Bericht über Dienste und Weiterentwicklung der IT-Infrastruktur des FZR im Zeitraum 1999 bis 2000 in den Tätigkeitsbereichen Zentrale Server, Datennetz und Benutzerservice.

Bericht über Dienste und Weiterentwicklung der IT-Infrastruktur des FZR im Zeitraum 1999 bis 2000 in den Tätigkeitsbereichen Zentrale Server, Datennetz und Benutzerservice.

<p>Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer.</p><p> </p><p>Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar. Ur ett förvaltningsperspektiv lyder definitionen; Förvaltningsobjekten av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär innehåller en gemensam teknisk bas bestående av nödvändiga IT-komponenter som vid vidareförädling, genom förvaltningsorganisationens kompetenser, resulterar i olika produkter som nyttjas av objektverksamhetens parter. Det finns två förvaltningsobjekt som är av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär IT-arbetsplats och Teknisk plattform.</p><p> </p><p>Förvaltningsobjekt bör avgränsas utifrån den objektverksamhet som den stödjer. Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av genomförande av arbetsuppgifter t.ex. handläggande av administrativa ärenden, bedrivande av affärsstödjande verksamhet, utveckling och förvaltning etc. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av teknisk förvaltning och tillgängliggörande av övriga förvaltningsobjekt inom en organisation samt nyutveckling (av de mer verksamhetsnära IT-komponenterna) som hanteras inom projekt.</p><p> </p><p>Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats bör innehålla IT-komponenter så som olika typer av hårdvara och standard mjukvara som de anställa inom organisationen nyttjar samt förvaltningsprodukter som kan bestå av olika typer av paketerade utbud (t.ex. standard- och tilläggsutbud), paketerings- och distributionstjänst samt olika typer av målgruppsanpassade kunskapsstöd. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform bör innehålla IT-komponenter som kan härröras till lagring, beräkningskraft och kommunikation samt förvaltningsprodukt Säker åtkomst och anslutning till den tekniska plattformen enligt överenskommelse (t.ex. SLA eller OLA).</p><p> </p><p>Det är viktigt att förvaltningsprodukter är paketerade på ett sätt som gör dem köpbara. Därför bör förvaltningsorganisationens leverans betraktas som produkt (en tjänsteprodukt). Med produkt avses förvaltningsorganisationens tjänsteresultat. Förvaltningsprodukten bör därför vara tydligt definierad.</p>

Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer.   Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar. Ur ett förvaltningsperspektiv lyder definitionen; Förvaltningsobjekten av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär innehåller en gemensam teknisk bas bestående av nödvändiga IT-komponenter som vid vidareförädling, genom förvaltningsorganisationens kompetenser, resulterar i olika produkter som nyttjas av objektverksamhetens parter. Det finns två förvaltningsobjekt som är av grundläggande IT-infrastrukturell karaktär IT-arbetsplats och Teknisk plattform.   Förvaltningsobjekt bör avgränsas utifrån den objektverksamhet som den stödjer. Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av genomförande av arbetsuppgifter t.ex. handläggande av administrativa ärenden, bedrivande av affärsstödjande verksamhet, utveckling och förvaltning etc. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform är avgränsad utifrån dess objektverksamhet som består av teknisk förvaltning och tillgängliggörande av övriga förvaltningsobjekt inom en organisation samt nyutveckling (av de mer verksamhetsnära IT-komponenterna) som hanteras inom projekt.   Förvaltningsobjektet IT-arbetsplats bör innehålla IT-komponenter så som olika typer av hårdvara och standard mjukvara som de anställa inom organisationen nyttjar samt förvaltningsprodukter som kan bestå av olika typer av paketerade utbud (t.ex. standard- och tilläggsutbud), paketerings- och distributionstjänst samt olika typer av målgruppsanpassade kunskapsstöd. Förvaltningsobjektet Teknisk plattform bör innehålla IT-komponenter som kan härröras till lagring, beräkningskraft och kommunikation samt förvaltningsprodukt Säker åtkomst och anslutning till den tekniska plattformen enligt överenskommelse (t.ex. SLA eller OLA).   Det är viktigt att förvaltningsprodukter är paketerade på ett sätt som gör dem köpbara. Därför bör förvaltningsorganisationens leverans betraktas som produkt (en tjänsteprodukt). Med produkt avses förvaltningsorganisationens tjänsteresultat. Förvaltningsprodukten bör därför vara tydligt definierad.

