Regeringens styrning av sin förvaltning är en fråga som över tid varit i fokus för den förvaltningspolitiska forskningen. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka en eventuell variation i regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 genom att studera politiska dokument; förordning med instruktion, regleringsbrev och tillkommande regeringsbeslut. 2015 ombildades Polisen där regeringen valde en fortsatt styrning med ny ledningsform, enrådsmyndighet. Med grund i det teoretiska ramverket med fokus på New Public Management och governance undersöks även på vilket sätt styrningen kan sättas i relation till den valda ledningsformen och om det går att iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom enrådsmyndighet. Undersökningen präglas av en textanalytisk metod där genomförandet med utgångspunkt i analysverktyget kombineras dels med en kvantitativ utformning dels med en mer fördjupad kvalitativ inriktning. Med grund i empirin och den valda teorin visar undersökningen att regeringens styrning av Polisen under 2012-2018 i större utsträckning speglar en rik variation än kontinuitet över tid och att det därför inte går att iaktta några varaktiga tendenser. Vidare går det inte utläsa några styrningstendenser som specifikt kan återknytas till regeringens val av ledningsform, vare sig för Rikspolisstyrelsen eller för Polismyndigheten. Avslutningsvis genererar undersökningen även slutsatsen att det inte går iaktta en förflyttning mot en mindre detaljerad styrning under den period regeringen har valt att styra Polismyndigheten genom ledningsformen en-rådsmyndighet. I sammanhanget bör särskild uppmärksamhet riktas mot den utmaning som finns att tolka detaljeringsgraden, det vill säga styrningens precision, och den avslutande slutsatsen bör därför iakttas med viss försiktighet.

<p>Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation.</p><p>Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern?</p><p>Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group.</p><p>Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj.</p><p>Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande.</p><p>Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.</p>

Den här uppsatsen behandlar organisering av applikationsportföljer. En applikationsportfölj är enligtvår definition i denna uppsats det samlade antalet applikationer som finns inom en verksamhet ochen applikation är ett informationssystem som används direkt i verksamheten. Med organisering menar vi i denna uppsats hur ett systemstöd för styrning av en applikationsportfölj kan strukturerasoch vad det bör finnas för information om varje applikation. Uppsatsen redogör för ett antal undersökningar som vi har genomfört på olika affärsenheter inomSaab Group i Linköping och Huskvarna samt en undersökning på ett referensföretag undersommaren 2009. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur en koncern kan organisera engemensam applikationsportfölj. Vi kommer dra nytta av lärdomar från de olika affärsenheterna och tre teoretiska fält i vår undersökning: Application Portfolio Management, ITIL och affärsmässigförvaltningsstyrning. Utifrån detta syfte formulerade vi ett antal frågeställningar där vår huvudfrågablev: Hur kan en gemensam applikationsportfölj organiseras i en koncern? Insamlandet av material till undersökningen skedde genom intervjuer utförda på de olikaaffärsenheterna på Saab Group och referensföretaget. Vi har även själva fått möjligheten att undersöka två systemstöd som stödjer organiseringen av applikationsportföljen på Saab Group. Vi har genom vår undersökning kommit fram till ett antal punkter som är viktiga vid organiseringenav en applikationsportfölj. Följande information om varje applikation bör tas hänsyn till vid beslutrörande applikationsportföljen: kategorisering av applikationen, kostnader för applikationen, applikationens livscykel, applikationens användningsgrad, applikationens betydelse för verksamheten och applikationens koppling till den verksamhetsprocess den är tänkt att stödja. Vi har utifrån dettatagit fram ett antal attribut vi anser borde finnas med i ett systemstöd för en applikationsportfölj. Vi ser att ITIL kan bidra med en modell för livscykelhantering. ITIL förespråkar även ett gemensamtspråk i verksamheten vilket är viktigt för att förenkla arbetet mellan olika affärsenheter, därmedockså att organisera en gemensam applikationsportfölj. Det finns även processer för incident- och problemhantering som skulle kunna vara användbart vid arbete med applikationsportföljen. Det trorvi är en fördel för att effektivare kunna hantera sina applikationer och minska tiden som applikationer måste tas ur drift på grund av felhantering eller liknande. Vi anser att affärsmässig förvaltningsstyrning kan föra IT-verksamheten och affärsverksamheten närmare varandra. Det går också genom denna modell förtydliga vad som är knutet till en applikationoch detta skulle vara användbart i organiseringen av applikationsportföljen. Det skulle även underlätta förvaltningen genom den förvaltningsorganisation som finns i affärsmässig förvaltningsstyrning, med en rollindelning som tydliggör ansvarsområden.

