The aim of the study is on basis of Peters and Waterman’s factor of success, to examine the successful companies, Ericsson and Huawei, and to analyze the R&D and positioning strategies of the companies. To accomplish the study we have used a case study using interviews and annual reports to collect data. Three persons have been interviewed, two from Ericsson and one from Huawei. All annual reports from the year 2004 until 2011 have been reviewed. Our finding is that Ericsson and Huawei do not, according to Peters and Waterman’s model, fulfill all factors of success and their R&D strategy varies depending on the situation and which knowledge the company already possesses and needs. Both of the companies implement Cost Leadership and Differentiation as positioning strategies.

Zugl.: Münster (Westfalen), Universiẗat, Diss., 2003.

<p>De kinesiska företagen börjar nu komma ifatt företagen från väst och konkurrerar med de globala företagen även på högteknologisk produktion. Vi har till denna uppsats gjort en fallstudie på de två kinesiska telekomföretagen Huawei och ZTEs internationaliseringsprocesser, och undersökt deras konkurrenskraft. Till vår hjälp har vi använt Uppsalamodellens teorier om de psykiska avståndens betydelse och en artikel av Child och Rodrigues som behandlar de kinesiska företagens behov av att kompensera sina nackdelar samt fyra perspektiv som tillför internationaliseringen de omständigheter som är speciella för kinesiska företag. Genom att söka fakta på Internet och göra intervjuer med de båda fallföretagen skapades den empiri som analyserades. I slutsatsen kommer vi fram till att i exportförsäljningen följer de båda företagen mönstret som Uppsalamodellen förutspår bra. Dock har de båda företagen ännu inte kommit så långt i sina respektive internationaliseringsprocesser. De är mer konkurrenskraftiga i utvecklingsländer än i utvecklade länder. De konkurrerar främst med låg prissättning och hämtar nya kunskaper från utvecklade länder. Men de har även en viss fördel av den hjälp de får av sin regering.</p>

<p>Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde?</p><p>Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna. De stora återförsäljarna samarbetar med samma leverantörer, vilket leder till att de mer eller mindre har samma sortiment och priser som sina konkurrenter. Därför handlar konkurrensen idag om vad man kan erbjuda kunden för extra värde utöver själva tjänsten eller produkten.</p><p>För att kunna erbjuda kunderna extra värde måste återförsäljarna först klara av att identifiera deras behov. Kundbehoven har blivit allt mer komplexa p.g.a. den teknologiska utvecklingen. I takt med den nya teknologi som kontinuerligt läggs in i produkterna uppstår också nya behov hos konsumenterna. Detta ställer i sin tur höga krav på kompetensen hos personalen i butikerna. Säljarnas uppgift är att identifiera kundernas olika behov och skräddarsy optimala lösningar för att på bästa sätt tillgodose dessa. För att lyckas kräver det vissa interna förutsättningar inom företaget som vi senare ska undersöka och analysera.</p><p>Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera återförsäljarnas interna förutsättningar för att skapa mervärde.</p><p>Undersökningen genomfördes genom att studera de två största återförsäljarna på den svenska telekommarknaden. Djupintervjuer gjordes med marknadscheferna på de båda företagen för att få en så överblickande bild som möjligt av deras tankegångar kring värdeskapande. Båda företagen redogjorde för hur de arbetar internt med värdeskapande strategier i syfte att skapa mervärde för kunden.</p><p>Slutsatsen antyder att de faktorer som är viktiga för att ha rätt förutsättningar till att skapa mervärde är; god samverkan med leverantörer och kund, kontinuerlig kompetensutveckling, motivationsstimulerande åtgärder och en hög arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer är i sin tur väsentliga för att kunna identifiera kundens behov, vilket är avgörande för att överleva på en kundorienterad marknad.</p>

As technology and service change, so does customer expectations. This apply particularly to industries who have a long and traditional role in society, industries who must adapt to stay up to date. One of these industries is the telecom industry, which is rapidly changing. From radio transmitters to telephone, to present days when almost everyone carries the immaculate opportunity to reach the entire world from a device that easily fits in the back pocket of a pair of jeans. The entering of smart phones changed the entire telecom industry, and nourished new and rapidly changing demands from the customers. The overall aim of this thesis is to via a case study investigate how different existing solutions in the telecom industry such as telephone, email, social media and chats can be combined with new technology and analytics to meet people's requirements for accessibility, simplicity and clarity when seeking help and information within the telecom industry. Both the technical aspects, such as the existing solutions, and the human aspects such as what information different customer groups seek are studied. An analysis of the telecom sector based on a service design approach have been done. The research done in the thesis put forward the challenges companies within the telecom industry face. By using a service design approach improvements and design of systems that enable seamless interactions between different technologies and customers have been suggested, to show how they might look like in the future.

De kinesiska företagen börjar nu komma ifatt företagen från väst och konkurrerar med de globala företagen även på högteknologisk produktion. Vi har till denna uppsats gjort en fallstudie på de två kinesiska telekomföretagen Huawei och ZTEs internationaliseringsprocesser, och undersökt deras konkurrenskraft. Till vår hjälp har vi använt Uppsalamodellens teorier om de psykiska avståndens betydelse och en artikel av Child och Rodrigues som behandlar de kinesiska företagens behov av att kompensera sina nackdelar samt fyra perspektiv som tillför internationaliseringen de omständigheter som är speciella för kinesiska företag. Genom att söka fakta på Internet och göra intervjuer med de båda fallföretagen skapades den empiri som analyserades. I slutsatsen kommer vi fram till att i exportförsäljningen följer de båda företagen mönstret som Uppsalamodellen förutspår bra. Dock har de båda företagen ännu inte kommit så långt i sina respektive internationaliseringsprocesser. De är mer konkurrenskraftiga i utvecklingsländer än i utvecklade länder. De konkurrerar främst med låg prissättning och hämtar nya kunskaper från utvecklade länder. Men de har även en viss fördel av den hjälp de får av sin regering.