<p>Problembakgrund:</p><p>Företag investerar bl.a. i affärssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förväntas leverera i form av bättre beslutsstöd och effektivare processer vilka är viktiga för att företag skall uppnå en högre nivå av konkurrenskraft och tillväxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvändig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken är nödvändig för förverkligandet av de nyss nämnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svår att erhålla. ERP-lösningar består av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullständig integration genom standardisering. ERP-system är en lösning på detta integrationsproblem, men andra lösningar finns vilka är baserade på integrationsverktyg för integrering av befintliga arvssystem och även nya. Det är denna integrationsproblematik och ett genuint allmänt intresse för affärssystem som lett till att uppsatsens fokus lagts på att undersöka hur verksamheter uppnår en integrerad IT-infrastruktur.</p><p>Problemspecificering:</p><p>Hur kan verksamheter uppnå en integrerad IT-infrastruktur?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur verksamheter går tillväga för att uppnå en funktionellt integrerad IT-infrastruktur.</p><p>Metod & tillvägagångssätt:</p><p>Inledningsvis genomfördes en granskning av befintlig tidigare forskning inom området, för att ett underlag till den teoretiska referensramen som presenteras i denna uppsats skulle erhållas. Denna gav i sin tur upphov till konstruktionen av frågeformulären som användes vid insamlandet av det empiriska materialet.</p><p>Tidigare forskning:</p><p>Den tidigare forskningen kring integrering av IT-infrastruktur är riklig och huvuddelen av forskningen tycks fokusera på ERP-system levererade från en och samma leverantör. Detta kan vara en lösning eller metod som passar många företag, men långt ifrån alla. EAI är en metod som går ut på att arvssystem länkas samman med modernare system och därigenom hypotetiskt löser integrationsproblematiken.</p><p>Best-of-Breed (BoB) är en lösning som i dagsläget med funktionsmässiga samspel mellan ERP och EAI har visat sig vara ett intressant integrationsalternativ. BoB innebär att moduler från olika leverantörer implementeras sida vid sida. Företag som erfordrar specifika lösningar kan med fördel vända sig mot implementering enligt BoB principen, förutsatt att en integration kan verkställas. BoB har sina fördelar och nackdelar, en fördel är bl.a. att företagen får möjlighet att forma ett system som passar just deras önskningar och behov. En nackdel är integrationssvårigheter mellan delsystemen (modulerna) som måste lösas genom exempelvis integrationsverktyg. Även dubbellagring av data kan vara ett problem då data bli utspridd på flera databaser.</p><p>Resultat:</p><p>I och med denna uppsats undersökning framkommer det att verksamheter med fördel kan integrera funktioner för kärnverksamheten med hjälp av ett ERP-system. Detta blir extra avgörande om företaget tillverkar varor. Tjänsteproducerande verksamheter kan däremot med sina specifika krav och behov integrera befintliga eller nya IT-lösningar via integrationsmotorer.</p><p>Förutsatt att en öppen standard får fotfäste som byggsten för integrationsprodukter kan BoB-lösningar möjligen komma att framföras som ett bra alternativ till att uppnå en integrerad IT-infrastruktur.</p>

