Sammanfattning: I takt med att samhällets behov av kunskap ökar så ökar även behovet av utbildning genom livet. I den här uppsatsen har vi undersökt en ledarskapsutbildning för mellanchefer inom statliga myndigheter, vi har tittat på vilken typ av undervisning som har visat sig generera djupast kunskaper och vad behållningen av utbildningen har varit. De frågeställningar som vi haft för studien har varit följande: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen? för att besvara frågeställningarna har vi gjort sex kvalitativa intervjuer med deltagare som genomgått ledarskapsutbildningen olika år.   Datum: 2015-02-13    Författare: Charlotte Danielsson, Sofia Laurin    Handledare: Joacim Andersson    Examinator: Wieland Wermke   Titel: Kompetensutveckling inom statliga myndigheter - En studie av mellanchefers upplevelse av en internutbildning   Nyckelord: Lärprocess, erfarenhetsbaserat lärande, kollektivt lärande, livslångt lärande    Frågeställning: Vilka lärtillfällen har gett kunskap till deltagarnas nuvarande yrkesuppdrag? Hur värderar deltagarna innehållet i utbildningen? Vad är den övergripande behållningen av utbildningen?     Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka en internutbildning inom statliga myndigheter i termer av hur deltagare värderar utbildningens olika innehåll. Vi har velat undersöka vilka delar i utbildningens upplägg och innehåll som deltagarna har ansett varit betydelsefulla för deras lärande men också vilka kunskaper och erfarenheter de har kunnat ta med sig tillbaka till det vardagliga yrkeslivet.     Teori: Erfarenhetsbaserat lärande och kollektivt lärande.   Metod: Kvalitativ metod    Slutsats: Lärandet har främst skett genom diskussioner med föreläsarna, genom seminarium samt genom att utbyta erfarenheter med andra deltagare i utbildningen. HCIS har bidragit till att de allra flesta deltagarna utvidgat sitt sociala nätverk vilket vi bedömer har varit en av programmets främsta behållningar samt en förutsättning för det livslånga lärandet.

No description available.

<p>Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet.</p><p>Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna.</p><p>Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.</p>

Under senare år har det gjorts flera satsningar för att utveckla och stärka internrevisionen inom statliga myndigheter och ett 60-tal myndigheter omfattas idag av den så kallade Internrevisionsförordningen. Förordningen ställer krav på att myndigheten ska ha en internrevision inrättad och för denna ställs vissa krav på kompetens och objektivitet. Inom privat sektor har studier visat att en hög kvalitet på internrevision kan leda till att avgifterna för externrevisionen sänks. Syftet med denna studie är att undersöka om internrevisionen inom statliga myndigheter har någon inverkan på avgiften för myndigheternas årliga externrevision. Detta är relevant eftersom det under de senaste åren gjorts satsningar på internrevision, samt att det finns krav på att ett visst samarbete ska ske mellan myndigheternas externrevisor Riksrevisionen och internrevisionerna. Med hjälp av en regressionsmodell baserad på tidigare studier testar vi om olika variabler för kvalitet på internrevisionen har en effekt på avgiften för externrevision hos statliga myndigheter som omfattas av Internrevisionsförordningen. Resultatet av undersökningen skiljer sig mot tidigare forskning och visar att kvaliteten hos internrevisionen inte har någon signifikant negativ påverkan på avgiften för externrevision. Orsaken till det oväntade resultatet härleder vi främst till av Riksrevisionen inte har några konkurrenter samt är anslagsfinansierade varför det för dem inte finns tillräckliga incitament att sänka sina avgifter.

No description available.

Bakgrund: Användningen av uppföljnings- och kontrollsystem har stor betydelse både för privata och offentliga verksamheter. Uppföljning och utvärdering är två viktiga processer som oftast inte är tillräckliga inom offentliga verksamheter. För att öka användningen av dessa och för att nå en högre effektivitet efterfrågas ökad kompetensnivå samt kontinuerliga rutiner för utvärdering och utveckling. Dessa processer används för att avgöra om offentliga verksamheter utvecklas i enlighet med sina mål och att organisationens arbete fungerar som planerat. Syfte: Studien syftar primärt till att utvärdera hur Kronofogdemyndigheten Sydosts interna uppföljningssystem GUPP fungerar och är uppbyggt samt om det uppfyllt sitt implementeringssyfte utifrån dess förväntade effekter. Med utgångspunkt i analysen skall studien också generera åtgärdsförslag för att på så sätt öka användbarheten för verksamheten och deras medarbetare. Metod: Denna uppsats är genomförd som en utvärderingsstudie då vi tilldelats ett uppdrag från enhetschefen för Kronofogdemyndighetens Sydostregion. Vi har via kvalitativa semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer samlat in empirisk data. Intervjuer har genomförts med enhetschef, controller, åtta teamchefer samt fyra medarbetare. Resultat och slutsatser: Det råder delade meningar om hur systemet fungerar och om dess syften har uppfyllts. Problemen kan dels härledas till hur systemet är utformat men framförallt till hur ledningen agerar i styrandet samt implementeringen av GUPP. Sex olika fokusområden med tillhörande aktiviteter har framställts som åtgärdsförslag för att KFM ska kunna förbättra sin uppföljning och öka användbarheten. Fokus gällande åtgärder bör riktas mot att utveckla kommunikationen samt att införa utbildningar och tydliga instruktioner för användarna av GUPP.

