Syfte Studiens övergripande syfte är att explorativt undersöka och med en socialkonstruktivistisk ansats beskriva föreställningar om begreppet hälsa hos beslutsfattare i samhället. Metod Den datainsamlingsmetod som använts i studien är kvalitativa, halvstruktureradc intervjuer; sju personer i ledande position från olika organlsationer har intervjuats. Intervjuerna varade mellan 30 och 90 minuter. En hermeneutisk metod - tematisk analys - har använts för att analysera de utskrivna intervjuerna. Diskursanalys har också använts för att analysera och beskriva diskursiva aspekter i materialet. Resultat De huvudsakliga resultaten kan sägas ligga på flera plan: ett stort intresse för hälsa förelåg hos intervjupersonerna - även om de alla tyckte att det var komplexa frågeställningar att diskutera. Genomgående var också att det främst var fysiska aspekter av hälsa som fokuseras på i chefernas dagliga arbete; andra aspekter av hälsa var också viktiga men svårare att diskutera och "sätta ord på". Cheferna sade sig vara medvetna om hälsans betydelse för arbetet och de respektive arbetsplatserna men att de samtidigt ofta inte skötte den egna hälsan i den utsträckning de skulle vilja - bland annat på grund av tidsbrist. Slutsatser Tentativa slutsatser som kan dras av studien är att den hälsodiskurs som kan sägas råda i det svenska samhället inbegriper en positiv värdering av hälsa i allmänhet, men att det då huvudsakligen är fysisk hälsa som avses, diskuteras och prioriteras eftersom mer heltäckande begrepp och modeller för hälsoarbete inte är förankrade bland beslutsfattare. Konsekvenser av dessa slutsatser kan innefatta att förändringar av ledarnas hälsoföreställningar kan leda till andra sätt att arbeta med, prioritera och diskursivt konstruera hälsa och hälsouppfattningar i såväl organisationer som samhälle. / Aim The aim of the paper is to, in an exploratory way, investigate, analyze and with a social constructivist approach describe the health concepts of managers. Method The method used in the study consists of qualitative, semi-structured interviews; seven persons in managerial positions in different organizations have been interviewed. The interviews lasted 30 to 90 minutes. A hermeneutic method - thematic analysis - has been used to analyze the transcribed interviews. Discourse analysis has also been used to analyze and describe discursive aspects of the material. Results The main results of the study are on multiple levels: the interviewees seemed to be very interested in health - even though they all said that these were complex issues. It was mostly physical aspects of health in the workplace that seemed to exist in the minds of the managers; other aspects were also important but were harder to discuss and to "find words for". The managers claimed that health was important for work-efficiency and in their respective workplaces but that they, themselves, didn't manage their own health the way that they would have liked to - due, among other things, to lack of time. Conclusions Some conclusions that can be made in the study is that the current health discourse in the Swedish society employs a positive evaluation of health in general, but that it mainly is physical health that is implied, discussed and prioritized since more advanced concepts and models for health work are not used by the managers. Consequences of these conclusions may be that changes in the health concepts of the managers may lead to other ways to work with, prioritize and discoursely construct health and health conceptions in both organizations and society in general.

Bakgrund: Tävling inom barnidrotten är någonting som diskuteras mycket idag. Ska barn tävla eller inte? Tidigare studier har visat att många av de barn som idrottar tycker att själva matchen eller tävlingen räcker som tävlingsmoment. Vikten av kunniga ledare har också visats i tidigare studier, då barn även utvecklar sina personliga färdigheter av att idrotta. Syfte: Syftet med studien är att undersöka Gävleborgs idrottsledares uppfattningar om barns tävlande i den organiserade idrotten. Metod: I studien används en kvantitativ metod för att undersöka uppfattningarna hos en bredd av barn- och ungdomsledarna inom idrotten, från ett flertal olika idrotter. Insamlingsmetoden är webbenkät. Med sammarbete från Gävleborgs Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna har enkäten skickats ut till idrottsledare i Gävleborgs län. Resultat och diskussion: Respondenterna är 346 idrottsledare i Gävleborgs län, både män och kvinnor, och de representerar ett flertal olika idrotter. Resultatet visar att majoriteten av ledarna tycker att barn kan tävla, men att det kan ske utan seriespel och tabeller. Ledare uppfattar att föräldrar tycker det är viktigare med seriespel och tabeller än vad de uppfattar att barnen själva tycker. Många av ledarna uppfattar att barn kan hantera vinster och förluster i idrotten, medan vuxna ledare och föräldrar inte kan hantera det lika bra. Slutsats: Slutsatser som kan dras är att många ledare i Gävleborg menar att barnidrotten kan innehålla tävlingsmoment, utan seriespel och tabeller. Tävling inom barnidrotten kan många gånger uppfattas som ett vuxenproblem, medan barnen själva inte uppfattas ha problem med tävling inom idrotten, enligt ledarna.

