Denna uppsats behandlar IT-arbete med fokus på IT-styrning, med offentlig sektor som utgångspunkt. Arbetet baseras på en två månaders praktik som utförts vid ett av Sveriges landsting, där arbetet vid huvudkontorets IT-avdelning har observerats och intervjuer utförts. Arbetet presenterar den struktur för IT-styrande som landstinget använde då praktiken utfördes. Det presenterar dessutom svårigheter som upplevs av de som styr landstingets IT i brist på dels detaljerade styrdokument för IT, och dels ett bristande stöd ifrån ledningen. Detta leder vidare till en teoretisk diskussion kring IT-governance, Shared services samt Strategizing. Det hela fångas upp i en diskussion som redogör för de olika styrande aspekternas påverkan på IT-strategi och IT-arbete. Arbetet bidrar därmed till kunskapsbasen kring IT-styrning genom analys av IT-arbete offentlig sektor.

Som en direkt reaktion på företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssäkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen förespråkar starkt att företagen ska stärka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som är noterade på den amerikanska börsen är idag skyldiga att följa lagen och detsamma gäller deras dotterbolag i hela världen. Det har inneburit att lagen har fått en global betydelse för finansmarknaden och påverkar även företag här i Sverige. Det svåraste för företagen har varit att ta till sig lagen. Ett sätt har varit att översätta den till något som företaget kan applicera, en form av verktyg. För att en organisation ska adoptera ett verktyg ska det ha olika egenskaper; bland annat skall det vara modernt och effektivt. Verktyg som kan användas vid implementeringen av SOX är Committe of Sponsoring Organzations of the Treadway Commission (COSO) och Control Objectives for Information and related Technology (COBIT). De här verktygen har riktlinjer för hur ledningen ska utforma den interna kontrollen samt hur de ska uppföljas. Att bibehålla säkerheten på den interna kontrollen har blivit en planeringsfråga för ledningen och en process som kräver kontinuerligt arbete och uppföljning. Det här har fört våra tankar till att ta reda på hur efterarbetet med SOX-regleringen har skett inom IT-verksamheten bland företag.Uppsatsens syfte är att analysera företagsledningars förmåga att översätta SOX och uppföljningen av lagen för att säkerställa en god intern kontroll. Syftet är även att analysera företagsledningars förmåga att upprätta en god nivå av IT Governance samt att bidra för teoriutvecklingen på området. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en abduktiv och kvalitativ metod för att samla in data, datan har sedan bearbetats genom en narrativ metod. Dedata som vi har samlat in har delvis utgjorts av vetenskapliga artiklar och intervjuer med relevanta personer.Vis a vid teoriutvecklingen är det akademiska bidraget med den här att det inte finns och inte heller kommer att finnas några modeller för hur SOX ska implementeras i en organisation. Utifrån organisationens unika situation måste ledningen vara handlingskraftig och översätta SOX till riktlinjer och policys som identifierar organisationen. Till hjälp kan ledningen använda sig av ramverk som COSO och COBIT. Den bör också sträva efter att ha en hög nivå av IT Governance.Lever företaget inte upp till de legitimitetskrav och mode som samhället kräver kan det få förödande konsekvenser och företagets överlevnad kan sättas på spel. / Uppsatsnivå: D

During the last decades the importance of IT has increased for businesses all over the world. It has transferred from only being used in administrative purposes to become more integrated to the core business. Due to the financial crisis in 2009 and increasing globalization, IT is facing the challenge of lower costs and increased efficiency. This requires IT-departments to embrace new strategies in order to fulfill these new tougher demands. Lean is a business development concept that aims to lower costs through more effective processes by removing all activities that does not create any value from the end customer’s perspective. Lean originates from Toyota’s Production System, TPS but is today used by healthcare providers, banks and IT-departments. This master thesis aims to develop a tool that can assess the opportunities for an IT-department to increase its efficiency through the use of Lean. This tool has been developed in cooperation with Niklas Larsson and is to be used by management and IT consulting company Connecta AB. To ensure that the tool is useful for the company four goals have been defined. They are that the tool should be reliable, should not require large amounts of resources, should be user friendly and identify areas that can be improvement through the implementation of Lean. The Lean IT Assessment Tool has been developed through interviews with consultants at Connecta, studies of literature and articles about Lean and Lean IT. The tool consists of three parts. The first part assesses the maturity of the IT-department from a Lean perspective. The second part is a questionnaire that aims to identify the employees’ attitude toward their work environment. The third is a value stream map, VSM, which aims to identify problems and bottlenecks in a specific IT-process. To ensure that the goals were met the tool was tested at a representative IT-department. The conclusions were that they were all reached and the continuation of the work is now left to Connecta AB.

Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka möjligheter och utmaningar som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever. En tematisk innehållsanalys har genomförts av vetenskapliga artiklar för åren 2017 till 2020, och från artiklarna har koder genererats som grupperats i olika teman mot bakgrund av studiens frågeställning. Studien har genererat fyra olika teman för de utmaningar och möjligheter som organisationer, som arbetar med IT-styrning utifrån agila ramverk i stor skala, upplever: införandeaspekter och anpassning till organisationen  leda och motivera medarbetare och team  kvalitet och kontinuerlig förbättring  utvecklingsaspekter  En slutsats som kan dras av detta är att det finns mest utmaningar för organisationerna gällande aspekterna som rör införandet och anpassningen till organisationen. Den andra slutsatsen som kan dras är att det finns många aspekter som beskrivits i denna studie som organisationer upplever som möjligheter vid införande och användande av agila ramverk i stor skala, speciellt kopplat till temat att leda och motivera medarbetare och team. Slutligen finns även några aspekter som organisationer upplever som utmaningar vid införande och användande av agila ramverk i stor skala. I absolut störst omfattning framkommer detta i tema ett som rör införandeaspekter och anpassning till organisationen.

The purpose of this study is to provide recommendations to further develop and improvements of models which can be applied to IT governance models for system maintenance. The work investigates gaps in the implementation and using phase of the model pm3 and also models which are inspired in pm3. The aim of the present paper is to answer the research questions which are related to (1) which critical success factors that have an impact on the governance of system maintenance management and also for the model pm3 and (2) how maintenance management models can further be developed and improved. This qualitative study is a case study in which a questionnaire and interview in two steps have been completed. The sample of respondents have been made with a specific purpose that reflects the selected qualities and relevance of the study and also with a geographical distribution. The study resulted in a number of critical success factors for the model pm3 where some of these can be considered as general for all maintenance management models. The results shows the need of a maintenance management model that is designed for the agile working method and suitable for all types and sizes of organisations. It is an area where maintenance management models and pm3  need to develop within. / Syftet med denna studie är att kunna ge rekommendationer till utveckling och förbättringar av modeller som kan tillämpas vid IT-styrning av modeller för systemförvaltning. Arbetet undersöker brister i införandet och användandet av modellen pm3 samt modeller som är inspirerade av pm3. Studiens mål är att besvara frågeställningarna som behandlar (1) vilka kritiska framgångsfaktorer som har en påverkan för styrning av systemförvaltning samt för modellen pm3 och (2) hur förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 kan utvecklas och förbättras. Den kvalitativa studien är en fallstudie där en enkätundersökning och två olika intervjusteg har utförts. Urvalet av respondenter har gjorts med ett specifikt syfte som speglar de utvaldas kvaliteter och relevans för studien samt med en geografisk spridning. Studien resulterade i en mängd kritiska framgångsfaktorer för modellen pm3 där en del av dessa kan anses som generella för alla förvaltningsstyrningsmodeller. Resultatet påvisar även behovet av en förvaltningsstyrningsmodell som är anpassad för det agila arbetssättet samt behovet av en modell anpassad för olika storlekar av organisationer. Vilket är ett område som förvaltningsstyrningsmodeller och pm3 bör utvecklas inom.

