Tillväxten är en unik utmaning för Försvarsmakten i modern tid. Efter decennier av avvecklingar vilken efterlämnat sig en anorektisk försvarsorganisation har den politiska pendeln svängt där viljan nu är att Försvarsmakten ska växa både i storlek och i kvalité. Det innebär att rekryteringen måste förbättras och den sedan tidigare tjänstgörande personalen måste behållas och utvecklas. Omfattande materielomsättningar och nyanskaffning behöver genomföras och nya förband behöver upprättas.  Politiken är tydlig - den militära förmågan ska öka. Utmaningen med tillväxt har många dimensioner och satsningar måste göras i flera perspektiv – samtidigt.  Politiken, som utgår från en demokratisk process, och Försvarsmakten är överens om att det finns en säkerhetspolitisk obalans. Svensk försvarsförmåga bedöms inte möta de hot som kan förutses eller som kan utvecklas. Det finns en gemensam uppfattning om att satsningar inom området totalförsvar är nödvändiga.  Det finns dock en divergens mellan politikens och Försvarsmaktens syn på hur obalansen ska lösas, där politiken har att ta hänsyn till arbetsmarknad, sysselsättning och ekonomi i svenska företag. Försvarsmakten är istället inriktad på att ha rätt förmåga, och att ständigt utveckla förmågan, i en komplex och säkerhetspolitiskt svårförutsägbar omvärld. Undersökningen visar också att det finns ett behov av att de andra stödjande myndigheterna utvecklas i takt med säkerhetspolitiken då Försvarsmakten inte solitärt har rådighet över svensk försvarsförmåga.  Slutsatserna av undersökningen är att tillväxten kräver en effektiv och balanserad myndighetssamverkan på politisk nivå. Vidare krävs det en attitydförändring grundad på tillit hela vägen från politiken ner till enskild soldat för att nå tillväxtmålen. Avslutningsvis visar undersökningen att tillväxten kräver ett nära samarbete mellan den politiska nivån, Försvarsmakten och de stödjande myndigheterna. / Growth is a unique challenge for the Armed Forces in modern times. After decades of settlements that have left behind an anorectic defense organization, the political pendulum has swung to where there now is a will for the Armed Forces to grow in both size and quality. This means that the recruitment must be improved and the staff who have previously been serving must be retained and developed. Extensive material renewals and new purchases must be made and new entities must be established.  Politic will is clear - the military capability should increase. The challenge of growth has many dimensions and investments must be made in several perspectives - at the same time.  The policy, which is based on a democratic process, and the Armed Forces agree that there is a security policy imbalance. Swedish defense capabilities are not considered to meet the threats that can be foreseen or that can be developed. There is a common perception that investments in the area of total defense is required.  However, there is also a divergence between politicians and the Armed Forces' view on how to resolve the imbalance, where the policy has to take into account the labor market, employment and economy of Swedish companies. Instead, the Armed Forces are focused on having the right capability, and constantly developing this capability, in a complex situation and with a security policy that is difficult to predict. The survey also shows that there is a need for other supporting authorities to develop in line with the security policy, since the Swedish Armed Forces do not have solitary control on Swedish defense capabilities.  The conclusions of the study are that growth requires an effective and balanced governmental cooperation at all levels. Furthermore, a change in attitude is needed based on trust all the way from politicians down to the individual soldier in order to reach the growth goals. In conclusion, the study shows that growth requires close cooperation between the political level, the Armed Forces and the supporting authorities.

Denna studie ämnar beskriva förändringen i formell styrning av förvaltningsmyndigheterna under tidsperioden 2006 till och med 2012. Av intresse för studien har varit styrutredningens (SOU 2007:75) kritik mot regeringens styrning av förvaltningen samt regeringens budgetproposition och förvaltningspolitiska proposition för år 2009. Studiens avsikt är således att beskriva förändringen över tid sedan styrutredningen presenterades. Centralt i studien är de av regeringen utfärdade uppdragen i regleringsbreven. I analysen presenteras ett antal mätbara variabler: antal uppdrag, storlek på uppdragen och antal återrapporteringskrav. I de fall som uppdragsdelen har förändrats eller stått oförändrad, utforskar studien dess innebörd för den sammantagna styrningen av förvaltningen.