<p>I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill säga att uppsatsen är en studie som grundar sig på chefernas egna utsagor om deras ledarskap. Problemställningen är att ta reda på hur ledarskapet utövas samt vad det är som utmärker en bra ledare enligt cheferna själva. Tillvägagångssättet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstå ledarskapsrollen har utgångspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. Utifrån det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas som en framgångsrik ledare. Det kan även konstateras att ledarskapet bygger på ett samspel med sina medarbetare. Resultatet har visat att utvecklingen av ledarrollen sker genom erfarenhet men även genom att ledarna utbildar sig inom ledarskapet på eget initiativ.</p><p>Sökord: ledare, chef, ledarskap</p>

I denna uppsats belyses ledarrollen, det vill säga att uppsatsen är en studie som grundar sig på chefernas egna utsagor om deras ledarskap. Problemställningen är att ta reda på hur ledarskapet utövas samt vad det är som utmärker en bra ledare enligt cheferna själva. Tillvägagångssättet i studien har huvudsakligen skett genom kvalitativ metod. För att kunna förklara och förstå ledarskapsrollen har utgångspunkten i studien varit relevanta teorier som belyser ledarskapet i forskningsarbetet. Utifrån det resultat som framkommit kan det konstateras att kommunikation är en nyckelfaktor för att lyckas som en framgångsrik ledare. Det kan även konstateras att ledarskapet bygger på ett samspel med sina medarbetare. Resultatet har visat att utvecklingen av ledarrollen sker genom erfarenhet men även genom att ledarna utbildar sig inom ledarskapet på eget initiativ. Sökord: ledare, chef, ledarskap

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare. De erhåller dock olika tysta signaler från sin omgivning om att expertisen står över ledarskapet. Frånvarande direktiv från ledningen hur chefen bör prioritera sin tid och sitt engagemang mellan sina roller gör att chefen väljer mellan tre strategier: att kombinera sitt ledarskap och sin expertroll eller lägga tyngden på antingen ledarskapet eller expertisen. Dessa strategier kan medföra olika effekter på ledarnas upplevda situation, medarbetares arbetssituation och verksamhetens arbetsklimat. Resultaten beskrevs i relation till tidigare forskning och Goodalls teori om expertledarskapets betydelse för ledarskapet. En avslutande diskussion fördes om resultaten i relation till syftet och frågeställningen.

No description available.

Bakgrund: Det finns olika sätt för företag att konstruera sina ledare. Då Emballator Lagan Plast, ett industriföretag i Ljungby, har börjat fokusera på att utveckla sina ledare, fann vi det intressant att studera hur ledare konstrueras i SME-företag och vilka utmaningar SME- företag skulle kunna ha i detta arbete.   Problemformulering: Hur konstrueras ledare i SME-företag?   Syfte: Syftet med denna studie är att söka en förståelse hur ledare konstrueras i SME-företag utifrån deras specifika utmaningar och att samtidigt bidra med en förståelse för Emballator Lagan Plasts fortsatta arbete med ledarskapsutveckling.   Metod: I denna studie har vi gjort en fallstudie med en kvalitativ forskningsmetod. Vi har intervjuat och observerat olika arbetsroller för att söka en förståelse för hur ledare konstrueras i SME- företag.   Slutsats: Efter att tolkat det insamlade materialet och följt idéer och föreställningar om ledarskap, har vi fått en förståelse ledare konstrueras i SME- företag via en social konstruktion. / Background: There are different ways for companies to construct their leaders. Since Emballator Lagan Plast, an industry company in Ljungby, has started to focus on developing their leaders, we found it interesting to studying how leaders are constructed in SMEs and which possible challenges SMEs have in this work.    Research question: How are leaders constructed in SMEs?   Purpose: The purpose of this study was to search an understanding how leaders are constructed in SMEs given their specific challenges, together with a contribution to an understanding for Emballator Lagan Plast’s continuing work of leadership development.   Methodology: In this study, we have done a case study with a qualitative research design. We have done interviews and observations on different working positions to search an understanding how leaders are constructed in SMEs.   Conclusion: After interpreted the collected material and followed ideas and conceptions on leadership, we reached an understanding that leaders are constructed in SMEs through a social construction.