Det problem som behandlas i denna undersökning är följande: Vilka faktorer är viktiga för att återförsäljare på Telekommarknaden skall ha förutsättningar för att skapa mervärde? Telekommarknaden har utvecklats väldigt snabbt under det senaste årtiondet i takt med den nya teknologin. Marknaden har tvingat Telekomföretagen till fokus på kundanpassning istället för på den tekniska produkten. Förmågan till anpassning efter marknadens förändringskrav har blivit lika med överlevnad. Flera aktörer har tillkommit, operatörerna har tvingats att sänka samtalspriserna och tillverkarna pressar på utvecklingen av produkterna. De stora återförsäljarna samarbetar med samma leverantörer, vilket leder till att de mer eller mindre har samma sortiment och priser som sina konkurrenter. Därför handlar konkurrensen idag om vad man kan erbjuda kunden för extra värde utöver själva tjänsten eller produkten. För att kunna erbjuda kunderna extra värde måste återförsäljarna först klara av att identifiera deras behov. Kundbehoven har blivit allt mer komplexa p.g.a. den teknologiska utvecklingen. I takt med den nya teknologi som kontinuerligt läggs in i produkterna uppstår också nya behov hos konsumenterna. Detta ställer i sin tur höga krav på kompetensen hos personalen i butikerna. Säljarnas uppgift är att identifiera kundernas olika behov och skräddarsy optimala lösningar för att på bästa sätt tillgodose dessa. För att lyckas kräver det vissa interna förutsättningar inom företaget som vi senare ska undersöka och analysera. Syftet med uppsatsen är att analysera och utvärdera återförsäljarnas interna förutsättningar för att skapa mervärde. Undersökningen genomfördes genom att studera de två största återförsäljarna på den svenska telekommarknaden. Djupintervjuer gjordes med marknadscheferna på de båda företagen för att få en så överblickande bild som möjligt av deras tankegångar kring värdeskapande. Båda företagen redogjorde för hur de arbetar internt med värdeskapande strategier i syfte att skapa mervärde för kunden. Slutsatsen antyder att de faktorer som är viktiga för att ha rätt förutsättningar till att skapa mervärde är; god samverkan med leverantörer och kund, kontinuerlig kompetensutveckling, motivationsstimulerande åtgärder och en hög arbetstillfredsställelse. Dessa faktorer är i sin tur väsentliga för att kunna identifiera kundens behov, vilket är avgörande för att överleva på en kundorienterad marknad.

Hochsch. für Wirtschafts-, Rechts- und Sozialwiss., Diss.--St. Gallen, 1996.

A customer service unit in the telecom industry is a stressful and difficult work environment. The information is spread throughout many systems and it is not always easy to keep track of or use it in the most efficient way. The telecom industry has an especially complex IT architecture with a lot of information constantly being transferred. The main purpose of this thesis is to create a first version of a telecom customer service model. This model will describe what information a customer service unit at a telecom company needs. The model will also describe how IT should support the customer service unit with regards to what components are needed and how to use these components to deliver information efficiently. To connect to the purpose we have performed a series of studies in the following areas: Questionnaire Observations Interviews They have all been performed with selected personnel and experts at TeliaSonera Sundsvall. The results of these studies have been analyzed to answer their respective areas. What information the customer service unit need, what components they need and how to use these components. In conclusion we have integrated all the results into a first version of a customer service information model. This model shows the relationships between each component and also what information they need at the customer service unit. Some major issues and technical aspects are also presented in this model.

Implementeringen av IFRS har enligt tidigare studier visat sig ha en positiv inverkan på redovisningskvaliteten hos företag. Den del i standarden som behandlar rörelseförvärv benämns IFRS 3 och omfattar bland annat de upplysningar som företag ska lämna vid ett förvärv. Tidigare studier inom IFRS 3 har påvisat att företagen inte tar vara på fördelarna förknippade med att redovisa enligt de internationella redovisningsstandarderna, då upplysningarna relaterade till rörelseförvärven är både bristfälliga och inkonsekventa. De undersökningar som genomförts inom området är främst baserade på den europeiska marknaden, där forskare har använt sig av kvantitativa studier. I denna studie undersöker vi i vilken utsträckning svenska börsnoterade telekombolag konsekvent följt upplysningskraven i IFRS 3 sedan implementeringen. För att besvara problemet i studien har upplysningskraven fördelats i tre områden; allmänna upplysningar om det förvärvade företaget, goodwill och immateriella tillgångar samt hur upplysningarna förändrats över tid. Den metod som tillämpas för att genomföra undersökningen är en innehållsanalys med inslag av både kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod. Den teoretiska referensramen för studien består främst av upplysningskraven i IFRS 3 och teori som kompletterar standarden. Resultatet av studien visar att telekombolagen till stor del följer upplysningskraven i IFRS 3, men att bolagen kan förbättra sina redogörelser för de upplysningar som kräver mer utförliga motiveringar. Vid granskningen av hur telekombolagens upplysningar förändrats över tid kan konstateras att redovisningen följer ett inkonsekvent mönster mellan åren. De förändringar som noterats hos telekombolagen relaterar främst till de upplysningskrav som kräver mer ingående motiveringar och redogörelser. Sammanfattningsvis visar resultatet av studien på att det finns tydliga skillnader i hur bolagen tillämpar upplysningskraven.