Syftet med denna studie var att studera hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter om social och organisatorisk arbetsmiljö (AFS 2015:4) mottas och planeras för inom ett antal centrala förvaltningsmyndigheter. Studien undersökte vilka incitament för en omläggning av arbetsmiljöarbetet som följer av föreskrifternas lansering. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med elva HR-medarbetare på central och regional nivå vid sju centrala förvaltningsmyndigheter i Sverige. Intervjuerna genomfördes i april 2016 i samband med att AFS 2015:4 trädde i kraft. Resultatet visade att den sociala och organisatoriska arbetsmiljön vid myndigheterna påverkades av en hög arbetsbelastning i samspel med ett varierande bemötande från kunder och från kollegor. Därför har föreskrifterna mottagits med en positiv attityd av HR-medarbetare på grund av sitt symbolvärde men att mer konkreta definitioner av begrepp och riktlinjer för arbetsmiljöarbete upplevdes saknas. Majoriteten av informanterna ansåg emellertid att de redan innan föreskrifterna bedrev ett gott arbetsmiljöarbete gällande sociala och organisatoriska aspekter vid deras myndigheter. De insatser som ändå planeras för bland ett flertal myndigheter till följd av AFS 2015:4 är översyn av styrdokument, utbildning av chefer och skyddsombud samt utökad dialog mellan chef och medarbetare.

This essay deals with the principle of communication as phrased in section 17 of the Swedish administrative act. According to this section administrative authorities are obliged to inform a party involved in an administrative case of all material which has been added to the case by somebody else and is of importance for the decision and then give the party an opportunity to comment on it. The purpose of this essay is to examine how courts evaluate the way administrative authorities apply this rule. How do the authorities fail in their obligation to communicate and what do the courts say about this? The essay includes a description of the details of the law and what preparatory work and doctrine say about it. The essay includes an analysis of thirteen court cases. The courts were critical of the application of the rule in a majority of cases. The analysis showed different kinds of deviations from the obligation to communicate. The courts only accepted minor deviations. In most cases where the authorities had failed in their communication the courts reversed the decisions. The conclusion of the analysis is that the courts are very strict when they evaluate how administrative authorities apply their obligation to communicate. / I inledningen till denna uppsats görs en liknelse mellan det som kallas kommunikationsprincipen och boken Processen av Franz Kafka där huvudpersonen upplever motsatsen till allt det som denna princip innebär. Uppsatsen behandlar kommunikationsskyldigheten som den regleras i 17 § förvaltningslagen. Det är en skyldighet som förvaltningsmyndigheter har gentemot enskilda och som är mycket viktig för rättssäkerheten och allmänhetens förtroende för myndigheter. En enskild kan vara inblandad i ett ärende hos en förvaltningsmyndighet. Det kan till exempel handla om att en person söker bygglov eller att en person som äger en restaurang riskerar att få sitt serveringstillstånd indraget. I alla sådana ärenden som innebär myndighetsutövning mot enskild måste myndigheten informera den som är part i ärendet om alla de uppgifter som tillförts ärendet av någon annan än honom/henne själv och som har betydelse för utgången i ärendet. Det kan handla om muntliga eller skriftliga uppgifter, uppgifter som tillförts ärendet inifrån eller utifrån myndigheten. Parten ska också ges tillfälle att komma med synpunkter på dessa uppgifter. Den enskilda individen ska inte själv behöva undersöka om nya uppgifter kommit in. Det är myndighetens ansvar att se till att den enskilda får dessa uppgifter.   Syftet med denna uppsats är att undersöka hur domstolarna bedömer att förvaltningsmyndigheterna tillämpar denna regel. Vilka brister finns i myndigheternas tillämpning av sin kommunikationsskyldighet och hur bedömer domstolarna dessa brister? Vad beror bristerna på?   För att undersöka detta analyserades totalt 13 rättsfall. Där förekom olika typer av brister i kommunikationen, muntliga yttranden från t.ex  arbetsgivarrepresentanter i tjänstetillsättningsärenden kommunicerades inte. I ett par fall informerade myndigheterna inte om uppgifter de själva tillfört ärendet. Orsakerna till bristerna kunde förutom försummelse och bristande rutiner vara feltolkningar av lagen. I ett par fall kunde man misstänka att myndigheterna avsiktligt avstod att meddela vissa uppgifter. Domstolarna godtog bara mycket små avvikelser från kommunikationsskyldigheten. I de allra flesta av fallen bedömde domstolarna att bristerna var så allvarliga att besluten upphävdes och återförvisades till lägre instans för ny bedömning Analysen visar att domstolarna är mycket stränga i sin bedömning av förvaltningsmyndigheternas tillämpning av regeln om kommunikationsskyldighet.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