Detta är en fallstudie om skapandet av en systemförvaltningsorganisation och införandet av en organiserad systemförvaltningsverksamhet i en organisation som inte har någon sådan sedan tidigare. Med hjälp av dokumentstudier och intervjuer letar studien efter de områden som utgjort de största utmaningarna. Resultatet var att sex stycken områden identifierades som problem och alla dessa var relaterade till verksamhet snarare än att vara tekniska områden. Samtidigt visade det sig att flera områden som i tidigare forskning nämnts som problem inte utgjorde några svårigheter i detta fall.

Intresset for systemförvaltning har ökat under senare ar, inte minst mot bakgrund av att stora resurser av de totala ADB-kostnaderna anses åtgå till förvaltning av befintliga system. Syftet med den har studien är att undersöka vad systemförvaltning egentligen innebär. Den här studien kan sagas utgöra en grundläggande verksamhetsanalys av systemförvaltningsarbetet med inriktning på andringshantering och dess problembild. Sju fallstudier har genomförts i svenska organisationer som bedriver systemförvaltning. Utifrån dessa fallstudier har begrepp och kategorier genererats med hjälp av ”grounded theory” - ansats. Rapporten bestar av en inledande de] där frågeställningar, forskningsmetod och teoretiska förutsättningar redovisas. Därefter redovisas det empiriska materialet från fallstudien. Resultatet av studien visar att systemförvaltning idag bedrivs främst ADB-inriktat De verksamhetsinriktade aspekterna tillgodoses inte tillräckligt. I rapporten presenteras därför en är- och en bör-definition av systemförvaltning. Ar-definitionen uttrycker hur systemförvaltning bedrivs idag (på ADB-inriktat sätt). Bor-definitionen uttrycker vad systemförvaltning borde vara utifrån en verksamhetsinriktad syn. Systemförvaltningens aktiviteter har identifierats och presenteras i rapporten. Avgränsning mot närliggande aktiviteter görs genom att en ny livscykelmodell for informationssystemarbete presenteras. Ett antal ansvarsroller som är nödvändiga i samband med systemförvaltning har identifierats och presenteras i rapporten. / <p>Detta forskningsprojekt har bedrivits med finansiellt stöd från Länsstyrelsen i Jämtlands län, Mitthögskolan, L M Ericsson Data AB och Jämtdata AB.</p>

The purpose of this study is to provide recommendations to further develop and improvements of models which can be applied to IT governance models for system maintenance. The work investigates gaps in the implementation and using phase of the model pm3 and also models which are inspired in pm3. The aim of the present paper is to answer the research questions which are related to (1) which critical success factors that have an impact on the governance of system maintenance management and also for the model pm3 and (2) how maintenance management models can further be developed and improved. This qualitative study is a case study in which a questionnaire and interview in two steps have been completed. The sample of respondents have been made with a specific purpose that reflects the selected qualities and relevance of the study and also with a geographical distribution. The study resulted in a number of critical success factors for the model pm3 where some of these can be considered as general for all maintenance management models. The results shows the need of a maintenance management model that is designed for the agile working method and suitable for all types and sizes of organisations. It is an area where maintenance management models and pm3  need to develop within. / Syftet med denna studie är att kunna ge rekommendationer till utveckling och förbättringar av modeller som kan tillämpas vid IT-styrning av modeller för systemförvaltning. Arbetet undersöker brister i införandet och användandet av modellen pm3 samt modeller som är inspirerade av pm3. Studiens mål är att besvara frågeställningarna som behandlar (1) vilka kritiska framgångsfaktorer som har en påverkan för styrning av systemförvaltning samt för modellen pm3 och (2) hur förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 kan utvecklas och förbättras. Den kvalitativa studien är en fallstudie där en enkätundersökning och två olika intervjusteg har utförts. Urvalet av respondenter har gjorts med ett specifikt syfte som speglar de utvaldas kvaliteter och relevans för studien samt med en geografisk spridning. Studien resulterade i en mängd kritiska framgångsfaktorer för modellen pm3 där en del av dessa kan anses som generella för alla förvaltningsstyrningsmodeller. Resultatet påvisar även behovet av en förvaltningsstyrningsmodell som är anpassad för det agila arbetssättet samt behovet av en modell anpassad för olika storlekar av organisationer. Vilket är ett område som förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 bör utvecklas inom.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

