsbeteende. Olika ledarskapsbeteende har visat sig ha betydelse för medarbetarens välbefinnande på ett positivt eller negativt sätt. Problemformulering: Hur upplever medarbetaren mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn? Vilken betydelse har mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande? Syfte: Syftet med den aktuella studien är att beskriva medarbetarens uppfattning av mellanchefens ledarskapsbeteende i den offentliga sektorn (här akademin) jämfört med den privata sektorn och beskriva betydelsen av mellanchefens ledarskapsbeteende för medarbetarens välbefinnande. Genom ökad förståelse strävar författarna efter att utveckla ett teoretiskt ramverk för ledarskapsdimensioner som medarbetare värdesätter hos en mellanchef, samt redogöra för vilken betydelse ledarskapsbeteendet har för välbefinnandet hos medarbetarna. Teoretisk referensram: Studien granskar ledarskapsbeteende inom det transformativa och transaktionella ledarskapet då det är ledarskapsbeteende som är relevanta för studien. Vidare har författarna valt att granska välbefinnande och vilken betydelse det har för medarbetaren. Metod: Studien är en kvalitativ forskningsstudie, där studiens empiriska material samlats in från åtta respondenter via videointervjuer, fyra respondenter från den offentliga sektorn och fyra respondenter från den privata sektorn. Deltagarna i studien var medarbetare med en mellanchef som närmaste chef. Empiri: Resultatet från studiens genomförda intervjuer presenteras. Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras inom varje ämnesområde först inom den offentliga sektorn följt av den privata sektorn. Analys: Författarna redogör för resultatet av den empiriska undersökningen kopplat till den teoretiska referensramen och tidigare forskning. Kapitlet avslutas med att författarna redovisar ett utvecklat teoretiskt ramverk. Slutsats: Resultatet från studien visar att mellancheferna i den offentliga sektorn och den privata sektorn använder sig av olika ledarskapsbeteenden inom det transformativa och transaktionella ledarskapet. Ledarskapsbeteenden som tillämpas av mellanchefer i den privata sektorn leder till ett ökat välbefinnande hos medarbetarna medan ledarskapsbeteende som tillämpas i den offentliga sektorn (här akademin) leder till ett sämre välbefinnande. Organisationer i både den offentliga och i den privata sektorn bör rekrytera mellanchefer som har ledarskapsbeteenden från både det transformativa och det transaktionella ledarskapet för ett bättre välbefinnande bland medarbetarna.

This work aims to give the reader a deeper understanding of the challenges that arise in the event of forced digital leadership at a distance, as well as what characterizes a good leader during change with an uncertain future where communication takes place at a distance. At the end of 2019, the world was shaken by the covid-19 virus, which was soon classified as a pandemic. To reduce the spread of infection, one of the consequences of the pandemic was that organizations were forced to work remotely. Major changes within organizations needed to take place and managers would now lead their employees digitally at a distance. In this study, six individuals who provide managerial positions / leading roles within different organizations participated in semi-structured interviews in order to answer the study's two research questions. The study has used a qualitative method with a research design in the form of a case study. The study draws on the following theories in leadership; Transformative leadership, Transactional leadership, Situational leadership, Virtual leadership and Leadership under stress. Based on the collected empirical material and the previously mentioned theoretical basis, the authors have created a picture of the challenges that exist in leading at a distance and what characterizes a good leader. The study concluded that one of the biggest challenges in digital leadership at a distance is the lack of body language, which in turn affects communication. There were also challenges socially as it was considered more difficult to hold more relaxed and informal conversations when communication takes place virtually. In the study, the authors also concluded that good leadership during change is characterized by trust and a focus on the leader to see each individual as one and to give that person the best conditions in order to perform.