Problembakgrund: Företag investerar bl.a. i affärssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förväntas leverera i form av bättre beslutsstöd och effektivare processer vilka är viktiga för att företag skall uppnå en högre nivå av konkurrenskraft och tillväxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvändig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken är nödvändig för förverkligandet av de nyss nämnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svår att erhålla. ERP-lösningar består av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullständig integration genom standardisering. ERP-system är en lösning på detta integrationsproblem, men andra lösningar finns vilka är baserade på integrationsverktyg för integrering av befintliga arvssystem och även nya. Det är denna integrationsproblematik och ett genuint allmänt intresse för affärssystem som lett till att uppsatsens fokus lagts på att undersöka hur verksamheter uppnår en integrerad IT-infrastruktur. Problemspecificering: Hur kan verksamheter uppnå en integrerad IT-infrastruktur? Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur verksamheter går tillväga för att uppnå en funktionellt integrerad IT-infrastruktur. Metod &amp; tillvägagångssätt: Inledningsvis genomfördes en granskning av befintlig tidigare forskning inom området, för att ett underlag till den teoretiska referensramen som presenteras i denna uppsats skulle erhållas. Denna gav i sin tur upphov till konstruktionen av frågeformulären som användes vid insamlandet av det empiriska materialet. Tidigare forskning: Den tidigare forskningen kring integrering av IT-infrastruktur är riklig och huvuddelen av forskningen tycks fokusera på ERP-system levererade från en och samma leverantör. Detta kan vara en lösning eller metod som passar många företag, men långt ifrån alla. EAI är en metod som går ut på att arvssystem länkas samman med modernare system och därigenom hypotetiskt löser integrationsproblematiken. Best-of-Breed (BoB) är en lösning som i dagsläget med funktionsmässiga samspel mellan ERP och EAI har visat sig vara ett intressant integrationsalternativ. BoB innebär att moduler från olika leverantörer implementeras sida vid sida. Företag som erfordrar specifika lösningar kan med fördel vända sig mot implementering enligt BoB principen, förutsatt att en integration kan verkställas. BoB har sina fördelar och nackdelar, en fördel är bl.a. att företagen får möjlighet att forma ett system som passar just deras önskningar och behov. En nackdel är integrationssvårigheter mellan delsystemen (modulerna) som måste lösas genom exempelvis integrationsverktyg. Även dubbellagring av data kan vara ett problem då data bli utspridd på flera databaser. Resultat: I och med denna uppsats undersökning framkommer det att verksamheter med fördel kan integrera funktioner för kärnverksamheten med hjälp av ett ERP-system. Detta blir extra avgörande om företaget tillverkar varor. Tjänsteproducerande verksamheter kan däremot med sina specifika krav och behov integrera befintliga eller nya IT-lösningar via integrationsmotorer. Förutsatt att en öppen standard får fotfäste som byggsten för integrationsprodukter kan BoB-lösningar möjligen komma att framföras som ett bra alternativ till att uppnå en integrerad IT-infrastruktur.

Uppsatsen forskar i två länder som har gjort stora satsningar på IKT-infrastruktur och som har genomgått stor utveckling efter just dessa satsningar. Länderna vi valt att studera och jämföra är Singapore och Rwanda. Singapore som för 40 år sedan var ett utvecklingsland, men efter stora satsningar på IKT-infrastruktur under 70-talet, idag 2013 är ett av de ekonomiska starkaste länderna i världen med en hög konkurrenskraft . Vi har använt Singapore som jämförelse mot ett av dagslägets utvecklingsländer Rwanda. Rwanda drog år 2000 igång en plan vid namn Rwanda Vision 2020 som ska göra Rwanda till just ”Afrikas Singapore”. Rwanda Vision 2020 är en vision som innehåller liknande satsningar och strategier som Singapore använde sig av på 70-talet. Dessa satsningar och strategier har redan nu lett till stor ekonomisk utveckling i Rwanda. Syftet med uppsatsen är att hitta svar på vikten och betydelsen av att satsa på IKT-infrastruktur i ett utvecklingsland för att stärka landets ekonomiska position och konkurrenskraft. Uppsatsen består av en förklarande fallstudie som förklarar varför utveckling tar fart efter satsningar på IKT-infrastruktur samt förklarar IKT-infrastrukturens betydelse för landet som helhet. Resultatet av forskningen pekar på att det finns samband mellan utvecklingsländers framgångar i form av ekonomisk position och konkurrenskraft med dess satsningar på IKT-infrastruktur. Satsningar på IKT-infrastruktur öppnar samhället i form av att det bidrar till en högre grad av informationsutbyte mellan regering-invånare, invånare-invånare och regering-världen, vilket efter vår forskning har visat sig ha en stor betydelse för utvecklingsländers förmåga att skapa konkurrenskraft och stärka sin ekonomiska position.

