Denna undersökning ställer spelarketypsmodellen BrainHex under samma kritik som dess grundmodell MBTI (Myers-Briggs type indicator 1962). Kritiken är främst att människan är för komplex för att kategoriseras i dikotomiska grupper samt att kategorin de tilldelas anses vara absolut och inte en preferens. Baserat på ovan togs det fram en frågeställning som lyder: ”Vad för påverkan gör en tilldelad BrainHex-typ med en spelares beslutsfattande av valbara belöningar?”. Belöningar valdes som representativt medium för att spegla arketypspreferenser. Totalt 15 spelvana deltagare samlades. Deltagarna ställs inför tre val under spelomgången. Varje val är antingen av arketypen Conqueror eller Seeker. 10 av 15 deltagare fick dessa två arketyper tilldelade för att se om de spelar utefter en självuppfyllande profetia eller bryter sig loss. Resterande användes som kontrollgrupp och fick sina faktiska arketyper. Efter testet genomförts visar sig uppdragsvalen vara något viktade. Däremot så resulterar allt i en indikation till tendens att deltagare följer sina tilldelade arketyper

<p>Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.</p>

Studien är en begreppsvalidering av personlighetsformuläret Pers Q som utgår från ”Big Five”-teorin. Pers Q relaterades till ett etablerat personlighetsinstrument, CTI, som utgår från Jungs personlighetstypologi. Vidare undersöktes om det i Pers Q dimensionerna fanns förväntade könsskillnader samt förväntade samband med generell intelligens. Data samlades in från sökande till officersutbildning (N=552 varav 58 kvinnor) och analyserades genom korrelationer, regressionsanalyser samt t-test. Resultatet indikerade att Pers Q mäter delar av CTI vilket delvis kan förklaras av testens teoretiska perspektiv. Vidare visar studien att de skillnader och samband som undersöktes inte fullständigt överensstämmer med de förväntade. För att säkerställa Pers Q dimensionernas egenskaper behöver fler studier utföras enär begreppsvaliditet bör uppfyllas i en serie av prövningar.

Vi har i vår forskningsöversikt inte hittat någon beskrivning på hur ledarskap kan anpassas tillmedarbetares olika personlighetstyper. Vårt syfte med studien var således att ta reda på hurolika typer av ledarskap kan anpassas till anställdas olika personlighetstyper för att uppnåstörsta möjlighet till utveckling av deras motivation. Vilket är en bidragande faktor till ettföretags utveckling och bör därför ligga i ledarens intresse. Med hjälp av två olikapersonlighetsklassificeringsmodeller, teorier om ledarskap och motivation samt empiri hämtatfrån ledare i arbetslivet har vi studerat vad för typ av ledarskap som fungerar för modellernasolika personlighetstyper. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi har vi använt oss avtvärsnittsdesign samt en öppen och sex semistrukturerade intervjuer för att uppnå studienssyfte.Genom vår studie kan vi på ett tydligt sätt visa på att de personligheter vi utgått ifrån kräverolika typ av ledarskap, motiveras av olika faktorer och att situationen kan ha stor inverkan pånär ett visst ledarskap passar. Resultatet av vår studie har utformats till två tabeller utifrån depersonlighetsklassificeringsmodeller vi använt oss av. Tabellerna presenterar vilkenledarskapsteori som passar till vilken personlighetstyp. Studien resulterade även i ettkonstaterande att ledare bör använda sig av relationsinriktat ledarskap i grunden ochkomplettera det med uppgiftsinriktat ledarskap, för att finna de anställdas motivation och ledadem på ett framgångsrikt sätt. / In the research of this study we found a gap regarding information on how to adapt leadershipto employees of various personalities. Our purpose was now to fill that research gap. In ourstudy on personality-adapted leadership, we found that all kinds of personalities have variouspreferences to be led. Using two different personality classification models, theories ofleadership and motivation as well as empirical evidence drawn from Business leaders, wehave studied which kind of leadership that works best for models of different personalitytypes. With the help of a cross-section design, qualitative methods together with semistructuredinterviews we were able to combine the theories we used with the empiricalevidence. Accordingly, our purpose is to acknowledge how leadership can be adapted todifferent personalities to achieve the greatest opportunity for the development of theirmotivation. This is a contributing factor to the development of a company and shouldtherefore be in the leader’s interest.As a conclusion our study shows how different personalities demand certain kinds ofleadership, that they get motivated by a wide range of factors and that various situations canhave a big effect where a certain leadership is most suitable. The result of our study has led totwo tables based on the personality classification models, which show which leadershiptheory fits the different kinds of personality types. The study also shows that leaders shouldadapt a relationship-oriented leadership and complement it with a task-oriented one in order tofind their employees motivation and be able to lead them in a successful way.