<p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Date              </strong>2009-06-07<strong></strong></p><p><strong>Level             </strong>Master thesis in Information Technology and Business Administration, 15 hp, EIK024<strong></strong></p><p><strong>Authors        </strong>Anna Karlsson, akn05009@student.mdh.se                      Lena-Maria Lindström, llm05002@student.mdh.se</p><p><strong>Tutor            </strong>Peter Ekman<strong></strong></p><p><strong>Title              </strong>IT Governance with an IT investment focus</p><p><strong>Keywords     </strong>IT Governance, IT investments, IT decisions<strong> </strong></p><p><strong>Problem       </strong>To control and manage IT and IT functions in the organization has been a big challenge for many businesses for a long time. In order to make the management of IT more efficient IT Governance is needed. If the organization is going to be successful IT Governance is necessary and this type of governance enables a more effective use of IT that supports the business and its operations. The problem questions for this thesis are: <em>How is the company’s IT Governance built up? How are decisions regarding the company’s IT investments taken? How is the connection between the company’s IT investments and the company’s IT Governance?</em></p><p><strong>Purpose        </strong>The purpose of this thesis is to describe and analyze how a company’s IT Governance is built up and how the company uses IT Governance to reach the desired results from the IT investments.</p><p><strong>Method        </strong>The thesis is a qualitative study. The thesis group has made three interviews; one at Swecon Anläggningsmaskiner AB, one at Volvo Construction Equipment AB and one at Telge nät AB. The respondents are all IT managers. The interviews were semi structured as the authors of the thesis wanted it to be more of an interview / discussion.</p><p><strong>framework</strong></p><p><strong>Theoretical   </strong>The theoretical framework of the thesis begins with a presentation of decision making in the organizations followed by a background to IT investments. Finally a presentation of IT Governance which is divided into four parts follows: who takes the IT decisions, which decisions are made, how are these decisions made and monitored and the fourth part that focuses on the company management’s involvement in IT Governance. The part is finished with a summarizing analytic model made by the authors of the thesis.         </p><p><strong>Conclusion</strong>   We have concluded that the three companies all have some sort of IT Governance, but how the IT Governances are built up varies. We also have concluded that the companies' ambition by using IT Governance is to reach the desired results from their IT investments.  By using IT Governance the companies are forced to pay attention to certain aspects eg., that the investments really are aligned with the companies businesses and that certain metrics are estimated for investments in the IT investment approval process.</p>

<p>Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna.</p><p>Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation.</p><p>Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit:</p><p>• Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna.</p><p>Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning.</p><p>Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras.</p><p>Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.</p>

Strategier för informationsförsörjning inom organisationer är en viktig stödjande kompo-nent tillsammans med andra strategier som rör verksamheten. För en optimal informa-tionsförsörjning krävs strategisk samsyn från alla delar i verksamheten, ett gott ledarskap och goda förutsättningar för medarbetarna. Vi har genomfört uppsatsarbetet med utgångspunkt i tre olika perspektiv; lednings-, pro-cess- och användarperspektiv, vilka tillsammans är betydelsefulla för informationsförsörj-ningen i en organisation. Forskningsfrågornas inriktning har rört sig kring informationssystemens betydelse inom en verksamhet och syftet med arbetet har varit: • Att finna framgångsfaktorer och deras driv- och motkrafter för fullgod informa-tionsförsörjning genom att undersöka hur systemen för informationsförsörjning i ett företag strategiskt ansluter till företagets övergripande mål, är integrerade med varandra och processerna samt är ett verktyg för effektivt utnyttjande av användarna. Metoden i uppsatsen grundas i systemsynsättet, som anger att summan av delarna är mer än delarna för sig – en synergi uppträder. När vi översatt detta till informationsförsörjning inom en organisation visas bilden av att ju fler system som är integrerade och ju fler funk-tioner som samverkar, desto större blir effektiviteten i informationsförsörjningen. Under-sökningens empiri hämtas ur intervjuer, genomgång av verksamhetsdokument samt en en-kätundersökning. Vår undersökning identifierar en rad framgångsfaktorer – indikatorer – som brutits ner och beskrivits som driv- respektive motkrafter, som ger olika effekter inom organisationer. I ljuset av dessa indikatorer har vi funnit att det inom vårt studieobjekt, Företaget, finns förbättringsmöjligheter genom att verksamhetsledningen i högre grad fokuserar på IS/IT-frågor i organisationen. Det finns ett behov av att implementera IS-strategi och forma tydlig IS/IT-arkitektur och IT-infrastruktur inom Företaget, liksom en kvalitetssäkring av informationshanteringen inom verksamheten. De bärande informationssystemen – affärssystemet SAP och ledningssystemet QLM - inom verksamheten kräver en mer långtgående integrering mellan varandra och andra system för informationsförsörjning. Slutligen bör systemanvändarnas förutsättningar genom utbildning och support förbättras. Undersökningen har dels resulterat i identifiering av systemanvändaren som en reglerande dimension inom en verksamhets informationsförsörjning, dels en vägledande analysmodell. Denna analysmodell bygger på de indikatorer med driv- och motkrafter som identifierats inom undersökningens teoretiska och empiriska bidrag. Den utarbetade analysmodellen kan användas som grund för framtida forskning som rör informationslogistik i organisationer.