The current terrorist threat that Sweden and other countries are facing is far more complex than before. In 2005, the National Centre for Terrorist Threat Assessment (NCT) was established to conduct strategic terrorism threat assessments. Three years later, NCT became a permanent working group staffed with designated employees from three different government authorities; the Swedish Security Service (Säpo), National Defence Radio Establishment (FRA) and the Swedish Armed Forces’ Military Intelligence and Security Directorate (Must).  This study aims at understanding how co-operation is conducted between the designated government authorities within the NCT, when developing strategic threat assessments. The study also examines if today’s cooperation and information exchange is working satisfactorily or if it should be developed, and in that case what obstacles and which success it could have.    The used methodology is based on a qualitative approach, consisting of information collection from both official documents and semi-structured interviews with past and present employees directly and indirectly affiliated with NCT. The information is then analyzed based on the perspectives of co-operation and governance.  The study concludes that the participating authorities, apart from the designated employees, lack full knowledge and understanding of NCTs task, as national coordinating function for strategic terrorism threat assessments. The lack of knowledge and understanding of different government´s tasks lead to work being conducted in silos, which could lead to information is not disseminated to the appropriate recipient.  Due to the complex nature of the current threat, there is a need for involvement of more authorities and organization in NCTs work, in order to enhance the knowledge of the threat and minimize the risk of valuable information loss. The study also displays that NCTs capability to produce long-term assessment and hamper the risk of an “information bubble” can be reduced by decentralized command structure. Finally, this study shows that information exchange between authorities and NCT can be facilitated by common IT-systems, continuous staffing, and co-localization. / Sverige och världen står inför en alltmer komplex hotbild när det kommer till terrorism. För att göra strategiska terrorhotbedömningar, som tillsammans med övriga bedömningar, ligger till grund för den hotnivå som beslutas av Säkerhetspolischefen, så bildas 2005 - Nationellt Centrum för Terrorhotbedömning (NCT). NCT blev en permanent grupp 2009 och består av representanter från tre olika myndigheter – Säkerhetspolisen (Säpo), Försvarsmakten (FM) med Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must) och Försvarets Radioanstalt (FRA). Syftet med denna studie har varit att få förståelse för hur samverkan mellan myndigheterna inom NCT fungerar vid framtagning av strategiska terrorhotbedömningar. Denna studie har också sökt svar på om samverkan och informationsdelning fungerar fullt ut idag vid NCT eller om samverkan skulle kunna utvecklas framöver, vilka framgångsfaktorer och hinder det finns för en sådan utveckling. Studien har utgått från en kvalitativ metod där officiella dokument och skrivelser har granskats för att ta reda på hur myndighetssamverkan och myndighetsstyrning regleras i dessa, och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan respektive myndighet. Vidare har det genomförts semistrukturerade intervjuer med personer som har en direkt eller indirekt koppling till NCT. Det empiriska underlag som fåtts fram har sedan analyserats tillsammans med utvalda referenser som har koppling till myndighetsstyrning och samverkan. Studiens slutsatser visar att hemmamyndigheterna saknar full kunskap och förståelse för uppgiften som NCT har, att vara den strategiska samordningsfunktionen för terrorhotbedömningar. Avsaknad av kunskap och förståelse för olika myndigheters uppgifter leder till att arbete sker i stuprör, vilket kan leda till att information inte sprids till de som behöver den. För att kunna hantera den komplexa hotbild som Sverige står inför behöver fler myndigheter och organisationer stödja NCT:s arbete, detta för att bredda kunskapen och minska riskerna att information går förlorad. Vidare visar studien att förmågan vid NCT att göra strategiskt långsiktiga bedömningar och motverka att hamna i en ”informationsbubbla”, där man riskerar att göra för kortsiktiga och snäva bedömningar, sker med stöd av en decentraliserad ledningsstruktur. Slutligen visar studien att det som underlättar för informationsdelning mellan myndigheterna och NCT är gemensam sambands och IT-utrustning, kontinuitet på personal med rätt kunskap och att vara samlokaliserade.