När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat. / When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.

I december 2019 erkändes Covid-19 som en pandemi. Distansarbete gavs ut som en rekommendationen till individer som har möjlighet att arbeta hemifrån, och arbetsgivare blev ansvarig för att det digitala ledarskapet fungerar. Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om distansarbete och transformativt digitalt ledarskap predicerar arbetsmotivationen. Urvalet kategoriserades till två grupper, utifrån arbetstagare som arbetade med relationsinriktade yrken samt ekonomi och it. Totalt genererades 79 st fullständiga enkätsvar där deltagarna var i åldrarna 21-60 år. En digital enkät konstruerades som var baserad på The Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) samt Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Data analyserades i SPSS genom två multipla hierarkiska regressionsanalyser, där resultatet visade endast ett signifikant resultat vilket var att transformativt ledarskap positivt predicerar intrinsikal arbetsmotivation.

No description available.

Under 2019 uppkom en pandemi som fick en stor påverkan på mediebolag och deras anställda. Denna studie studerar hur mediebolag använder kommunikationsverktygen Zoom och Teams vid digitala förändringar inom verksamheten under Covid-19. Studien innehåller digital transformation, beteendeteori samt hur medarbetares arbetssituation påverkas av att arbeta på distans. Med hjälp av kvalitativa intervjuer med ledare och medarbetare gav det en inblick inom ämnet. Studiens slutsats visar på hur mediebolags ledare och medarbetare påverkas av distansarbete samt vilken påverkan kommunikationsverktygen Zoom och Teams har. Teknisk förmåga, en fungerande kommunikation för samtliga parter och en positiv inställning till förändring är avgörande för en lyckad digital implementering. Valet av kommunikationsverktyg beror främst på en strävan efter kundnöjdheten, kommunikationsverktygets funktioner och säkerhet.

Since the end of 2019 the world have been struck by the virus Covid-19 which have resulted in adjustments around the world such as working from home. Now it’s been over a year since the pandemic started and companies around the world are now wondering what to expect when the restrictions of working home dissolves. The aim of this study is to investigate how managers at the international company Parker Hannifin operating in the manufacturing industry have experienced the conversion of being a leader to become an E-leader due to Covid-19. We also want to investigate which possibilities and limitations managers experience with leading virtual teams. The aim is also to capture their thoughts of what’s important to bring to the future when it comes to continue leading virtual teams. To answer these questions inspiration was found about leadership and E-leadership, leading virtual teams, work-life balance, communication and teleworking. The empirical material in this qualitative study was collected through semi-structured interviews because the purpose of this study was to catch the experiences but also leave room for the respondents to tell more stories about the phenomenon in the interviews. The result shows that our respondents have experienced the conversion into becoming an E- leader easier than they thought. It also shows some disadvantages regarding increased virtual meetings and lack of spontaneous social interactions due to Covid-19. This comes with some challenges for the E-leader to face in the future. In the result some advantages appear such as more effective communication and cooperation. Furthermore, some complements are added into the E-leadership that is necessary to lead virtual teams such as soft values. Our study also discusses that a transformative and situation-based leadership is to prefer in times like these during Covid-19.

Titel: Transformativt ledarskap i en digitaliserad värld - En kvalitativ studie om användning av digitala verktyg och följarnas upplevelse av ett digitalt transformativt ledarskap Ämne: Magisteruppsats i företagsekonomi inriktning strategisk ledning, 30 hp. Författare: Arvin Moani och Anton Gustafsson  Handledare: Jean-Charles Languilaire  Examinator: Michal Lysek Nyckelord: Transformativt ledarskap, Digitala verktyg, Digitalt ledarskap, Ledare, Följare  Bakgrund: Idag påverkas de flesta organisationer av den digitala transformationen vilket leder till att ledarskapet nu måste förmedlas digitalt. Digitala ledare behöver därav utföra ledarskapet genom digitala verktyg och lösa de utmaningar digitaliseringen medför. Däremot är ledarskapet inte kopplat till någon traditionell ledarskapsstil och följarnas upplevelser av ledarskapet har inte uppmärksammats. Vidare specificeras inte vilka digitala verktyg en ledare är i behov av. Denna transformation har därför lett till ett aktuellt forskningsområde. Frågeställning: Hur använder en transformativ ledare digitala verktyg och anpassar sig till ett digitalt ledarskap? Syfte: Syftet med vår studie är att beskriva vilka digitala verktyg som behövs i ett digitalt transformativt ledarskap, samt beskriva hur följarna upplever ledarskapet. Detta görs genom att titta på hur väl det transformativa ledarskapet fungerar i den digitala miljön samt vilka digitala verktyg som används utifrån både ledare och följares perspektiv.   Metod: Studien genomfördes med kvalitativ karaktär och tillämpar en abduktiv ansats. Insamling av data har utförts genom semistrukturerade intervjuer till ledare inom olika branscher. Datainsamling från respektive ledares följare utfördes även genom kvalitativa enkäter. Den totala datainsamlingen bestod av 7 ledare och 19 följare.  Resultat: Studien drar slutsatsen att de digitala verktyg en digitalt transformativ ledare värdesätter främst är IKT och GSS/fildelnings verktyg. Vidare finner studien att andra digitala verktyg ledare använder är komplement och grundas på arbetet som utförs. Studien fastställer även att följarna i stor grad bekräftar ledarnas syn på det digitalt transformativa ledarskapet. Vidare finner studien tre centrala faktorer för ledarskapet som består av kommunikation, individ uppmärksammande och teknisk kunskap.