Abstract Syftet med detta arbete var att studera  villkoren för att stärka  konsumenten s, den enskilde medborgarens, den boendes inflytande gentemot de kommersiella IT-aktörerna i samband med bredbandsutbyggnad i svenska kommuner. Det har varit  konsumentnyttan  vid utbyggnad av bredbandsnäten i svenska lokalsamhällen som har varit förem ålet för den föreliggande studien. Utbyggnaden av en IT-infrastruktur  påverkar samhällsutvecklingen och därmed också samhällsplaneringen.   En övergripande frågeställning var hur kommuner och bostadsföretag medverkar i konsumenternas värdeskapande processer i samband med etableringen av en IT - stödd servi ceinfrastruktur i lokalsamhället. En organiseringsmodell utvecklades och prövades. Operatörsoberoende och konsumentinflytande är viktiga faktorer för att bedöma konsumentens valmöjligheter i det serviceutbud  som oftast är tillgängligt, huvudsakligen på teleoperatörernas villkor. En analysmodell för detta togs fram och dess kategorier utgjorde grunden för utformning av frågor i samband med en större enkät och uppföljande intervjuer med företrädare för kommuner  och kommunägda bostadsbolag.   Organiseringsmodellen , också kallad idealmodellen, utgjorde en grund för en analysmodell. Analysmodellen utgjorde underlag för fallstudierna och avsåg att analysera bredbandsnätens operatörsoberoende/öppenhet (grad av konkurrens) och konsumentens inflytande vid användning av nätet .  Sammansättning av tjänsteutbudet, konsumenten s företrädare  för bredbandsfrågorna  och  slag  av tjänster på nätet var andra parametrar. Slutligen var också eventuella effekter i  lokalsamhället  en viktig fråga för studien.    Studien ger en en blandad bild av utvecklingen under den tid den genomfördes. Bostadsföretagen visade ett uttalat intresse att för hyresgästernas räkning utforma IT - systemen i fastigheterna för de boendes trygghet, säkerhet,  komfort och energihushållning . De underlättade också ofta byte av operatörer. Något längre gående intresse hos bostadsföretagen eller deras ägare kommunerna att utnyttja den nya infrastrukturen till att stärka det lokala samhällets funktioner och stärka medborgarnas/de boendes inflytande över erbjudna tjänster (utöver mer än en internetoperatör) kunde dock inte identifieras. Tjänster, även kommunala tjänster som utvecklas har i praktiken alltid en utgångspunkt i ett producentintresse. Idealmodellen, i den  mening som var utgångspunkt för studien, blev inte realiserad någonstans.    I idealmodellen har ett lokalt nät (ett slags intranet) en viktig funktion genom att skapa möjlighet till delaktighet och kommunikation mellan lokala aktörer. En mötesplats borde kunna skapas för lokala aktiviteter. Samhällsengagemanget (politiken) borde vara det som drev detta men saknas uppenbarligen. Även kommersiella drivkrafter saknas. Frågan förblir olöst. Kan det möjligen vara så att de värden ett lokalsamhälle av tradition ger åt sina medborgare inte längre är efterfrågade? Skapar IT -samhället i stället helt nya nätverk som är oberoende av lokalsamhället och hur det fungerar? Intresset för det lokala minskar och ingen samlande struktur synes existera som  – med IT som hjälpmed el  – vill knyta människorna samman i den lokala kontexten. Nya utmanande forskningsfrågor skymtar. / <p>QC 20120508</p>