Vi har i vår forskningsöversikt inte hittat någon beskrivning på hur ledarskap kan anpassas tillmedarbetares olika personlighetstyper. Vårt syfte med studien var således att ta reda på hurolika typer av ledarskap kan anpassas till anställdas olika personlighetstyper för att uppnåstörsta möjlighet till utveckling av deras motivation. Vilket är en bidragande faktor till ettföretags utveckling och bör därför ligga i ledarens intresse. Med hjälp av två olikapersonlighetsklassificeringsmodeller, teorier om ledarskap och motivation samt empiri hämtatfrån ledare i arbetslivet har vi studerat vad för typ av ledarskap som fungerar för modellernasolika personlighetstyper. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi har vi använt oss avtvärsnittsdesign samt en öppen och sex semistrukturerade intervjuer för att uppnå studienssyfte.Genom vår studie kan vi på ett tydligt sätt visa på att de personligheter vi utgått ifrån kräverolika typ av ledarskap, motiveras av olika faktorer och att situationen kan ha stor inverkan pånär ett visst ledarskap passar. Resultatet av vår studie har utformats till två tabeller utifrån depersonlighetsklassificeringsmodeller vi använt oss av. Tabellerna presenterar vilkenledarskapsteori som passar till vilken personlighetstyp. Studien resulterade även i ettkonstaterande att ledare bör använda sig av relationsinriktat ledarskap i grunden ochkomplettera det med uppgiftsinriktat ledarskap, för att finna de anställdas motivation och ledadem på ett framgångsrikt sätt. / In the research of this study we found a gap regarding information on how to adapt leadershipto employees of various personalities. Our purpose was now to fill that research gap. In ourstudy on personality-adapted leadership, we found that all kinds of personalities have variouspreferences to be led. Using two different personality classification models, theories ofleadership and motivation as well as empirical evidence drawn from Business leaders, wehave studied which kind of leadership that works best for models of different personalitytypes. With the help of a cross-section design, qualitative methods together with semistructuredinterviews we were able to combine the theories we used with the empiricalevidence. Accordingly, our purpose is to acknowledge how leadership can be adapted todifferent personalities to achieve the greatest opportunity for the development of theirmotivation. This is a contributing factor to the development of a company and shouldtherefore be in the leader’s interest.As a conclusion our study shows how different personalities demand certain kinds ofleadership, that they get motivated by a wide range of factors and that various situations canhave a big effect where a certain leadership is most suitable. The result of our study has led totwo tables based on the personality classification models, which show which leadershiptheory fits the different kinds of personality types. The study also shows that leaders shouldadapt a relationship-oriented leadership and complement it with a task-oriented one in order tofind their employees motivation and be able to lead them in a successful way.

Syftet med studien är att undersöka hur nästa generation av svenska sjöbefäl förhåller sig till det transformella respektive transaktionella ledarskapet till sjöss och om det råder skillnader i detta förhållandesätt könen emellan. Den teoretiska referensramen är baserad utifrån det transformella och det transaktionella ledarskapsstilarna. Den aktuella metoden som studien bygger på är kvalitativ och via semi-strukturerade intervjuer med inslag av scenariofrågor samlades material in från blivande sjöbefäl på Linnéuniversitetet i Kalmar. Resultatet bekräftar att den starka organisationskulturen som finns ombord inte tar hänsyn till de personliga relationerna där bristande ledaregenskaper inte främjar uppbyggnaden av en fungerande gemenskap. Svaren på intervjufrågorna ifrån de kvinnliga respondenterna indikerade tydligt att ett transformellt ledarskap är att föredra. De manliga respondenternas svar på frågorna visade att även de ansåg att ett sådant ledarskap är att föredra i de flesta situationerna. Därav kan det inte med säkerhet fastslås att det finns en skillnad i förhållningssättet könen emellan. / The aim of this study is to investigate how the next generation of Swedish officers relate to the transformal and transactional leadership at sea and if there is any differences in this relationship between the genders. The theoretical framework is based on the basis of the transformal and transactional leadership styles. For the method, we choses to use a qualitative approach and through semi-structured interviews with elements of scenario questions, we gathered materials and information from aspiring officers at Linnaeus University in Kalmar. The result confirms that a strong organizational culture do not take into account the personal relationships on board and that the lack of leadership is not conducive to building a functioning fellowship. Due to that the women answered more along the lines of the transformal leadership and so did the men but not to the same extent, we can not reliably support if there is any difference in the relationship between the genders.

Studiens övergripande syfte var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan transformativt och transaktionellt ledarskap och hur dessa korrelerar med stress och socialt stöd. Den avser även att undersöka hur stress och socialt stöd korrelerar med varandra och om det finns könsskillnader. Det utfördes en kvantitativ undersökning med en webbenkät som innehöll tre delar, stress, socialt stöd och ledarskap. Analysen utfördes i SPSS där det gjordes en korrelationsanalys och t-tester. Resultatet från studien visade att transformativt och transaktionellt ledarskap korrelerar med varandra och att dessa korrelerar med stress och socialt stöd. Analyserna visade även att stress korrelerade med socialt stöd och att det inte finns några könsskillnader. Slutsatsen från studien är att det är magnituden snarare än typen av ledarskapsstil som är av vikt för den upplevda stressen och sociala stödet hos medarbetare. / The overall aim of this study was to examine the difference between transformational and transactional leadership and how those correlated with stress and social support. The aim of the study was also to examine how stress and social support correlate with each other and if there are any gender differences. A quantitative study was made with a webquestionnaire containing three parts, stress, social support and leadership. The analys was carried out in SPSS were a correlationanalys and t-tests were made. The result of the study showed that transformational and transactional leadership correlated with each other and that they also correlated with stress and social support. The analyses also showed that stress correlated with social support and that there were no gender diffrences. The conclusion of the study is that the magnitude rather than the type of leadership that is important for the precived stress and the social support for the employees.

Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är Att undersöka samband mellan ledarskap och god psykosocial arbetsmiljö hos medarbetare.För att svara på studiens syfte har syftet brutits ned till tre frågeställningar enligt nedan. 1. Vad ser ledare på företag med god psykosocial arbetsmiljö som ett gott ledarskap respektive mindre bra ledarskap? 2. Vad gör ledaren på ett företag med god psykosocial arbetsmiljö för att göra individen motiverad i sitt arbete? 3. Hur kännetecknas ledarskap på de olika förtagen med god psykosocial arbetsmiljö? Metod – Studien är en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats där teori och empiri samlats in och jämförts analytiskt under arbetets gång. Teorin samlades in med hjälp av litteraturstudier. Den insamlade data sammanställdes utifrån fem olika intervjuer med fem olika ledare från varje utvalt företag. Intervjuerna transkriberades och därefter utfördes en kodningsprocess för att välja ut det mest relevanta till analysdelen. Resultat – Uppfattningen var att flera av ledarna hade utvecklats i sin roll och verkade ha gått från ett transaktionellt ledarskap mot ett transformativt, då det transformativa ofta bygger på ett transaktionellt ledarskap. Vad som kan tydas efter analysen är att det krävs motivationsfaktorer som till exempel uppmuntran/uppmärksamhet, relation till chef och kollegor, samt personlig utveckling i främsta led för att ha en god psykosocial arbetsmiljö. För att kunna ha fokus på motivationsfaktorerna är faktiskt hygienfaktorerna en viktig del för att kunna uppnå denna anda. Det transformativa ledarskapet var beskrivet hos alla företag, vissa med den bemärkelsen, andra med liknande men beskrivningen var densamma. Fokus ligger på medarbetarens behov och ledarskapet utgår därefter. Slutsatsen som dras i den här studien är att det transformativa ledarskapet kan verka som det självklara ledarskapet, men faktum är att det inte alltid passar i alla lägen. Ett situationsanpassat ledarskap varar längst och ger individerna möjlighet till att motiveras och utvecklas anpassat efter deras behov. Därav är ett flexibelt ledarskap det som borde eftersträvas. Implikationer – Studiens praktiska bidrag är hur ett flexibelt ledarskap bäst utvecklar motivationen bland medarbetare. Trots olika bakgrunder kan en gemensam bild av ett gott ledarskap uppnås med olika vägar dit. Det teoretiska bidraget är att studien har funnit en relation mellan transaktionellt, transformativt och situationsanpassat ledarskap, där det transformativa är det som övergripligt bör användas i ett ledarskap. Begränsningar– Studiens är begränsad till företag med mer än 600 medarbetare, samt enbart tillverkande företag. Inga medarbetare har blivit intervjuade i studien vilket begränsar studien till ledares perspektiv. Nyckelord– Transaktionellt ledarskap, tranformativt ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, situationsanpassat ledarskap, motivation, arbetstillfredsställelse / Abstract Purpose – The purpose with the study is “To investigate the relationship between leadership and good psychosocial work environment with employees”. To answer the purpose with the study, the purpose has been broken down to three questions as below. 1. What do leaders in companies with good psychosocial work environment see as a good leadership and less good leadership? 2. What does the leader of a company with a good psychosocial work environment do to make the individual motivated in their work? 3. How is leadership characterized by the different companies with good psychosocial work environment? Method – The study is a qualitative interview study with an inductive approach where theory and empirical data are collected and compared analytically during the process. The theory was collected using literature studies. The collected data was compiled from five different interviews with five different leaders from selected companies. The interviews were transcribed, and a coding process was performed to select the most relevant parts for the analysis. Findings – The perception was that several of the leaders had developed in their role and seemed to have gone from a transactional leadership to a transformative, since the transformative is often based on the transactional. What can be explained after the analysis is that motivation factors such as encouragement/ attention, relationship with manager and colleagues are required, as well as personal development at the forefront of having a good psychosocial work environment, but in order to be able to focus on the motivational factors, the hygiene factors are actually an important part to be able to achieve this spirit. The transformative leadership was described by all companies, some by that sense, others by similar but the description was the same. The focus is on the employee's needs and the leadership is based on that. The conclusion drawn in this study is that the transformative leadership may seem like the obvious leadership, but the fact is that it does not always fit in all situations. Situational leadership lasts the longest and gives individuals the opportunity to be motivated and developed according to their needs. Hence, flexible leadership is what should be pursued. Implications – Practical contribution from the study is how flexible leadership best develops motivation among employees. Despite various backgrounds, a common image of good leadership can be achieved with different ways to do so. The theoretical contribution is that the study has found a relationship between transactional, transformational and situational leadership, where the transformative is what should be used broadly in a leadership. Limitations – The study is limited to companies with more than 600 employees, and only manufacturing companies. No employees have been interviewed in the study, which limits the study to the leaders' perspective. Keywords – Transactional Leadership, Transformational Leadership, Psychosocial Work Environment, Situational Leadership, Motivation, Job Satisfaction