<p>Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten. Rollen som pedagogisk ledare för skolverksamheten beskrivs vara att ge det pedagogiska arbetet en riktning, att följa upp arbetet genom att finnas med i verksamheten och att utmana lärarnas uppfattningar genom att vara en motpart. Rektorerna uttrycker att de påverkar lärarnas arbete genom den ledningsgrupp som utgörs av arbetsledarna/utvecklingsledarna, genom att anordna forum för pedagogiska diskussioner, genom att uppmuntra och utmana samt genom att ge tid för reflektion.</p>

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten. Rollen som pedagogisk ledare för skolverksamheten beskrivs vara att ge det pedagogiska arbetet en riktning, att följa upp arbetet genom att finnas med i verksamheten och att utmana lärarnas uppfattningar genom att vara en motpart. Rektorerna uttrycker att de påverkar lärarnas arbete genom den ledningsgrupp som utgörs av arbetsledarna/utvecklingsledarna, genom att anordna forum för pedagogiska diskussioner, genom att uppmuntra och utmana samt genom att ge tid för reflektion.

Titel: Rektor – skolans pedagogiska ledare.En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.Det övergripande syftet är att försöka få en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och då utifrånrektors egen horisont. Problemet preciseras på följande sätt: Hur leder rektor skolan som pedagogiskledare? Problemet består i att försöka tolka, analysera och förstå rektors uppfattning av sitt uppdragsom pedagogisk ledare. Fokus ligger på rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare.En inventering av statens krav och förväntningar på rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar,regeringens skrivelser och statliga utredningar. Kommuners krav och förväntningar - så som deframkommer i platsannonser och i skolplaner - beskrivs. Samhällsansvaret för rektors utbildning tasupp. Skolverkets granskning av hur rektor genomför sitt uppdrag inleder litteraturgenomgången.Förhållandet mellan begreppen chefskap och ledarskap diskuteras. Ledarskap ur olika perspektiv lyftsfram.Studien angriper problemet utifrån en fenomenografisk forskningsansats. Intervjun användes förinsamling av data; 14 rektorer intervjuades.Resultat; beskrivningskategorier:Flanören. Att vara Flanör innebär att påverka genom att finnas med ute i verksamheten - medundantag för planerade klassrumsbesök. Det handlar om att påverka medarbetarna på ett informelltsätt. Detta kan ske i t.ex. personalrummet eller i rasthallen.Såningskvinnan agerar strategiskt; det finns en klar avsikt med hennes agerande: enförändring/förbättring av verksamheten är målet. Hon vet emellertid inte på förhand vad som islutänden blir resultatet av hennes agerande, men hennes agerande avser att leda till förbättring avverksamheten.Följaren tar del av vad som är på gång i verksamheten, i arbetslagen och på enheten. Hon fångar uppidéer och lyfter fram dem i ljuset. Hon vet att alla ”goda” idéer inte behöver komma från henne, ochhon är tillräckligt klok att inte stå i vägen för dessa idéer. Tvärtom, hon hjälper till att rasera hinder förutveckling av verksamheten.Förebilden ser sig som förebild i sitt agerande inför medarbetarna. Förebildligheten gäller att ihandling visa sitt förhållningssätt till andra människor, förebildligheten gäller när hon planerar ochleder pedagogiska möten och samtal med medarbetarna.Relationsbyggaren arbetar på att försöka skapa goda relationer till och mellan medarbetarna. Hon sertill att medarbetarna får gemensamma upplevelser genom att de t.ex. gör icke-vardagliga händelsertillsammans och genom att skolan bygger traditioner. Medarbetarsamtal lyfts fram som en viktigrelationsskapare mellan medarbetare och skolledare.Studierektorn planerar kompetensutvecklingsdagar för medarbetarna; hon ser till att det finns en rödtråd i den kompetensutveckling som planeras.Läraren leder direkt medarbetarnas lärande; hon skriver frågeställningar att samtala om, hon föreläser.Lärande ledare handlar om rektor som lärande person. Det rör sig om lärande i mötet med andramänniskor; det rör sig om rektorsutbildning, om nätverk, konferenser etc.Problemlösaren reagerar på oförutsedda händelser; de kan vara av två slag: det kan vara problem somlöses under dagen (t.ex. en lärare ber rektor att samtala med någon elev som enligt läraren missköttsig) eller sådana som kräver ett långsiktigt och tålmodigt arbete (t.ex. konflikter i personalgruppen).Den pedagogiska administratören använder organisation och budget som pedagogiska verktyg.Elevstödjaren deltar i arbetet med elever som hamnat i svårigheter och som har rätt till stöd. Hon följerarbetet på nära håll och kontinuerligt.Demokraten samarbetar med medarbetarna när det gäller planering av kommande läsårs pedagogiskakonferenser, vid budgetarbete och vid framtagande av lönekriterier osv.Stöttan stödjer och handleder medarbetarna.

Svenska rektorer har ett nationellt uppdrag att vara pedagogisk ledare och chef. Det pedagogiska ledarskapet betonas dock allt mer, som en av de viktigaste delarna i en skolledares uppdrag. Pedagogiskt ledarskap kan betyda att vara ledare för en pedagogisk verksamhet, men det kan också innebära att utöva ett ledarskap som är pedagogiskt. Pedagogiskt ledarskap kan ses i relation till skolans mål i läroplanen och det kan vara allt från rektors pedagogiska och metodiska utövanden till en medveten grundsyn som genomsyrar allt det som rektor gör. Begreppet är otydligt och svårtolkat. I syfte att identifiera dominerande forskningstraditioner och trender inom området ”pedagogiskt ledarskap” har jag studerat framför allt svenska texter, men också internationella, om skolledning. Litteraturen har avgränsats till tidsperioden 1990-2011 samt svenska och anglosaxiska texter. Resultatet, som presenteras i en forskningsöversikt, visar att pedagogisk ledning kan utövas på flera nivåer och i olika organisationer. Det pedagogiska ledarskapet i skolan tecknar konturerna av den framgångsrike rektorn och rektorn som inte lever upp till förväntningarna. Orsakerna till varför rektor inte lever upp till förväntningarna om det pedagogiska ledarskapet kan ses utifrån fyra perspektiv; rektor har inte kunskaper och kompetens, rektor får tolka själv, rektor har inte kontroll samt rektor befinner sig i korstryck. Inom det beskrivna perspektivet att rektor får tolka själv ges exempel från de dimensioner av pedagogiskt ledarskap, som finns beskrivna i den genomgångna litteraturen.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.

Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.