In a growing digital economy, where demands for network services and competition from various communication-over-the-network service providers intensify, telecommunication companies need to keep up in an ever-changing environment. As there is a need to reduce time-to-market for new network services, agility becomes restrained by having to operate within large legacy IT infrastructure environments. While agile methodologies in modern time have attained recognition in the field of software development for the way they help to manage changing customer demands and deliver early value incontinuous increments, it is yet uncertain how agile methodologies can best be adopted for IT infrastructure deliveries to achieve the same purpose. Hence, this study explores how legacy IT infrastructure can be transformed in an agile way into modernized infrastructure landscapes supporting the business with fast enough development, release and deployment of new network services in demand. More precisely, the study investigates how larger IT infrastructure transformation projects can be executed by the help of agile practices. In order to investigate this, the study carries out a case study at Telia Company, a large Nordic incumbent telecommunications company possessing a big legacy of IT infrastructure. The study conducts internal interviews with Telia employees as well as external interviews with agile experts. Also, benchmarking is conducted with a well-established Swedish bank to better understand the challenges and how agile practices can best be applied.The study concludes that agile practices influenced by agile frameworks Scrum and Kanban can advantageously be applied at team level for more agile execution. However, the surrounding organizational business landscape greatly sets the limits for agile deliveries, due to dependencies on cooperation from the business side in the execution phase and the need to be aligned with business needs and stakeholder requirements. Further, the study also shows that the application of agile practices at team level in combination with a close dialogue with stakeholders and a scaled agile approach requiring investing in automation, is the key for more agile infrastructure deliveries. In this way, aligned end-to-end delivery processescan be better developed and infrastructure needs better understood and implemented at the right time. As a contribution, the study proposes a model with inspiration from agile frameworks Scrum, Kanban and SAFe, for how this may work in practice. / I en växande digital ekonomi, kännetecknad av intensifierad efterfrågan på nätverkstjänster och konkurrens från diverse aktörer som erbjuder kommunikationstjänster över nätverket, behöver telekommunikationsföretag hålla uppe takten i den snabbföränderliga omgivningen. Samtidigt som det finns behov av att minska tid till marknad för nätverkstjänster, blir snabbheten återhållsam på grund av att man måste jobba i miljöer med stora IT infrastrukturs-arv. Agila metoder har i modern tid blivit erkända inom mjukvaruutveckling för hur de hjälper att hantera föränderliga kundbehov och kontinuerligt leverera tidigt värde inkrementellt. Dock råder det fortfarande ovisshet kring hur agila metoder kan tillämpas bäst inom IT infrastrukturs-leveranser för att uppnå samma ändamål. Följaktligen utforskar denna studie hur IT infrastrukturs-arv agilt kan bli transformerade till moderniserade infrastrukturs-landskap som stödjer verksamheten med tillräckligtsnabb utveckling, lansering och spridning av efterfrågade nätverkstjänster. Mer exakt undersökerstudien hur större IT infrastrukturs-projekt kan bli genomförda med hjälp av agila arbetssätt efter en initial projektplanering. För att undersöka detta genomförs en fallstudie på Telia Company, som är ett etablerat nordiskt telekommunikationsföretag och som har ett stort arv av IT-infrastruktur. Studien inkluderar interna intervjuer med Telia anställda såväl som externa intervjuer med agila experter. Även en benchmarkundersökning med en väletablerad svensk bank utförs för att bättre förstå utmaningarna och hur agila arbetssätt kan bli tillämpade på bästa sätt. Studien drar slutsatsen att agila arbetssätt med influens av de agila ramverken Scrum och Kanbanmed fördel kan bli tillämpade på team-nivå för mer agila verkställanden. Dock begränsas agila leveranser till stor del av det omgivande verksamhetslandskapet. Detta på grund av beroenden av samarbeten från verksamheten i olika utförande-moment och behovet av att vara sammanvävd med verksamhetsbehov och intressentkrav i leveranserna. Sammanfattningsvis menar studien att tillämpningen av agila arbetssätt på team-nivå i kombination med en nära dialog med intressenter samt ett initiativ för att skala agilt, är nyckeln för mer agila infrastrukturs-leveranser. För att uppnå detta, krävs även investering inom automation. På så vis kan end-to-end-strukturerade leveransprocesser bli bättre utvecklade och infrastrukturs-behov bättre förstådda och implementerade i rätt tid. Som ett bidrag föreslår studien en modell för hur detta kan fungera i praktiken, med inspiration från de agila ramverken Scrum, Kanban och SAFe.

No description available.