Purpose – The purpose of this study is to create understanding for which dimensions that influence public agencies’ digital maturity, and how these agencies can work with these dimensions in order to improve the level of digital maturity. This contributes with increased understanding and insight for how the digital maturity can be assessed and improved. Method – The study is of explorative character, with mainly an inductive approach. Qualitative multiple case studies have been conducted in order to fulfil the purpose of the study. Primary data have been collected through 21 semi-structured interviews. Seven of these interviews were held with digital consultants, and the remaining 14 interviews were conducted with respondents from eleven different Swedish public agencies. Results – The study contributes with seven different key-dimensions, with belonging sub-dimensions. The seven dimensions are; vision &amp; strategy, senior management, leadership, culture, capabilities &amp; competence, digital technologies and provisions. These dimensions are presented and explained together with recommendations for how the public agencies can work with these, in order to improve their digital maturity. Theoretical implications – The study has started to fill a gap within the literature of digital maturity connected to the public sector. The study also contributes with an empirical anchored framework that describes the dimensions that affect the public agencies digital maturity and how these dimensions can improve the level of digital maturity. Practical implications – The practical contribution is a framework that can be used as a foundation by leaders and managers in public agencies to assess and increase the level digital maturity. The framework highlights seven key-dimensions, with sub-dimensions, that public agencies need to work with in order to successfully become more digital mature. / Syfte – Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad, samt hur myndigheter kan arbeta med dessa dimensioner för att ökaden digitala mognadsgraden. Detta bidrar med ökad förståelse och insikt för hur den digitala mognaden kan utvärderas samt förbättras. Metod – Studien är av explorativ karaktär, med huvudsakligen en induktivansats. Kvalitativa flerfallsstudier har genomförts för att uppnå studiens syfte. Primärdata samlades in genom 21 semi-strukturerade intervjuer. Av dessa 21 intervjuer genomfördes sju med representanter från ett IT-konsultföretag och14 intervjuer med representanter från elva svenska statliga myndigheter. Resultat – Studien har resulterat i sju olika nyckeldimensioner, med tillhörande under dimensioner till varje nyckeldimension. De sju dimensionerna är vision &amp; strategi, ledningsgrupp, ledare &amp; chefer, kultur, förmågor &amp; kompetenser, digital teknik samt författningar. Dessa presenteras och förklaras tillsammans med rekommendationer för hur myndigheter kan öka sin digitala mognad. Teoretiska implikationer – Studien har påbörjat arbetet med att fylla ett gap i den vetenskapliga forskningen kring digital mognad i offentlig sektor. Dessutom bidrar studien med ett empiriskt förankrat ramverk som beskriver vilka dimensioner som påverkar statliga myndigheters digitala mognad samt hur dessa dimensioner kan öka den digitala mognadsgraden. Praktiska implikationer – Det praktiska bidraget är ett ramverk som kan användas som bas och utgångspunkt av ledande chefer i främst statliga myndigheter för att utvärdera samt öka den digitala mognadsgraden. Ramverket består av sju nyckeldimensioner, med tillhörande underdimensioner, som statliga myndigheter behöver utveckla för att framgångsrikt bli mer digitalt mogna.

No description available.

