The purpose of this essay is to investigate and assess, with Clausewitz’s theory as thebackground, how different military theorists interpret and relate to the nature of war.This essay illustrates the state of research into Clausewitz’s philosophical influences.Clausewitz’s theory of the nature of war is subjected to a qualitative text analysis that is followedby a critique of other military theorists interpretations of his theory. Subsequently a descriptive,comparative qualitative text analysis is performed where the factors identified by Clausewitz asbeing part of the nature of war (“rational thought”, “passion” and “chance”) are used as a meansto interpret and assess how other military theorists relate to Clausewitz theory. This essay ismainly founded on analysis of the works of Jomini, Delbrück, Fuller, Liddell Hart, Handel,Roxborough, van Creveld and Keegan. The analysis concludes with a categorization andassessment of the other theorists’ critiques of Clausewitz’s theory. The result shows that theircritiques are founded on parts of Clausewitz’s theory, which have been taken out of context orinterpreted differently than they are in this essay.My analysis of how other military theorists relate to the factors that constitute the nature of waraccording to Clausewitz, shows that all of them interpret his three factors as essential parts of thenature of war. None of them contributes anything new to Clausewitz’s theory of the nature ofwar. Nor do they suggest any alternative explanation of the nature of war that does not fit withinthe framework of Clausewitz’s theory. All in all, the results of this essay consolidateClausewitz’s theory of the nature of war. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Syftet med denna uppsats är att pröva självständigheten och originaliteten i John Wardensteorier om ”The Enemy as a System” gentemot ”Industrial Web Theory” som utveckladesoch presenterades vid Air Corps Tactical School, ACTS, i USA under 1930-talet.Uppsatsen konkretiserar de valda teoribildningarna, jämför dess olika innebörder och därefterbelyser eventuella skillnader respektive likheter, i syfte att belägga eller motsägaWardens originalitet. / This essay discusses the similarities between USAF Colonel (ret.) JohnWarden’s airpower theories produced in the late 1980, and those of the USArmy Air Corps Tactical School (ACTS) formed during 1926 – 1935.Their relatively obvious resemblance would suggest that Warden in fact wasinfluenced by ACTS when he was producing his theories to such an extent,that his novelty would come in question.An analysis of the contents of the two theories is conducted in order to compareand evaluate the actual resemblance, following a discussion that clarifiesif one could assume that Warden is a copy cat or not. He is thoughfound to be so to a lesser and natural extent. On the other hand he contributesat such a degree with the work he offers that one has to say that he givesas well as takes.One can say that Warden fertilises the theories already presented some 50years before and, recycling the concept of centres of gravity and the importanceof strategic paralysis. He does though introduce the concept of parallelwarfare and takes the systematisation to the next level.• The most significant conclusions of the analysis wold be the following:• Warden utilises the same conceptual groundwork för his theories as didthe ACTS.• Both ACTS and Warden addresses an industrialised and known enemy,with a favourable structure to attack.• Warden introduces parallel warfare and aims ti incapacitate an enemy at amuch higher rate than did the ACTS• Warden also makes a science out of analysing and assessing an enemiescenters of gravity.As a tool for analysis, this essay has used one presented by USAF ColonelPeter Faber, found after evaluation to have been sufficient for the task. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

The Swedish Armed Forces aims to have women represent at least twenty percent of its employed military personnel.  A significant amount of effort is put into attracting and recruiting women and once employed; a large amount of money is spent on training and education. Despite these investments, the percentage of women within the Swedish Armed Forces has never reached beyond fifteen percent. Perhaps not enough is done to keep the women within the forces? This essay aims to answer what makes women stay in the service and what actions the Swedish Armed Forces could take to preserve its female resources. The research consists of a four step method combining both qualitative and quantitative measurements. The initial step is a meta-analysis of pre-existing surveys performed by the Swedish Armed Forces analysing notable differences between men’s and women’s incentives to stay or leave the service. In the second step, a number of women informants are interviewed to research and support a preliminary theory originating from step one. The third step correlates the first two steps to determine specific women’s incentives to staying or leaving.  In the fourth and final step, a conclusion is made and a recommendation is brought forth on what could be done in order to keep women employees within the Swedish Armed Forces. The results show that three factors above others tend to influence women's incentives to stay or leave the service: firstly the relationship to the closest commander, secondly; an equal opportunity work environment, and thirdly; long term personal development and career planning.