The aim of this study is to examine how victims and perpetrators of honour-related violence are portrayed in discourses of Swedish administrative authorities who have a national mission to combat honour-related violence. Carol Bacchi’s what’s the problem represented to be is used as an analytical tool together with the concept of cultural and universalist speech. This is used to analyse the problem representations on which honour-related violence is based on, how victims and perpetrators of honor-related violence are portrayed and with what consequences. The analysis shows that there are three salient problem representations: “lack of knowledge”, “failed integration” and “inadequate cooperation”. The analysis also show how victims and perpetrators of honor-related violence are portrayed in both cultural speech and universalist speech in a complex and intertwined social construction.

Vi frågar oss vad samhället gör idag för att hjälpa de individer som vill leva ett liv utan kriminalitet oavsett ålder. Studiens syfte var att undersöka och analysera skillnader i stöd och hjälp som kan erbjudas till individer i olika åldrar. Dem som vill återintegreras i samhället utan kriminalitet. Vi tar i studien upp framgångsrika koncept, individanpassning av stöd och hjälp samt utvecklingsmöjligheter. Med hjälp av resultatet från de semistrukturerade intervjuer som genomfördes. Sex socialarbetare som alla besitter olika kunskap och yrkeserfarenhet inom socialt arbete deltog i intervjuerna. Samtliga arbetar med individer i olika åldrar som begått kriminella handlingar.   Resultatet analyserades med hjälp av KAIMeR-teorins begrepp kontext, aktörer, insatser, resultat samt mekanismer. Begreppen ligger till grund för den tematiska analysens definierade och namngivna teman.   Det som påvisades i studien var att det förekom skillnader i erbjudet stöd och hjälp till individer i olika åldrar, som vill lämna ett liv i kriminalitet. Återkommande i studien uttalade socialarbetarna behovet relationsskapande och motivering för att hjälpa individerna. Samt att individerna de möter i arbetet är det viktigaste. Något som även belystes i empirin var verksamheternas förutsättningar och vikten av samverkan. Studiens slutsatser visade att det fanns skillnader i individanpassat stöd och hjälp med hänsyn till ålder. Relationsskapande, samverkan och motivationsarbete visade sig vara ett framgångsrikt koncept för de yrkesverksamma i arbetet med individer som vill lämna ett liv med kriminalitet. Ytterligare en slutsats visade på de kontextuella villkorens påverkan i arbetet och att förutsättningarna inom de olika verksamheterna behöver förändras. Därmed möjliggörs den individanpassning som behövs i arbetet.

Det finns ett stort intresse för hur styrningen av de svenska myndigheterna är utformad och hur den påverkar deras medarbetare. De svenska myndigheterna anses i världen vara välfungerande och har som offentlig verksamhet många utmaningar inför utformningen av styrningen. Försäkringskassan är en svensk myndighet som en stor del av Sveriges befolkning kommer i kontakt med. Den här studien har som avsikt att visa hur styrningen kan vara utformad på lokal nivå. Vi har gjort en fallstudie på Försäkringskassan i Luleå baserad på möjliggörande och tvingande styrning. Vi upptäcker att Försäkringskassan har inslag av både möjliggörande och tvingande styrning. Handläggare styrs av kvantitativa mått, men ges även möjlighet både att påverka hur styrningen är utformad samt att få insyn i hur styrningen är framarbetad. Handläggarna känner även i viss utsträckning att ett fokus ligger på de kvantitativa måtten och att de i huvudsak förväntas hinna med att utföra ett visst antal ärenden per dag. / There is a great deal of interest in how the management of the Swedish public sector works and how it affects its employees. The Swedish public sector is considered well-functioning in the world and, as public sector, it has many challenges in the design of management system. Försäkringskassan is a Swedish authority that a large part of Sweden’s populations comes into contact with. This study aims to show how the management control can work on a local level. We have conducted a case study on Försäkringskassan in Luleå based on enabling and coercive control. We find that Försäkringskassan has elements of both enabling and coercive control. Case workers are guided by quantitative measures, but they are also given the opportunity to influence how the control system is designed as well as to gain insight into how the control system is designed and why. The case workers also feel to some extent that the focus is in the quantitative measurements and that they are largely expected to do a certain number of cases per day.