The crucial factor for successful municipal climate work is that there are driving forces. Most importantly is that the senior officials and politicians in the municipality are dedicated to the cause considering that they have the power to influence and make a change. Besides proactive and committed individuals, it is necessary that the work is organized and anchored by clear and concrete documents and control systems. It is also important that the work is continuously monitored and evaluated. To collaborate with other municipalities, authorities or participate in various networks is another factor contributing to the improved climate work in the form of exchange of information, knowledge and experience. A major driving force for municipalities to improve themselves is the distribution of state aid and grants. Being able to measure and compare themselves with other municipalities is also important because it encourages and motivates further efforts. One problem today is that there are no clear definitions and guidelines for a completely objective assessment of the climate work. According to the UN's climate panel, global emissions of greenhouse gases must be reduced with several percent to prevent global temperature increases from causing catastrophic and irreversible consequences. The greatest hope is placed on technology and development including better and more efficient engines and fuel. A transfer between transport modes, for example, from road and air to rail plays another big part. Swedish studies also show that efficient transport planning and changing behavior is of great significance for achieving the national vision. Municipalities have a great responsibility considering they transfer the overall goals into local action plans. The report examines the climate work of the three municipalities; Örebro, Eskilstuna and Östersund. The aim is to study the factors and driving forces behind a successful climate work. The goal is to contribute to a greater understanding of the local participants. A sidetrack of the report was to highlight how municipalities relate to government authorities. One result of this was a desire for better collaboration, in this case between the Transport Administration, the Sweden Energy Agency, the Swedish National Board of Housing, Building and Planning and the Swedish Environmental Protection Agency, but also towards the municipalities themselves. Instead of handing out manuals and guidelines the government authorities should take on a coordination role and help the municipalities to build a sustainable structure of their climate work. Municipalities in this report were selected because it is suggested that they conduct a both active and successful climate work. The scrutiny was done with focus on organization and arrangements and interviews with responsible municipal officials have been implemented. Despite differences in the municipal organizational model they are still very similar in terms of centralization of climate work permeated with great commitment, clarity and sustainability. / Den avgörande faktorn för ett framgångsrikt kommunalt klimatarbete är att det finns drivande eldsjälar.  Allra viktigast är att de ledande tjänstemännen och politikerna i kommunen är engagerade då det är de som sitter på makten att påverka och förändra. Utöver drivande och engagerade individer är det nödvändigt att arbetet organiseras och förankras genom tydliga och konkreta dokument och styrsystem samt att det genomförs kontinuerliga uppföljningar och resultatredovisningar av arbetet. Att samverka med andra kommuner, myndigheter eller delta i olika nätverk är en annan faktor som bidrar till förbättrat klimatarbete i form av informations- kunskaps- och erfarenhetsutbyte. En stor drivkraft för kommunerna att förbättra sig är utdelning av statliga stöd och bidrag. Att kunna mäta och jämföra sig med andra kommuner är också viktigt då det sporrar och motiverar till ytterligare ansträngning. Ett problem idag är dock att det inte finns tydliga definitioner och riktlinjer för en helt objektiv bedömning. Enligt FN:s klimatpanel måste de globala utsläppen av växthusgaser minska flera procent för att undvika att jordens medeltemperatur ökar så kraftigt att det medför katastrofala och oåterkalleliga konsekvenser. Störst förhoppning läggs på tekniken och utveckling av bland annat bättre och effektivare motorer och drivmedel. Överflyttningar mellan trafikslag, exempelvis från väg och flyg till järnväg är en annan stor del. Svenska studier visar också att transportsnål samhällsplanering och förändrade beteenden har stor betydelse för att nå den nationella visionen. Kommunerna har ett stort ansvar då det är de som bryter ner och översätter de övergripande målen till lokala handlingsplaner. I rapporten granskas tre kommuner och dess klimatarbete. Kommunerna är Eskilstuna, Örebro och Östersund. Syftet är att försöka se vilka faktorer och drivkrafter som ligger bakom ett framgångsrikt klimatarbete. Målet är att bidra med ökad förståelse för de lokala aktörerna. Ett sidospår med rapporten har varit att belysa hur kommunerna ser på statliga myndigheter. Ett resultat av detta var ett önskemål om bättre samverkan, i det här fallet mellan Trafikverket, Energimyndigheten, Boverket och Naturvårdsverket men även gentemot kommunerna själva. En samordningsroll från myndigheternas sida där man inifrån hjälper till att bygga upp en hållbar struktur hos kommunerna är att föredra framför goda idéer, handböcker och riktlinjer. Kommunerna är valda då det antytts att de bedriver ett både aktivt och framgångsrikt klimatarbete. Granskningen har skett med fokus på organisation, samverkan och åtgärder och intervjuer med ansvariga tjänstmän har genomförts. Trots olikheter i den kommunala organisationsmodellen finns stora likheter i form av en centralisering av klimatarbetet som genomsyras av stort engagemang, tydlighet och långsiktighet.

This study aims to examine how heritage archives in Sweden create oral history by the conduction of interviews. Though previous research have shown that this is a task suitable for archives, there have been a lack of knowledge of how this is actually beeing done. Also, oral history have not earlier been studied in relation to the archives larger objectives. The heritage institutions that have been examined are Sjöhistoriska museet, Visarkivet and Dialekt- och folkminnesarkivet I Uppsala. They are all part of public authoritys and use oral history to create more pluralistic and diverse archive collections. The theory being used to analyze these heritage institution is derived from Terry Cooks article “ Evidence, memory, identity, and community: four shifting archival paradigms”. The main method used to understand the creation of oral history in swedish archives have been to interview chiefs and personnel working whith the collections. Important documents, web pages and laws that govern the work have also been analyzed. A result of this study is that the heritage institutions, dispite that they are governed by public authoritys, are relatively free to decide what to collect and how. Two main perspectives guide the archives. The first is the notion that something is in need of beeing documented before it´s to late. The second can be described as a strategy to fill in collection gaps. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.