Att studera organisationskultur är enligt många forskare ett mångfacetterat ämne och kulturenuppfattas som djup, bred och komplex.Detta gör det intressant att undersöka hur kulturen yttrar sig i våra tre försvarsgrenar.Syftet med denna uppsats är att studera mötet mellan civil och militär kultur samt förhållandetmellan civilanställda och militär chef och finna ut om det finns några indikationer som pekarpå kulturella skillnader och likheter mellan försvarsgrenarna.Observationer och intervjuer har genomförts på tre stycken Serviceförråd, ett i nära anslutningtill respektive försvarsgren.Uppsatsens teorianknytning är hämtad inom området Organisationskultur. Undersökningenhar en explorativ ansats och metoderna som använts är kvalitativa.I analysen pekar resultatet på att det framförallt finns skillnader när det gäller umgängestonoch jargong och likheter när det gäller att behandla alla kunder lika, värnpliktig som officer. / In my thesis I have studied organizational culture. To study organizationalculture is according to many researchers, a complex topic with multipledimensions and aspects. The aim of this thesis was to reflect upon possiblydifferent cultures between the Swedish Navy, Army and Air Force and howthey where displayed. Specific areas where; the meeting between civilian andmilitary culture, the relationship between civilian and military culture and tofind cultural similarities and differences between the three Services.Observations and interviews where performed at three logistic stores, one withconnection to each Service. The theoretical framework was based on Bang’s(1999) work on organizational culture. The analysis had an explorativeperspective and the methods used were qualitative. The most obvious findingsshowed differences especially in the mode of expression, and lingo between theServices. Similarities were found in areas of customer treatment regardless ofrank and the coordination and collaboration between the civilian storekeeperand the commanding officers. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Huvudsyftet med uppsatsen har genom utvärdering varit att undersöka om man för arméns del i Försvarsmaktens insatsorganisationplanerat för ett praktiskt genomförande av personal- och kompetensförsörjningen. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Hur ärförsvarsmaktens organisation uppbyggd idag kontra de huvuduppgifter som organisationen är ålagd att kunna lösa? Hur hanteraspersonal- och kompetensförsörjning i arméns del av insatsorganisationen idag? Vilka konsekvenser får dagens personal- ochkompetensförsörjning för grundorganisationen? Vilka förbättringar bör göras inom insatsorganisationen avseende personal- ochkompetensförsörjning och vilka resurser kräver detta?Den teoretiska ramen utgörs av Sandberg & Targamas teori om kompetens och lärande i en tolkande ansats kontra en rationell dito. Iuppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger dels på styrdokument från riksdagen, regeringen och försvarsmakten och dels på intervjuer av personersom är en del av implementeringen av den insatsorganisation som skall vara fullt användbar 2004-12-31. Varje intervju avslutas med attrespondenten får ta ställning till hur väl ett av intervjuaren formulerat påstående stämmer överens med respondentens uppfattning.Påståendet sammanfattar intervjuns huvudproblem dels med personalförsörjning och dels med kompetensförsörjning inom ramen förinsatsorganisationen och dess beröringspunkter.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån teorins tolkande ansats medkompetens i lärande som sedan genererar områdesvisa slutsatser som dragits av analysarbetet. Analysdelen av uppsatsen avslutas medatt författaren ger svar på uppsatsens frågeställningar. Huvudslutsatserna i uppsatsen är:Både den politiska nivån och Försvarsmakten måste skapa tydlighet i sina direktiv.Det råder brist på förståelse i FM vilket leder till en organisation som inte har förtroende för sin/sina uppdragsgivare och utför intesina uppdrag på ett kostnadseffektivt sätt med hög kvalitet.Aktuell hotbild med koppling till huvuduppgifterna och anbefalld beredskap måste klargöras tydligt längre ned i organisationen föratt densamma ska kunna göra en adekvat analys av hur personalförsörjningen skall utföras i praktiken utan t exberedskapsöverträdelser.Ett utlandsobligatorium är idag inte praktiskt genomförbart främst pga att det måste ske en attitydförändring både inomofficerskåren och i samhället för att få den acceptans som krävs.Att utökning av FM resurser är idag osannolik. Det innebär att den obalans som idag råder mellan FM: s uppgifter och resursermåste balanseras genom att skära ned antalet uppdrag. Här måste en mycket väl avvägd nedskärning ske så inte rekryteringdrabbas negativt.Genom att öka förståelsen för helheten och för enskildheten hos alla medarbetare, såväl chefer som underställda, kommer FM attkunna utnyttjas mer kostnadseffektivt. Genom att vara mer noggrann med verksamhetsplanering och ge tillräckligt med tid förolika typer av reflektion före, under och efter genomförande så tillåts individen (oavsett nivå) och organisationen att utveckla sittlärande och därmed sin kompetens.Slutligen genomförs en diskussion utifrån de slutsatser vilka dragits som en logisk följd av analysarbetet. Diskussionskapitlet avslutasmed fyra förslag på fortsatt forskning. / The main purpose of this essay has been through evaluation to clarify if theSwedish Army has