Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv analysera och tolka situationer där svensk militär personal under utlandsuppdrag, för att lösa sina uppgifter kommit att interagera på ett sätt som inte direkt kan hänföras till något slags regler. Studien har skett genom textanalys av svenska officerares personliga berättelser. Analysen har inte skett med inriktning att finna prevalenser i fenomenen, utan att identifiera typexempel på problemsituationer och hantering av dem. Likafullt bär somliga typfall en allmängiltighetens prägel. Exempelvis är det tydligt att kulturkrockar inte uppträder endast i möten mellan utlandsstyrka och lokalbefolkning utan förekommer i betydande utsträckning både inom utlandsstyrkan som helhet, inom egna förband och gentemot aktörer i hemlandet. I denna studie förekommer exempel på hur detta bottnar i divergenser i definitioner av situationen mellan aktörer liksom i rolltagandet befattningshavare emellan. Bland regelbrott, oavsett om det rör sig om konstitutiva regler, regulativa regler eller direkt order, hittar vi motiv som att regeln är kontraproduktiv, utsätter egna förband för fara, inte är möjlig att omsätta eller inte avgjort är tillämpbar. Brott mot konstitutiva regler som lösning på problemsituationer visar gärna inslag av analogiskt tänkande, ett lösande av en problemsituation genom att lyfta in ett resonemang eller beteende från mindre problematiska situationer. Det förefaller också som om problemsituationer under utlandsuppdrag inbjuder till ett kreativt agerande och att den svenska ledningsfilosofin ger utrymme för det. Uraktlåtenhet att handla, trots noggranna över-väganden förekommer här dels när uppgiften att skydda lokalbefolkningen kräver ett ingri-pande mot allierade förband, dels när informanten varit osäker på intentionen hos motparten och hellre valt att fria än att fälla. Rutinsituationen har också visat sig vara en potentiell problemsituation, då utdragna perioder av rutintjänst kan verka demoraliserande på förbandet.

<p>Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.</p>

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.

Inriktningen för det svenska försvaret är att uppnå ett flexibelt och rörligt insatsförsvar. Akut stress under krigsliknande situationer är något dagens officer kan komma att ställas inför, vilket ställer höga krav på officeren och de militära ledarskapsförmågorna. Med tanke på den nya inriktningen inom Försvarsmakten är det högst aktuellt att undersöka om det officeren lär sig under utbildning stämmer överens med verkligheten och om teorier kan anses som relevanta även under insats. Är teorier som lärs ut vid Försvarsmaktens ledarskapsutbildning tillämpbara i praktiken? Syftet med uppsatsen är att undersöka om teorier kring ledarskap under stress, som lärs ut inom Försvarsmakten, överensstämmer med officerens ledarskap vid internationella insatser. Genom en deduktiv logik genomförs en teoriprövande fallstudie på BA01, utifrån en kvalitativ metod och textanalys. Det utvalda fallet analyseras utifrån en svensk modell för ledarskap under akut stress. Slutsatserna för denna undersökning är: -          Vald teori fungerar i praktiken och är ytterst relevant för militärt ledarskap i internationella insatser. -          En stabil grund i det vardagliga ledarskapet, kopplat till ledaren och organisationen, gynnar beslutsfattande under akut stress. -          Det är viktigt att förstå vilka bakomliggande faktorer som kan påverka ledarskapet under akut stress och ämnet måste därför undersökas från flera perspektiv och ses som en del av ett större sammanhang. -          Ledarskap påverkas av förhållandet mellan chefen och dennes underställda, men även hur väl samarbetet fungerar inom organisationen såväl med likställda som högre chefer. Ledarskap bör därför analyseras utifrån olika nivåer. -          Ett situationsanpassat ledarskap, en förmåga att analysera vilket förhållningssätt är mest lämpligt vid tillfället, bör finnas hos varje ledare.

This study examines the changes and presents the construction of the leadership discourse in Swedish Armed Forces Military Strategic doctrine from 2016 and 2022. Both debate articles and scientific articles have been published concerning the leadership in Swedish military. The opionions vary from positive to negative arguments. Due to this and the amount of changes that the Swedish Armed Forces are undergoing the study aim to contribute to a more profound understanding of military leadership thoughout a discourse analysis. The study shows that there has been changes between the different editions. The later has substantially fewer mentions of leadership. It is also found that the later one does not mention anything about genderperspective or ethical considirations. The analysis also presents a comparison to the original leadership model, called developmental leadership, that the Swedish Armed Forces have used to construct their own model. This results in that the discourse concerning Swedish military leadership is leaning towards a more task oriented leadership that dismiss emotional support.

