<p>Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.</p>

Militärt ledarskap har tidigare utforskats inom en militär kontext. De senaste åren har många officerare slutat inom försvaret och blivit chefer inom det civila. Uppsatsen undersöker kvalitativt huruvida dessa chefer har nytta av erfarenheten från försvaret i sitt civila ledarskap. Detta görs utifrån en litteraturgenomgång av ledarskapsforskning och den militära kontexten. Tretton chefer på mellanchef till VD-nivå intervjuades i ett semistrukturerat format inspirerat av grundad teori. Intervjuerna analyserades induktivt tematiskt. Vi kom fram till att militär ledarskapskompetens i en civil kontext präglas av en tydlighet i ledarskapet, snabbhet i beslut och konflikthantering, samt frekvent användande av feedback till medarbetare. Cheferna är tydligt uppgiftsorienterade även om detta i viss mån modifieras i förhållande till den civila kontexten. Vi formulerar en teori kring uppkomst och anpassning av militärt ledarskap utifrån militära och civila kontextuella faktorer.

Syfte &amp; frågeställningar Syftet med vår studie är att undersöka hur motivationsklimatet i Stockholmska fotbollsakademier bedrivs både i teorin och i praktiken. Frågeställningarna lyder enligt följande: I vilket motivationsklimat formar Stockholmska fotbollsakademier sina spelare? Har föreningarna ett utformat strategiarbete för hur de ska bedriva sin akademiverksamhet med fokus på motivationsklimat? Omsätts föreningens strategi för motivationsklimat in i akademins praktiska vardag? Metod För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en blandmetodik tillämpats. Achievement Goal Theory (AGT) har använts som teoretiskt ramverk. En semi-strukturerad intervju har genomförts med fyra akademichefer, tillhörande föreningar som återfinns i Svensk elitfotbolls (SEF) akademicertifiering. En induktiv tematisk resultatanalys har använts för att transkribera, koda och kategorisera resultatinnehåll. Enkäten Perceived Motivational Climate in Sport Questionnaire-2 (PMCSQ-2) har använts. Enkäten besvarades av spelare tillhörande någon av de fyra föreningar som akademicheferna representerade. Enkätsvaren har sammanställts och beräknats i programmet Excel. Resultat Motivationsklimatet är huvudsakligen uppgiftsorienterat i kombination med en viss ego-orientering. En kombinerad målorientering anser föreningarna vara den främsta elitförberedande utbildningen. Enligt akademicheferna ökade ett ego-orienterat motivationsklimat ju närmre seniorfotbollen man kommer. Det uppfattas inte av spelarna utifrån deras enkätsvar. Spelarna upplevde i hög grad ett uppgiftsorienterat motivationsklimat. Slutsats Stockholmska fotbollsakademier arbetar främst utifrån ett uppgiftsorienterat motivationsklimat, med ett stort fokus på individuell utveckling. Föreningar och spelare har inte samma uppfattning av ett kombinerat motivationsklimat. Samtliga föreningar saknade enskilda styrdokument för utformningen av akademins motivationsklimat. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2022.</p>