looked into the feasibility of staff and competence supportfor the Swedish Operational Forces. The essay gives answers to the followingquestions: How is the organization of the Swedish Armed Forces designedtoday in respect to the main tasks that the organization ought to fulfil? How isstaff and competence support managed in the Swedish Operational Forcestoday? What are the consequences of today’s staff and competence support forthe Training Organization? What kind of improvements should be done in thisorganization as regards staff and competence support and what resources doesit require?The theoretical framework is the Sandberg and Targamas theory aboutcompetence and learning using an interpretation method versus a rational one.The method used is qualitative with an inductive approach and the study ismainly based upon a hermeneutic approach. The essay is partly based upongoverning documents from Parliament, the Government and the SwedishArmed Forces and partly upon interviews.The empirical research provides some results and the main areas are: lack ofclarity in the process of implementation, lack of confidence within the SwedishArmed Forces leading to inefficiency, transgressions regarding militarypreparedness, compulsory international service not possible today, imbalancebetween resources and tasks. Attaining confidence through personal reflectionand together with others will make it much easier for the Swedish ArmedForces to improve the organization and its learning and competence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Huvudsyftet med uppsatsen är att klarlägga vilka förutsättningar och grundvärden som legat till grund vid designandet avFörsvarsmaktens ledningsorganisation. Här belyses faktorerna som legat till grund för organisationsdesignen, både deexplicita och de implicita faktorerna. Uppsatsen svarar på följande frågeställningar: Fanns det förutom de explicituttryckta utgångsvärdena några implicita som påverkade designen av organisationen och vilka var de i sådana fall?Användes någon organisationsteoretisk modell vid organisationsutvecklingen och vilken vetenskaplig grund bygger dennya organisationen på? Är organisationen designad av eller med stöd av organisationsteoretiska fackmän eller harorganisationsutvecklingen drivits av lekmän? Vilka erfarenheter kan man dra av denna organisationsförändring och hurskulle man kunna dra nytta av dessa vid en eventuell ny omorganisation av ledningsorganisationen?Den teoretiska ramen utgörs av Harold Leavitts (1965) systemmodell och modellen är en bra utgångspunkt för attdiskutera hur olika fenomen och problem i organisationen hänger ihop. Modellen påminner oss om att strukturen alltid ärknuten till andra komponenter i organisationen. I uppsatsen används kvalitativ metod med en induktiv ansats baserandespå ett hermeneutiskt förhållningssätt.Uppsatsens empiri bygger i huvudsak på intervjuer av personer som har varit delaktiga i organisationsutvecklingsprocessenoch den fokuseras runt teorins fyra variabler: strukturella-, aktörsorienterande-, uppgiftsorienterande- ochteknologiska perspektiven. I empirin framträder fyra faktorer som respondenterna anser har påverkat organisationsutvecklingsprocessenmer än andra och dessa är: maktens påverkan på utformandet, avsaknaden av metod och teoristöd,problematiken med att endast utveckla delar av en organisation och förankringsprocessen.Under den avslutande delen av uppsatsen genomförs en analys av det empiriska materialet utifrån uppsatsens frågeställningaroch teorins fyra variabler. Här redovisas även de slutsatser som är dragna under processens gång och huvud -slutsatserna är:Organisationens design är ett direkt resultat av en maktfördelning, eller kamp om makten och position, på denexekutiva nivån och resultatet blir en kompromisslösning.Det är av yttersta vikt att det finns en gemensam målbild vid organisationsutvecklingen och att denna delas av helaorganisationen. Implementeringen bör bygga på förståelse och inte ett tidsschema.Hela organisationen måste ingå i en organisationsutveckling. Ser man inte till helheten blir följderna att man får enotydlig organisation som kommer att kräva ytterligare förändring inom en snar framtid. / The Swedish Armed Forces are presently undergoing the most extensivechange in its history. This lead to a great downscaling of the whole organizationand it compelled the Armed Forces to change the command structure aswell. Unfortunately didn’t this organizational change reach its aims and goals.The main purpose of this essay is to clarify the fundamental conditions thatinfluenced the development of the Swedish Armed Forces’ command structure.The essay will shed light on the factors that influenced the organizational design,both explicit and implicit ones. The essay gives answers to the followingquestions: Were there any implicit factors that influenced the development ofthe command structure? Did the project team use any theoretical models duringthe development process? Have professionals designed the organization orhave laymen accomplished this? What experience can we gain from the developmentprocess?The theoretical framework is Harold Leavitts’ (1965), “Diamond”, systemmodel concerning approaches to organizational change. Leavitts’ model viewsorganizations as complex systems in which at least four interacting variablesloom especially large: task variables, structural variables, technological variablesand human variables. The