<p>The transformational leadership and the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn’t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy. This essay’s purpose is to analyze and describe how the roles of the leader and the teacher are portrayed in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy and the transformational leadership. The essay’s aim is also to evaluate what value the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy can add to the transformational leadership. Important conclusions in the essay are that the understanding of the collective’s influence on its members and surroundings could possibly be used as a means to spread the transformational leader’s visions and goals. Both in the form of intentions and in the form of a critical approach to knowledge in order to stimulate the individual development. This also helps to capture moments where learning can be achieved even when the leader isn’t present. As an added bonus the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy offer a wider insight in the individual’s needs to grow but also how the proper conditions for development are created.</p>

The transformational leadership and the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn’t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy. This essay’s purpose is to analyze and describe how the roles of the leader and the teacher are portrayed in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy and the transformational leadership. The essay’s aim is also to evaluate what value the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy can add to the transformational leadership. Important conclusions in the essay are that the understanding of the collective’s influence on its members and surroundings could possibly be used as a means to spread the transformational leader’s visions and goals. Both in the form of intentions and in the form of a critical approach to knowledge in order to stimulate the individual development. This also helps to capture moments where learning can be achieved even when the leader isn’t present. As an added bonus the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy offer a wider insight in the individual’s needs to grow but also how the proper conditions for development are created.

Syftet med uppsatsen är att bedöma om officerare i logistikrollen har liknade uppfattningsom officerare i chefsrollen, avseende vilka interoperabilitetskrav som anses viktiga för attnå ökad effekt i logistikfunktionen i ett internationellt perspektiv. Detta har gjorts med stödav teorin om interoperabilitet samt analyserats med hjälp av en komparativ metod.Avseende den övergripande slutsatsen så talar resultatet för att stora skillnader mellangrupperna har sammantaget inte kunna styrkas. Det finns emellertid skillnader frånundersökningen som indikerar att det råder olika uppfattningar om synen på enstakainteroperabilitetskrav. Det rör sig framförallt om synen på, framgångsfaktorn ledarskap medbetydelsen intellektuell förändring och ”ökat joint tänkande”, principerna flexibilitet- ochenkelhet samt samarbete och koordinering, basfunktionen uthållighet med de ingåendelogistikfunktionerna drivmedel, reparation och materielunderhåll samt reservdelar.Skillnaderna gällde i både fredsbevarande- och fredsframtvingande operationer. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Uppsatsens syfte har varit att undersöka och utvärdera om den ledarskapsutbildning och träning som genomfördes för yngreofficerare under senare delen av 90-talet har varit relevant mot internationell tjänstgöring i en multifunktionell miljö. Uppsatsensvarar bl.a. på frågeställningarna: Vilken utbildning var relevant mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilken utbildning ärönskvärd mot bakgrund av vunna erfarenheter? Vilka krav ställs på officerens ledarskap då han/hon tjänstgör, som chef under eninternationell insats? Upplever officeren, som har tjänstgjort i en internationell insats, att internationell tjänstgöring är en prioriteraduppgift i Försvarsmakten? Uppsatsens teoretiska ram är byggd på Ellströms teori om kvalifikation och kompetens i arbetslivet samtSandberg och Targamas tolkande teori om förståelse och lärande. I uppsatsen har den kvalitativa metoden med en induktiv ochdeduktiv ansats baserad på ett hermeneutiskt förhållningssätt använts. Uppsatsens empiri har utgjorts av olika styrdokument samtsamtal och intervjuer. Styrdokumenten är utgivna av Försvarsmakten, olika skolor och förband. De intervjuer, som har genomförts,har gjorts med officerare som har varit verksamma som plutonchef, ställföreträdande plutonchef, kompanichef eller sombataljonschef i internationell insats på Balkan, under en tidsrymd av minst sex månader. Under den avslutande delen av uppsatsengenomfördes en analys av det empiriska materialet utifrån tidigare nämnda teorier som genererade slutsatser. I analysens sista delger författaren svar på uppsatsens frågeställningar. Huvudslutsatserna i uppsatsen är:- Den chefs- och ledarskaps träning som har bibringats den yngre officeren på obligatoriska skolor har varit fokuserad motuppgiften att försvara landet mot det väpnade angreppet. Den chefs- och ledarskapsträning som är riktad mot uppgiftenatt kunna genomföra internationella insatser är endast av orienterande karaktär.- Internationella insatser är en prioriterad uppgift på pappret men inte på officerens hemmaförband och detta verkarmenligt då officeren skall befästa och öka sina chefs- och ledaregenskaper..- Den enda enhet som tillvaratar och implementerar vunna chefs- och ledarskapserfarenheter, från internationelltjänstgöring, systematiskt i officerens olika utbildnings- och träningssteg är Swedint.- I en multifunktionell miljö ägnar officeren huvuddelen av sin chefstid till att lösa personalproblem.- Personal som har tjänstgjort i en internationell insats menar att chef- och ledarskapsträningen inom Försvarsmaktenmåste breddas och denna breddning kan erhållas om man minskar fokuseringen på uppgiften det väpnade angreppet tillförmån för uppgiften att kunna genomföra internationell insats. / The purpose of this essay has been, through evaluation, to clarify if leadershipeducation and training for international service as platoon or deputy platoonleader, undergone by younger Swedish amphibious officers in the part of the90: s, is sufficient or not. The essay gives, among others, answers to thefollowing questions: In hindsight, what education and training is relevant andwhat is desirable? Do the officers, who have done international service, feelthat international service is a prioritised task?The theoretical framework has been Ellström´s theory about competence andqualification in work and Sandberg´s and Targamas´ interpretative theory oncomprehension and education. The method used is qualitative with aninductive and deductive approach and the study is mainly based upon ahermeneutic approach. The essay is partly based upon documents from theSwedish Armed Forces´ Headquarters, order for education and training fromdifferent schools and regiments and partly upon interviews with officers, whohave served in the Balkans as leaders, at different levels, for a period of at leastsix months.The empirical research provides, among others, the following results:Education and training for officers, given in different steps, is focused on thetask defending the country against armed attack. The task international serviceis of an introductory nature only. The officer spends a lot of his time in themultifunctional arena solving personnel problems. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

