The research problem that has been identified for this study is that earlier research has heavily depended on strained financial situations in military organizations in order to explain why interservice rivalry occurs. This study seeks to complement this by looking at other possible factors as to why interservice rivalry emerges.  The purpose of the study is to look at interservice rivalry within the Swedish military between 1965 and 1975 and to establish what kind of interservice interactions can be identified in this time period in which the Swedish military also suffered from downsizing. However, a different approach will be used to study this case. The study will utilize Major Nicholas J. Clemens's theory on interservice rivalry which is explained in his report Fighting to get along, 1993. In his theory, Clemens established two main causes as to why interservice rivalry occurs. These are uncommon doctrine and resource allocation between the different services within the military. These factors can be combined to establish four possible interaction types between the different service branches.  With this in mind the main research question of the study has been established; What does Clemens’ theory contribute to our understanding of Swedish interservice rivalry during the Cold War? The study uses a theory-consuming approach with its foundation in Clemens’ theory. The method used is a qualitative text analysis with a hermeneutic approach. The material used is military journals produced either specifically for a given branch of the military or an all-encompassing military journal.  Ultimately, the study concludes that the army and airforce had a hostile interaction and that the same is true between the army and navy. However the airforce and navy had a cooperative interaction.

Gemensamma operationer handlar om att integrera stridskrafter, samtidigt som försvarsgrenar innebär en uppdelning av stridskrafter i separata organisationer. Hur påverkar en försvarsmakts organisationsstruktur dess förmåga att genomföra gemensamma operationer? I uppsatsen studeras Försvarsmaktens omorganisation till försvarsgrensstaber i perioden 2018–2021 som ett fall av militär organiserad för gemensamma operationer. Henry Mintzbergs Structure in Fives och Aaron P. Jacksons The Four Aspects of Joint används för att kombinera ett organisationsteoretiskt och krigsvetenskapligt perspektiv. Organisationens struktur utläses ur offentliga dokument. Den teoretiska analysen visar att Försvarsmaktens förmåga att integrera stridskrafter i gemensamma operationer kan minska till följd av omorganisationen. Detta beror på en ökad divisionalisering (uppdelning i självständigare delar) respektive avveckling av gemensamma ledningsstrukturer. Som slutsats föreslår författaren att relationen mellan organisationsstruktur och gemensamma operationer kan beskrivas med hjälp av två sammanhängande modeller. Den ena beskriver stridskrafter med olika stark organisatorisk självständighet. Den andra ställer stridskraft som organisatoriskt indelningskriterium mot indelningar med integrerade stridskrafter. Styrkor och svagheter i val av struktur beskrivs utifrån hur väl olika interdependencies (ömsesidiga beroenden) hanteras. Författaren föreslår att gemensamma ledningsstrukturer är nödvändiga för att överkomma de inneboende motsättningar som finns i varje organisatorisk grundlösning. Efter analysen tydliggörs att den krigsvetenskapliga teorin påverkas av ett utgångsperspektiv som förutsätter existensen av självständiga försvarsgrenar. Organisationsteorins bidrag utgör enbreddning av detta perspektiv.