method is qualitative with an inductive approachand the study is mainly based upon interviews.The empirical research provides some results and the main subjects are: thedevelopment process, which has been influenced by an internal power struggleat the executive level, the lack of theoretical and methodical support, the difficultyof developing just a small piece of the command structure and the implementationproblem. This subject has been the foundation for the analysisand discussion, in combination with the theory and studies questions; theseconsequently lead to the conclusions presented in the essay.The conclusions show that lust for power influenced the organizational design,and that implementation should be based on the members’ understandingof the organizational change and not on a strict timetable The whole structuremost be involved in an organizational change, otherwise problematical spin-offeffects will be experienced. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 00-02

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

Den norske Forsvarssjefen har i tre tekster presentert den norske tilnærmingentil nettverksbasert forsvar (NbF). Tekstene beskriver de funksjonelleelementene, operasjonsmetoder, kommando- og arbeidsprosesser og detteoretiske grunnlaget for nettverksbasert forsvar.Oppgaven har hatt til hensikt å beskrive den underliggendeorganisasjonsstrukturen for det norske NbF konseptet og hvilke sentrale temasom gis for lederskapet i NbF. Rammeverket for organisasjonsstrukturanalysenhar tatt sitt utgangspunkt i Abrahamsson og Anderssens (2000) arbeid om åforstå og beskrive organisasjoner. Analysen har strukturert beskrivelser i NbFlitteraturen etter tre imperativ som begrenser organisasjonsstrukturen (størrelse,teknologi og omgivelser) og tre gjensidig avhengige beskrivende dimensjonerfor strukturen; grad av formalisering, sentralisering og spesialisering.Rammeverket for analyse av lederskap, var basert på Bruzelius and Skärvads(2000) lederskapsbeskrivelser.Resultatet av analysen viste at NbF konseptet ikke gir en entydig beskrivelse avorganisasjonsstrukturen. Strukturen gis ingen noen begrensninger og harkarakteristika som medfører flere organisasjonsstrukturer. Lederskapet i et NbFkonsept må primært bygge på tillit, men det gis ingen helhetlig beskrivelse avhvordan dette skal oppnås. Kravene til lederkompetanse og personligeegenskaper er komplekse og kan vanskelig oppnås av enkeltindivider. / The Commander in Chief of the Norwegian Armed Forces has in three textspresented the Norwegian approach to Network Centric Warfare (NbF). Thetexts describe the functional elements, modes of operation, command- andwork processes for the new organization. This thesis has analysed theNorwegian concept within the framework of classic organizational theory, inorder to find the underlying organizational structure and demands for militaryleaders. The theoretical framework used is Abrahamsson and Anderssen’s(2000) work on understanding and describing organizations. The analysis hasstructured findings in the NbF concept, with regard to 3 imperatives that limitsthe organizational structure and 3 reciprocally dependently categories thatdescribes the organizational structure with regard to degree of centralization,formalization and specialization. The theoretical framework used analysingleadership and competencies are based on the work of Bruzelius and Skärvad(2000). The results indicated that the NbF structure is ambiguous; trust isfundamental for the leadership philosophy and that there are unrealisticdemands for competencies. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Gemensamma operationer handlar om att integrera stridskrafter, samtidigt som försvarsgrenar innebär en uppdelning av stridskrafter i separata organisationer. Hur påverkar en försvarsmakts organisationsstruktur dess förmåga att genomföra gemensamma operationer? I uppsatsen studeras Försvarsmaktens omorganisation till försvarsgrensstaber i perioden 2018–2021 som ett fall av militär organiserad för gemensamma operationer. Henry Mintzbergs Structure in Fives och Aaron P. Jacksons The Four Aspects of Joint används för att kombinera ett organisationsteoretiskt och krigsvetenskapligt perspektiv. Organisationens struktur utläses ur offentliga dokument. Den teoretiska analysen visar att Försvarsmaktens förmåga att integrera stridskrafter i gemensamma operationer kan minska till följd av omorganisationen. Detta beror på en ökad divisionalisering (uppdelning i självständigare delar) respektive avveckling av gemensamma ledningsstrukturer. Som slutsats föreslår författaren att relationen mellan organisationsstruktur och gemensamma operationer kan beskrivas med hjälp av två sammanhängande modeller. Den ena beskriver stridskrafter med olika stark organisatorisk självständighet. Den andra ställer stridskraft som organisatoriskt indelningskriterium mot indelningar med integrerade stridskrafter. Styrkor och svagheter i val av struktur beskrivs utifrån hur väl olika interdependencies (ömsesidiga beroenden) hanteras. Författaren föreslår att gemensamma ledningsstrukturer är nödvändiga för att överkomma de inneboende motsättningar som finns i varje organisatorisk grundlösning. Efter analysen tydliggörs att den krigsvetenskapliga teorin påverkas av ett utgångsperspektiv som förutsätter existensen av självständiga försvarsgrenar. Organisationsteorins bidrag utgör enbreddning av detta perspektiv.