Att besöka olika typer av evenemang har blivit ett alltmer vanligt sätt att förgylla vardagen. Ofta är det ett fåtal personer som ligger bakom planeringen av ett evenemang, men för att lyckas genomföra det på ett framgångsrikt sätt krävs det mer personal, och detta ofta i form av volontärer. Då dessa ställer upp utan finansiell ersättning, är det lätt hänt att det råder en brist på motivation. Avhopp av volontärer är vanligt förekommande och kan ge evenemanget ödesdigra konsekvenser, så det ligger i arrangörens intresse att försöka få dem att stanna och detta genom att hålla dem motiverade. I denna studie har det undersökts vad som skiljer olika personlighetstyper åt när det kommer till motivation. Genom att låta ett antal studenter genomföra ett personlighetstest baserat på modellen The Big Five och sedan genomföra intervjuer med 14 av dem, har det bildats enklarare uppfattning kring hur olika individer motiveras på bästa sätt. Efter att intervjuerna analyserats med hjälp av två personlighetsklassificeringsmodeller samt två motivationsteorier, har vissa skillnader funnits. Studien har fått fram både väntade samband mellan vilken personlighetstyp respondenten klassificerats som och vad denna anser sig motiveras av, men även somliga mer oväntade resultat. / It has become more and more common to visit different kinds of events as a way to glorify the everyday life. Usually, it is only a few people working with planning an event, but to get a successful result more staff is required, and in many cases these are consisting by volunteers. Since these people are helping without any monetary compensation, it can be hard to keep the volunteers motivated, which can be a devastating consequence for the event. Therefore, it is very much in the interest of the arrangers to keep the motivation high throughout the whole event. In this study it has been examined what differs the different personality types when it comes to motivation. By letting a number of students fill out a personality test which was based on The Big Five model and then letting 14 of them go through an interview, a clearer picture has been formed about how different individuals are getting motivated the best way. When the interviews had been analyzed through two different personality models and two motivation theories, some differences have been found. This study has found some relationships between which personality the respondent has been classified as and what they consider themselves to be motivated by. Some findings have been expected while others have been more surprising.

Women are a particularly vulnerable group when it comes to victimization while intoxicated. Personality traits and characteristics have been shown to have an impact on alcohol consumption. Previous research regarding the Big Five Personality Traits indicates higher drinking levels if a person scores high within “Extraversion” and “Neuroticism”, or scores low within the traits of “Agreeableness” and “Conscientiousness”. Concerning women, “Openness” seems to be the only personality related to alcohol consumption, but previous research is scarce. The main focus of previous research has been on the Big Five Personality Traits, people in general and alcohol consumption. Our focus was Swedish women, age range 18-50 years. We proposed that personality traits could affect alcohol consumption and because of the lack of research we specifically wanted to examine women. The results showed that personality traits have an impact on women’s alcohol consumption. In conclusion, women tend to drink more alcohol if they score high on “Extraversion” and “Neuroticism”, and, if they scored low on “Agreeableness” and “Conscientiousness”. This could mean that personality traits serves as risk factors for alcohol consumption. “Openness” and alcohol consumption showed no association. Future research should investigate how other factors combined with personality traits might affect alcohol consumption. / Kvinnor är en extra utsatt grupp när det kommer till viktimisering i samband med alkoholkonsumtion. Fortsättningsvis, vissa personlighetsdrag och karaktärsdrag har visats påverka alkoholkonsumtion. Tidigare forskning gällande Big-Five-teorin och dess personlighetsdrag indikerar vanligtvis högre nivåer av alkoholkonsumtion om en person skattar högre inom dragen “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, eller skattar lägre inom dragen “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”. Gällande kvinnor, draget “Öppenhet” verkar vara det enda som är kopplat till alkoholkonsumtion, men tidigare forskning är begränsad. Huvudfokuset inom tidigare forskning har varit på Big-Five-teorin, människor överlag och alkoholkonsumtion, vi ville därmed specifikt undersöka kvinnliga vanor. Vårt fokus har legat på svenska kvinnor i åldrarna 18- 50 år. Vi menade att personlighetsdrag kunde ha en påverkan på alkoholkonsumtion och ville undersöka specifikt kvinnor vad gäller detta då befintlig forskning ansågs bristfällig. Resultatet visade att olika personlighetsdrag påverkar alkoholkonsumtionen hos kvinnor. Sammanfattningsvis, kvinnor tenderar att dricka mer alkohol om de skattar högt inom “Utåtriktning” och “Känslomässig instabilitet”, och om de skattar lågt inom “Vänlighet” och “Målmedvetenhet”, vilket skulle kunna innebära att olika personlighetsdrag fungerar som riskfaktorer för alkoholkonsumtion. Dock visade “Öppenhet” inte på något samband med alkoholkonsumtion. Framtida forskning bör undersöka hur eventuellt andra faktorer kombinerat med personlighetsdrag kan ha en effekt på alkoholkonsumtion.