Syftet med denna studie har varit att undersöka användarmedverkan vid utveckling av digitala tjänster hos statliga förvaltningsmyndigheter i Sverige. Tidigare har forskning fokuserat på att undersöka kommuner och deras involvering av användaren vid utveckling av tjänster. Forskning visar att tjänstemän i kommuner har en mer negativ attityd gentemot utveckling av tjänster och därmed negativa till involveringen av användaren i utvecklingen. Anledningen beror på att det är ett tidskrävande arbete som inte har ekonomisk nytta och där det inte finns tillräckligt med kunskap hos de anställda för att driva arbetet med användaren. Litteraturen är idag flera år gammal och i behov av uppdatering. Utöver det har forskningens mål tidigare varit kommuner och därmed skiftas fokuset här till högre organ, nämligen statliga förvaltningsmyndigheter. Studien har utgått utifrån en kvalitativ metod med inslag av abduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med nio anställda verksamhetsutvecklare och UX-designers från fem olika myndigheter: Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket, Tillväxtverket och Transportstyrelsen. Resultatet visar att användarmedverkan bedrivs, dock till en begränsad nivå. Myndigheterna har en betydligt mer positiv inställning till involvering av användaren jämfört med kommunernas tjänstemän och det finnsdessutom en önskan att involvera användaren ytterligare. Utmaningar som påverkar till vilken grad användarmedverkan bedrivs är bland annat bristande resurser som budget och relevant kompetens hos anställda. Den mest förekommande utmaningen är dock bristande tid, där reformer från regeringen orsakar korta deadlines, varav myndigheterna tvingas släppa arbetet med användaren och fokusera på det nyinkomna, statliga uppdraget. Studien ökar förståelsen för de statliga myndigheternas arbetssätt och bidrar till framtida forskning, i hopp om att öka kunskapen och ta itu med utmaningarna som de anställda ställs inför vid utveckling av tjänsterna. / The aim of this study has been to examine government agencies’ user participation of citizens, when developing public e-services. In previous research papers, the aim of the studies have been to examine municipalities and their involvement of users in the development of public e-services. The studies show that the officials have a negative attitude towards the development of services and consequently, being negative towards involving the user in the process. The reason for this being, a time-consuming work that has no financial benefits and the employees not having enough knowledge to work with the user. However, those studies are many years old and in need of an update. Moreover, researchers’ aim has previously been municipalities, and therefore the focus is now shifting to higher grounds, namely state agencies. This study is based on a qualitative method with an abductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with nine government employees, possessing roles such as business developers and UX-designers, from five different government agencies: The Swedish Public Employment Service, The Swedish Board of Student Finance, The Swedish Tax Agency, The Swedish Agency for Economic and Regional Growth, and The Swedish Transport Agency. The results show that user participation is managed, although to a certain extent. The agencies have a more positive attitude to the involvement of users, compared to the municipalities, and there is a wish to include the user even more. The challenges that affect to what degree the user is involved, are lack of resources, such as budgets and lack of employee-competence. The most recurring challenge however, is time, where legal reforms from the government cause short deadlines, of which the agencies are forced to drop the user-based work and focus on implementing the new laws.The study increases the understanding of the agencies’ work and contributes to future research, in hopes of increasing the knowledge and learning ways to deal with the challenges the employees are faced with when developing public e-services.