Kännedom om egen och grannländers benägenhet till anpassning av avskräckning aktualiseras vid höjd hotbild i närområdet. Norge och Sverige uttrycker samtida snarlik uppfattning avseende sina försvarsmakters avskräckande roll. Samtidigt har de båda nordiska småstaterna en grundläggande säkerhetsstrategisk olikhet kopplat till Nato-medlemskap. Borde inte en sådan skillnad påverka hur nordiska småstater anpassar sin avskräckning när hotbilden i deras närområde förvärras? Genom att jämföra Norges och Sveriges avskräckning före respektive efter Rysslands agerande i Georgien och Ukraina 2008–2014 syftar undersökningen till att bidra till förståelse kring nordiska småstaters avskräckningsanpassning.  Arbetets analysresultat indikerar att de båda länderna anpassar sin avskräckningstrovärdighet vid höjd militär hotbild på ett likartat sätt. Däremot konstateras att Norge synes mer stabilt i sitt val av avskräckningsstrategi samtidigt som Sverige antar en mer flexibel ansats utifrån gällande läge. Arbetets resultat diskuteras utifrån logik i funna likheter i trovärdighetsanpassning samt för och nackdelar med olika grader av anpassning av avskräckningsstrategi.

De direkta bekämpningssystemen har stundtals ifrågasatts under Försvarsmaktens ominriktning mot detnätverksbaserade försvaret (NBF). Detta har framförallt gällt enskilda typer av plattformar som t exstridsvagnen. De förmågor som de direkta bekämpningssystemen har idag sägs i framtiden kunna helt ellerdelvis övertas av indirekta bekämpningssystem med precisionsförmåga. Ett av nyckelorden härvidlag ärlångräckviddighet, d v s porté på 100 km och däröver. Uppsatsen har undersökt behovet av direktabekämpningssystem på det framtida slagfältet. Metoden som användes var en kvalitativ metod med enkonstruktiv disposition, och som teorigrund utnyttjades tre av de nio principer för krigföring som sammanställtsav J.F.C. Fuller. Dessa tre principer var Offensiv, Massan och Överraskning. Dessa tre principer kanockså ses som en sammanfattning – åtminstone vad gäller bekämpningssystem – av alla Fullers nioprinciper. Inledningsvis diskuterades krigföringens principer inom ramen för NBF. Därefter redovisadesgrundvärden inom teknikutvecklingen, utvecklingen i omvärlden samt försvarsindustrins synpunkter. Efterdetta skedde en analys av Försvarsmaktens pågående eller avslutade arbeten inom området(Arméstudien, Markstridsdoktrinen och Markmålsstudien). Slutligen skedde en diskussion om behovet avdirekta bekämpningssystem. Resultatet av denna var att det även fortsättningsvis behövs en blandning avdirekta och indirekta bekämpningssystem på det framtida slagfältet. De direkta bekämpningssystemenbehövs för att nedkämpa mål där korta bekämpningstider är ett måste och för att ta och hålla terräng, blandannat för att möjliggöra gruppering av indirekta bekämpningssystem. För att bekämpningssystemen skallkomma helt till sin rätt i arméstridskrafterna bör de övergripande bekämpningssystem som ingår i NBF varaförband (bataljoner, brigader). De direkta och indirekta bekämpningssystemen ingår i dessa övergripandebekämpningssystem som delsystem. / The direct weapon systems have been questioned several times during thetransformation of the Swedish Armed Forces into the Network-Based Defence.This applies particularly to certain platforms as the Main Battle Tank. Thisessay has examined if the future battlefield still needs the presence of directweapon systems. In this examination have J.F.C Fuller’s The Principles of Warbeen used. Due to the relative small amount of pages in this essay have onlythree out of nine principles been used. They are Offensive, Mass and Surprise.These three principles can in addition be seen as a summary of all nine in thecontext of indirect and direct weapon systems. The result of the examinationwas that the future battlefield still demands the presence of both direct andindirect weapon systems in an appropriate mix. The direct weapon systems areneeded to destroy targets when short timeframes are essential. Another need fordirect weapon systems is when indirect weapon systems are to be deployed andthe terrain in question must be secured. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

Den viktigaste målsättningen för Försvarsmakten under försvarsinriktningsperioden 2016-2020 var en ökad operativ förmåga. Som en del i detta genomfördes utredningarna Logistik för högre försvarsberedskap och Ledning för ett starkare försvar vilket renderade i en tyngdpunktsförskjutning av logistiken från den operativa (baktung) till den taktiska (framtung) nivån. Forskaren Moshe Kress menar att framtung logistik byter operativ flexibilitet mot taktisk tillgänglighet och ger försämrad operativ förmåga eftersom möjligheterna att möta olika militärstrategiska utfall minskar. Försvarsmaktens ambition att öka den operativa förmågan genom att en framtung logistik går således tvärtemot Kress teorier. För att svara på hur tyngdpunktsförskjutningen av logistiken påverkar Försvarsmaktens operativa förmåga prövas Kress teorier mot två av Försvarsmaktens logistikkoncept (2016 och 2020). Kunskapen som erhålls från uppsatsen förväntas ge viktiga intressenter en ökad förståelse för hur militär logistik mest effektivt kan organiseras framöver. Uppsatsens resultat påvisar att Kress teorier har begränsad giltighet förutom på den operativa nivån. Resultaten visar även att Försvarsmakten har nått en ökad operativ förmåga trots att det går emot ledande logistikteoriers slutsatser. Dagens logistikkoncept speglar tydligt de militärstrategiska målsättningarna – vilket är en förutsättning för ökad operativ förmåga.