Ett av målen inom det nätverksbaserade försvaret, NBF, är skapandet avbehovssammansatta förband, det vill säga möjligheten att snabbt kunna kombinera olikaresurser inför en specifik uppgift. Tillit inom dessa förband framstår här som en mycketviktig parameter för att de ska kunna agera gemensamt mot uppställda mål.Denna uppsats genomförs som en kvalitativ undersökning och dess syfte är att, genomintervjuer med officerare ur Armén och Helikopterflottiljen, söka svar på hur man skakunna skapa tillit inom dessa behovssammansatta förband. Empirin från genomfördaintervjuer har prövats mot de ledarskapsteorier som idag används inom den svenskaFörsvarsmakten, samt mot en utvald del av den svenska teorimängd som idag finns atttillgå om nätverksbaserat försvar.Resultatet visar hur viktigt det är att Försvarsmakten snarast börjar öva i NBF-miljöer, trotsatt materiel och metoder inte är färdigdefinierade. Dessutom påvisas att det idag inte finnsen tillräckligt klar definition inom den svenska Försvarsmakten av vad begreppetbehovssammansatta förband innebär och att denna snarast bör skapas. Därutöver visas atttillit inom behovssammansatta förband både består av förtroende för utsedda chefer, samttillit mellan ingående förband. För att skapa denna tillit är det personliga mötet ochkontinuerliga övningar i olika förbandssammansättningar av fortsatt central betydelse. / Military units, designed and temporarily put together, for specific missions areone of the aims in the Swedish Network-based Defence. Trust within these unitsseems to be an important parameter to make them act jointly against a target.The main purpose of this qualitative examination is, trough interviews withofficers in the Swedish Army and Helicopter Wing, search for answers about howto create trust in these units. The interview answers has been examined against theleadership theories which are used today in the Swedish Defence Force andagainst some of the theories which today can be found in Sweden about theNetwork-based Defence.The result indicates that it is very important for the Swedish Defence Force toimmediately start exercise in Network-based environments. It also indicates thatthe Swedish Defence Force today doesn’t have a definite definition about whatmilitary units designed for specific missions in the Network-based Defence areand this must be created ASAP. It also indicates that trust in these units consistsof trust for the military commanding officers and trust within these units.Exercises and human contacts are two very important factors to create this trust,also in the Network-based Defence. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04