The purpose of this study is to examine the management of Karlskrona municipality's elderly care. The aim is to examine how the management is related to the theory of New Public Management. In addition, the study will investigate how the administration's employees, in this case the caregiver, respond to the management. In order to investigate this, the steering characteristics that are described by Lennart Lundquist in his theory of implementation, can, wants and understand will play a central part in the study. The essay is a case study based on a qualitative method and semi-structured interviews were made with employees in Karlskrona municipality's home care. The analysis reveals that there were several ideas in the management of the municipality's elderly care that can be seen in relation to the theory of New public management. In addition, the analysis reveals that the caregivers to a certain extent can and wants to comply with the current management, but lacks regarding their understanding of the steering can be identified, which can be seen as a negative effect to the steering overall.

På grund av digitala teknologins framväxt står organisationer inför utmaningar där de behövergenomgå digitala transformationer för att möta omgivningens nya krav och behov. För attlyckas i den digitala transformationen behöver organisationer arbeta aktivt med att styraorganisationens digitala resurser och se till att IT och verksamhet samverkar. Rollen somförvaltningsledare återfinns inom ramverket pm³, vilket är en förvaltningsstyrningsmodell somappliceras för att på ett strukturerat sätt kunna prioritera mellan förvaltningens uppdrag, skapaen samverkan mellan IT och verksamhet samt ge en helhetsbild över de digitala resurser somfinns inom organisationen. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för rollensom förvaltningsledare i praktiken i en kontext som karaktäriseras av förändring, digitaltransformation samt IT-styrning. Vilket görs genom att studera förvaltningsledarrollen i enmyndighet i Sverige vilken genomgår en digital transformation. Den empiri som studiengrundar sig i är interna dokument, observationer och intervjuer för att ge en rättvis bild av denkontext som studerats. Studiens resultat visar att förvaltningsledarna har en central roll inomden digitala transformationen eftersom de både leder och driver den framåt. De förutsättningarsom har visat sig nödvändiga för att förvaltningsledare ska vara framgångsrika i sin roll ärbland annat: att de har förtroende och stöd; att de har en gemensam vision; att de har deninformation som behövs för att kunna utföra sitt arbete; att samarbetet inom förvaltningen samtäven mellan förvaltningen och övriga delar av organisationen fungerar; att de har förståelse förderas roll som ledande i den digitala transformationen; att de har en organisationsstruktur ochorganisationskultur som främjar arbetet med förvaltning och den digitala transformationen.

This study describes the Swedish Government's public management of the Swedish Police Authority. It also illustrates some of the Government's political promises towards the Police Authority. The reason for making this study is the situation of escalating shootings in the society and reports about a crisis in the Police Authority. Therefore is the purpose of the study to find out if there are any changes in the Government's public management of the police during the 2014-2018 term of office in relation to this situation. The method is a review of state budgets, appropriation directions, regulations, government bills and other acts which are compared with theories of public management. The results shows that the greatest change this far happened late in the term of office when the Swedish Police Authority received an increased appropriation. The Swedish Police Authority also received new government mandates with the purpose to solve specific problems within the police authority. In relation to theories of public management, the Swedish Government's management of the police focuses on the indirect types of management to reach results within the direct management of laws and regulations.