Utvecklingen inom cyberområdet är snabb och blir allt snabbare, samtidigt som den tekniska utvecklingen leds av den privata industrin. I takt med att cyber allt mer genomsyrar vår vardag innebär detta att möjligheterna men också riskerna ökar i allt snabbare takt. Syftet med denna studie är att undersöka Sveriges förmåga och ambitioner inom cyberområdet, med målet att utröna om Sverige har förmågan att försvara sig med och mot cyber och därigenom avskräcka en motståndare från att genomföra cyberangrepp. Denna teoriprövande fallstudie undersöker om Sverige har en ambition att uppnå en förmåga till avskräckning genom cyber. Resultatet visar att beroende på vilken abstraktionsnivå som studeras är ambitionen att uppnå förmåga till avskräckning mer eller mindre tydlig. Studiens viktigaste slutsats är att ambitionen är större, realiteten närmare, på den myndighetsgemensamma policynivån och dess viktigaste bidrag är dess framtagna analytiska ramverk och de möjligheter det ger att kunna undersöka andra fall. Vidare bidrar studien också med stöd till behovet att knyta forskningsfältet cyber närmare krigsvetenskap.

Vissa militära organisationer utvecklas i fred på ett sätt som gör att de har ett övertag vid krigsutbrott och lyckas anpassa sig till det oväntade på slagfältet medan andra misslyckas. De organisationer som lyckas beskrivs som innovativa. I fredstid sker innovation i Försvarsmakten uppifrån och ner i organisationen men under insats och i krig föreskrivs en modell där innovation skapas på låg nivå.  Syftet med den här studien är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation på låg nivå och därigenom skapa ett arbetssätt som bidrar till innovation i Försvarsmakten. Den här kvalitativa, tolkande intervjustudien undersöker en samverkan som genomförts på låg organisatorisk nivå sedan 1980-talet. Studien använder semistrukturerade intervjuer för att samla in empiri som sedan analyseras med reflexiv tematisk analys.  Resultatet visar att innovation kan skapas på låg nivå inom samverkan då idéer sprids inom samverkan och därmed skapar kreativitet som omsätts till innovation genom att aktörerna kompromissar. Innovation kan även skapas som ett resultat avsamverkan genom att kreativitet följer med tillbaka från samverkan till aktörernas ordinarie organisation där den omsätts till innovation om ett tillåtande klimat skapar mandat för detta. Studiens viktigaste bidrag är att skapa förståelse för hur samverkan kan bidra till innovation i en militär organisation och att beskriva ett arbetssätt som gör att Försvarsmakten kan utveckla sin innovativa förmåga i fredstid.

Flexibilitet är ett begrepp som i Doktrin för Gemensamma operationer (DGO20) lyfts fram som en avgörande förutsättning och ett förhållningssätt för Försvarsmakten att anpassa sig efter rådande omständigheter och en allt osäkrare omvärld. Detta är något som enligt tidigare forskning om militär flexibilitet ställer krav på såväl organisation som individer att tillåta och uppmuntra såväl nytänkande som kreativitet. Officerares förståelse för och uppfattningar om begreppet påverkar organisationens samlade förmåga till anpassning. Vilka förutsättningar har Försvarsmakten att hantera de osäkerheter vi ser idag såväl som i framtiden om flexibilitet är en avgörande förmåga? Studien syftar till att ur ett kvalitativt perspektiv och med en tolkande ansats bidra till vetenskaplig kunskap om officerares förståelse för begreppet flexibilitet, ställt i kontrast mot vad som står i gällande doktriner. Studien är en induktivt driven, kvalitativ undersökning med tematisk analysmetod. Studiens resultat visar hur officerare på taktisk nivå i Flygvapnet och Marinen förstår begreppet flexibilitet, genom temana individ, organisation och kontext, där innebörden utgörs av såväl förutsättningsskapande faktorer som inneboende begränsningar hos enskilda individer och organisationen som helhet. Resultatet visar också på vissa kontraster mellan officerares förståelse och det som anges i doktrinerna, där respondenterna utifrån respektive kontexter har en bredare syn på vad flexibilitet innebär, präglad inte bara av insats- och konfliktsituationer utan främst av friktioner inom den vardagliga produktionsverksamheten för såväl individer som organisation. Här kan aspekter med utvecklingspotential inom flexibilitetsområdet identifieras, vilka påverkar Försvarsmaktens förmåga till flexibilitet positivt om de omhändertas.