Syftet med vår undersökning är att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn använder sig av har ändrats i och med de förändringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i så fall på vilket sätt. Vi har valt att genomföra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifrån relevanta teorier inom området. De teorier vi valt är förändringsarbete i organisationer, ledarskap/chefskap, ledarstil E och O samt Grid- modellen. För att få en djupare förståelse om sammanhanget har vi även valt att fördjupa oss i teorier om banksektorn och service. Undersökningen har visat att bankcheferna överlag har påverkats utav det förändringstryck som har varit och som fortfarande förekommer på marknaden för banker. Givetvis har de fyra bankcheferna påverkats på olika sätt beroende på att förändringstrycket sett olika ut hos de olika organisationerna. Detta leder till att resultatet och analysen i denna uppsats inte är generaliserbar, utan är individuellt djupgående och visar exempel på hur bankchefers ledarskap i Mellansverige har påverkats under förändringstryck. Bankcheferna nämner i intervjuerna relativt liknande förändringsfaktorer som på ett övergripande sätt påverkar hela bankbranschen. Exempel på sådana faktorer är ökad konkurrens, proaktivt bankarbete och ökad kunskap hos kunderna. Detta är generella faktorer som påverkar bankchefernas ledarskap. I undersökningen framkom att en av bankcheferna klarade att bibehålla sitt ledarskap även under förändringsprocessen. Denna bankchef hade både innan och under förändringsprocessen ett utpräglat O-ledarskap, som kännetecknas av att det hos medarbetarna finns en vilja att följa ledaren. Innan förändringsarbetets genomförande använde sig denna bankchef av teamledarskap enligt Gridmodellen. Detta ledarskap kännetecknas av att medarbetarna har stort inflytande och integrationen mellan relation och produktion, vilket leder till att produktionen maximeras. Bankchefen behöll sitt teamledarskap även under förändringsarbetet. Dessutom hade bankchefen en mer inriktat ledarskap än chefskap både innan och under förändringsprocessen. De tre andra bankcheferna gick under de pågående förändringarna och omstruktureringarna från ett O- ledarskap till ett E-ledarskap. Detta innebär att de under förändringsarbetet inte kunde bry sig om förändringsmotståndet hos personalen, utan de fick lägga fokus på att genomdriva redan fastlagda beslut. Dessa tre bankchefer gick under förändringsprocessen mot ett tydligare chefskap, eftersom de fick använda sin formella makt för att genomdriva beslut som kan upplevas som negativa för personalen. Vår analys är även att de tre bankcheferna under förändringsarbetet ökade sin inriktning mot både människor och produktion, dock mest mot produktion.

Denna studie undersöker en kulturell föreställning om vad som kännetecknar en bra ledare, såsom den kommer i uttryck i självhjälpslitteratur för ledare. Självhjälpslitteratur för ledare indikerar vilken funktion ledarskap har i den samtida kulturen samt hur de framställs som goda ledare. Studien har genomförts med utgångspunkt i Max Webers teori om auktoritet som presenteras i boken Ekonomi och samhälle (1983) genom en hermeneutisk tolkning av fem stycken storsäljande ledarskapsböcker för att undersöka föreställningen av vad en god ledare är idag. Sammanfattningsvis har det framkommit att det finns ett stort utrymme för karismatiska ledare i vår kultur. Utifrån de aspekter som studien identifierat visar det sig att den ideala ledaren är en person som ser till att bejaka individers olikheter i form av att vara accepterande. Ledaren är en person som är lyhörd på dessa individers olika behov och tar ansvar för att upprätthålla rättvisa på arbetsplatsen. Ledaren är också omhändertagande på så vis att den tar ansvar för att utbilda och uppfostra de anställda i önskad riktning samtidigt som den är empatisk och värnar om den personliga integriteten och tryggheten på arbetsplatsen. Slutligen värnar ledaren om relationsbyggande och goda relationer.

Titel: Rektor – skolans pedagogiska ledare.En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrånrektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogiskledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdragsom pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar,regeringens skrivelser och statliga utredningar. Kommuners krav och förväntningar - så som deframkommer i platsannonser och i skolplaner - beskrivs. Samhällsansvaret för rektors utbildning tasupp. Skolverkets granskning av hur rektor genomför sitt uppdrag inleder litteraturgenomgången.Förhållandet mellan begreppen chefskap och ledarskap diskuteras. Ledarskap ur olika perspektiv lyftsfram.Studien angriper problemet utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Intervjun användes förinsamling av data; 14 rektorer intervjuades.Resultat; beskrivningskategorier:Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - medundantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informelltsätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: enförändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som islutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring avverksamheten.Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar uppidéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, ochhon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder förutveckling av verksamheten.Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att ihandling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar ochleder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon sertill att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelsertillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktigrelationsskapare mellan medarbetare och skolledare.Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en rödtråd i den kompetensutveckling som planeras.Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andramänniskor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem somlöses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren missköttsig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).Den pedagogiska administratören använder organisation och budget som pedagogiska verktyg.Elevstödjaren deltar i arbetet med elever som hamnat i svårigheter och som har rätt till stöd. Hon följerarbetet på nära håll och kontinuerligt.Demokraten samarbetar med medarbetarna när det gäller planering av kommande läsårs pedagogiskakonferenser, vid budgetarbete och vid framtagande av lönekriterier osv.Stöttan stödjer och handleder medarbetarna.