Svensk sjukvård har som ambition att ligga långt fram i den digitala utvecklingen samtidigt som man idag har problem med en stor mängd mindre system och integrationen mellan dessa. Det beror mycket på den styrning som man använt sig av. Detta arbete avser att besvara frågan kring hur svenska sjukvårdsorganisationer arbetar med styrning av digitalisering och vilka utmaningar som finns där. För att besvara detta har 6 st personer inom olika regioner med betydande roller inom förändringsarbete intervjuats. Resultatet från materialet visar på att digitaliseringsarbetet utgår från behov för att minimera risker samt att den digitala mognaden är svårdefinierad inom organisationen vilket leder till bristande kommunikation. Diskussionen utgår från individens perspektiv och organisationens perspektiv. I mötet mellan  individen och organisationen identifieras fyra stycken utmaningar inom IT-styrningen. Sammanfattningsvis så behöver svenska sjukvårdsorganisationer ta steget ifrån den klassiska organisering och IT-styrning som råder idag och öka sin omställningsförmåga för att överkomma de identifierade utmaningarna. / Swedish healthcare has the ambition to be at the forefront of digital development, while today it has problems with a large number of smaller systems and the integration between them. This depends a lot on the governance that is used within the organization. This work is intended to answer the question of how Swedish healthcare organizations work with the management of digitalisation and what challenges there are. To answer this, 6 people in different Swedish regions with significant roles in change work have been interviewed. The results from the material show that the digitization work is based on the need to minimize risks and that digital maturity is difficult to define within the organization, which leads to a lack of communication. The discussion is based on the individual's perspective and the organization's perspective. In the meeting between the individual and the organization, four challenges in IT governance are identified. In summary, Swedish healthcare organizations need to take the step away from the classic organization and IT governance that prevails today and increase their adaptability in order to overcome the identified challenges.

Bakgrund: Samhället genomgår just nu en övergång till mer datadrivna verksamheter och dåblir kopplingen mellan IT och verksamhetsstyrning högst relevant att undersöka. Den ökade digitaliseringen verkar påverka företags sätt att bedriva verksamhet och den skapar både möjligheter och utmaningar. Digitaliseringen är inte längre en fråga för endast IT- avdelningen utan för hela organisationen. Det handlar inte om att digitaliseringen påverkar företag, utan hur den gör det. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara på vilka sätt digitaliseringen kan förändra och påverka verksamhetsstyrningen. Genomförande: Denna studie har en kvalitativ karaktär med utgångspunkt i ett realistiskt perspektiv. De empiriska data är insamlade genom sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från sex olika företag som befinner sig i olika branscher. Slutsats: Det går att konstatera att digitaliseringen har påverkat fallföretagens verksamhetsstyrning i en mängd olika avseenden. För att lyckas i det nya och mer föränderliga företagsklimatet som digitaliseringen bidrar till krävs det omstrukturering av organisationen och nya roller i företagen samt nya typer av kompetenser. Den digitala transformationen underlättar bland annat informationsflöde, transparens och skapandet av mer effektiva kedjor samt bidrar till ökad kundorientering tack vare möjligheterna att analysera kundmönster genom data. Det leder i sin tur till att företag kan bredda och förändra sina erbjudanden och det finns en strävan efter att utgå från kärnprodukten. En viktig aspekt kopplat till detta är att understryka att digitalisering av aktiviteter inte nödvändigtvis leder till positiva resultat för företagen och det gäller därför att företagen vet vad de vill få ut av den digitala transformationen innan investeringar görs. Slutligen verkar det som att företagens digitala mognadsgrad får påverkan för i vilken grad verksamhetsstyrningen förändras. / Background: The society is currently going through a change to more data-driven companies which makes the connection between IT and control most relevant. The increased digitalization affects companies’ ways of managing and creates both possibilities and challenges. Digitalization is no longer a question for the IT-department alone, but for the entire organization. It is not a question if digitalization affects companies, but how. Purpose: The aim of this study is to examine in which ways digitalization can change and affect operating control. Completion: This study is characterized by a qualitative methodology and has a realistic perspective. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews with respondents from six different companies within different industries. Conclusion: The digitalization has affected the studied cases’ operating control in many ways. To be able to succeed in the new and constantly changing environment, companies need to restructure their business and create new roles within the organization. Companies are also searching for new competencies. The digital transformation facilitates the flow of information, transparency and the creation of more effective value chains and contributes to increased customer orientation thanks to the possibilities of analyzing customer behavior through data. This in turn leads to companies being able to broaden and change their offerings, and here there seems to be an endeavor to start from the core product. An important aspect connected to this, is that the digitalization of activities does not necessarily lead to positive results for companies and therefore they need to know what they want to achieve with a digital transformation before making investments. Finally, it seems like companies’ degree of digital maturity has an impact on the extent to which operating control change.