Den ökande andelen äldre personer, den rådande arbetskraftsbristen och den pågående digitaliseringen i samhället ställer tuffa krav på svensk äldreomsorg. Samtidigt erbjuder den tekniska utvecklingen en möjlighet till effektivare arbetssätt med högre kvalitet. För att kunna nyttja teknikens möjlighet krävs en lyckad verksamhetsutveckling med chefer som driver utvecklingen framåt. Tidigare forskning visar att chefens syn på sitt utvecklingsarbete påverkar vad som sker i praktiken. Chefen är den som leder utvecklingsarbetet ute i verksamheterna och forskning pekar på brister i de förutsättningar som ges för att driva ett effektivt och ändamålsenligt utvecklingsarbete. Det saknas träning och utbildning och chefer får svårt att prioritera utvecklingsarbetet i förhållande till vardagliga problem. Syftet med denna studie var att belysa i vilken utsträckning första linjens chefer deltar i verksamhetsutveckling baserad på digital teknik och deras erfarenheter av att leda under digitaliseringsprocessen och vid implementering av välfärdsteknik. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning. Sju semistrukturerade intervjuer av första linjens chefer inom kommunal äldreomsorg utfördes och analyserades med inspiration ifrån fenomenologin. Resultatet pekar på att första linjens chefer har liten möjlighet att påverka den digitala utvecklingen i verksamheterna. Chefernas uppdrag är att implementera den välfärdsteknik som ledningen fattat beslut om. Ledarskapet främjas av digital kompetens, information och stöd ifrån ledning, samt möjligheten att vara delaktig vid den digitala verksamhetsutvecklingen. Hinder som tidsbrist, ekonomiska besparingar och system som ej går att samköra visar sig ha negativa konsekvenser för chefers ledarskap.

På grund av digitala teknologins framväxt står organisationer inför utmaningar där de behövergenomgå digitala transformationer för att möta omgivningens nya krav och behov. För attlyckas i den digitala transformationen behöver organisationer arbeta aktivt med att styraorganisationens digitala resurser och se till att IT och verksamhet samverkar. Rollen somförvaltningsledare återfinns inom ramverket pm³, vilket är en förvaltningsstyrningsmodell somappliceras för att på ett strukturerat sätt kunna prioritera mellan förvaltningens uppdrag, skapaen samverkan mellan IT och verksamhet samt ge en helhetsbild över de digitala resurser somfinns inom organisationen. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för rollensom förvaltningsledare i praktiken i en kontext som karaktäriseras av förändring, digitaltransformation samt IT-styrning. Vilket görs genom att studera förvaltningsledarrollen i enmyndighet i Sverige vilken genomgår en digital transformation. Den empiri som studiengrundar sig i är interna dokument, observationer och intervjuer för att ge en rättvis bild av denkontext som studerats. Studiens resultat visar att förvaltningsledarna har en central roll inomden digitala transformationen eftersom de både leder och driver den framåt. De förutsättningarsom har visat sig nödvändiga för att förvaltningsledare ska vara framgångsrika i sin roll ärbland annat: att de har förtroende och stöd; att de har en gemensam vision; att de har deninformation som behövs för att kunna utföra sitt arbete; att samarbetet inom förvaltningen samtäven mellan förvaltningen och övriga delar av organisationen fungerar; att de har förståelse förderas roll som ledande i den digitala transformationen; att de har en organisationsstruktur ochorganisationskultur som främjar arbetet med förvaltning och den digitala transformationen.

Denna studie syftar till att analysera ledarskapet inom en statlig stadsbyggnadsförvaltning i södra Sverige under pandemin 2021. Baserat på detta syfte har följande frågor formulerats: Hur utspelar sig chefsrollen i en digital arbetsmiljö? Hur uppfattar medarbetarna det digitala ledarskapet? Vad tycker de anställda om att arbeta hemifrån? En kvalitativ fallstudie har genomförts för att besvara dessa frågor, där den huvudsakliga formen för informationsinsamling har varit genom kvalitativa intervjuer med medarbetare och chefer. Resultaten visade att ledarrollen har förändrats i många aspekter sedan pandemin började, särskilt i hur kommunikationen med medarbetare hanteras. Övergången från att arbeta heltid på kontoret till att mestadels arbeta hemifrån har resulterat i en förändring i hur chefer främst hanterar möten och sociala interaktioner. Den sociala sammanhållningen mellan anställda har försämrats, även fast lösningar för att bibehålla den har genomförts. Den allmänna uppfattningen bland alla anställda är att arbeta hemifrån kommer att bli allt vanligare inom arbetsplatsen. Det nämns särskilt att den ökade arbetseffektiviteten och tidsbesparingar, särskilt när det gäller minskad pendling, kommer att göra det svårt att övertyga anställda att återvända till kontoret på heltid. / This study aims to analyze the leadership of a governmental urban planning administration in southern Sweden during the pandemic 2021. Based on this purpose, the following questions have been formulated: How do the managerial role act out in a digital work environment? How do employees perceive that digital leadership? What do employees think about working from home? This qualitative case study has been conducted to answer these questions whereas the main form of information gathering has been through qualitative interviews, with regular employees and managers. The results showed that the leadership role has changed in many aspects since the pandemic began, especially in how the communication between co-workers is handled. The transition from working full-time in the office, to mostly working from home, has resulted in a change in how managers primarily handle meetings and social interactions. It has become more difficult to maintain social cohesion between employees, but measurements to maintain it has been implemented and is something the employees appreciate. That working from home will become increasingly common in public administration is the general perception among all employees. It is particularly mentioned that the gained increased work efficiency and the time savings, especially regarding less commuting, will make it difficult to convince the employees to return to the office on a full-time basis.

Covid-19, också benämnt som coronaviruset, som bröt ut år 2020 drabbade inte enbart hälso- och sjukvården på ett kritiskt sätt, utan hela arbetsmarknaden sattes ur spel. På grund av tvingande restriktioner i många länder var människor tvungna att hålla sig hemma. Företag i alla olika branscher tvingades att digitalisera sin verksamhet i en mycket högre takt än tidigare planerat. Framtidens arbetssätt kom under pandemin att i en högre grad bli en verklighet och vardag för alla eftersom i princip alla arbetsplatser fick ställa om utefter de nya förutsättningarna. Pandemin har inte endast förändrat sättet att arbeta utan nya behov har också vuxit fram. Vi lever idag i en arbetssituation där hybridkontor ofta är det nya ”vanliga” och fler och fler arbetsgivare erbjuder distansarbete till sina medarbetare. I sin tur tenderar det att arbetsgivaren och ledarna ställs inför nya utmaningar eftersom krav och behov från medarbetare ser annorlunda ut idag än innan pandemin utbröt. Det är därför viktigt för organisationer, som idag erbjuder distansarbete, att skapa förutsättningar för att kunna påverka motivationen hos medarbetare som idag arbetar på distans. Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara hur mänskliga kritiska framgångsfaktorer bidrar till att påverka yttre och inre motivationsgrader hos konsulter, interna projektledare och ledare när de i högre grad samarbetar via ett digitalt verktyg, ur ett-till-många perspektiv inom en konsultorganisation. I denna kandidatuppsats tillämpas fallstudiemetoden och en litteraturstudie har genomförts, som i sin tur har använts som grund för skapandet av en analysmodell. Utifrån analysmodellen upprättades en semistrukturerad intervjuguide som användes till de personliga intervjuerna. Fem personliga intervjuer genomfördes med fallorganisationens medarbetare som representerar de olika aktörerna i analysmodellen. Kandidatuppsatsens viktigaste slutsatser är att en upplevd känsla av gemenskap genom gemensamma aktiviteter bidrar till trygghetskänsla och arbetstillfredsställelse. Att ha en nära dialog med sina medarbetare och lyhörda ledare främjar ett gott samarbete på distans och ökar samtidigt motivationsgraden. För ett gott samarbete på distans är en viktig framgångsfaktor att även ha möjligheten till fysiska träffar. Det är också viktigt att främja en medarbetares personliga utveckling för att öka graden av självkänsla och påverka motivationsgraden positivt.