Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vad svensklärare har för uppfattningar om demokratiuppdragets innebörd samt hur dessa lärare arbetar med detta i sin undervisning för att utveckla demokratisk kompetens hos eleverna. För att komma fram till detta har vi valt att använda oss av en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har inlett detta arbete med att i bakgrunden visa på demokratiuppdragets komplexitet utifrån aktuell forskning. Detta genom att belysa skolans dubbla uppdrag, värdegrunden och spänningar kring värden och ideal. Vi har även behandlat begrepp som jämställdhet och mångfald, som kan ha olika betydelser för olika människor. Utifrån de svar svensklärarna gett oss under våra intervjuer har vi fått fram ett antal beskrivningskategorier. Dessa kategorier visar hur lärarnas svar skiljer sig från varandra, men även att lärarna i vissa frågor svarar på liknande sätt. Lärarna menar att demokratiuppdraget innebär att eleverna får möjlighet till elevinflytande, deltagande och påverkan. De lyfter även värdegrunden och allas lika värde samt att förmågorna att läsa och skriva bör ses som demokratiska rättigheter. Detta i och med att dessa ses som en förutsättning för eleverna att kunna påverka samhället. Av den anledningen får läsförståelse och samtal en stor del i undervisningen hos några av lärarna. Svensklärarna lyfter elevernas möjlighet att vara med och påverka undervisningen, men i vissa fall tvingas lärarna att förklara för eleverna varför deras förslag inte går att genomföra. Detta lyfter de som en svårighet med att arbeta med demokratiuppdraget. Även möjligheter lyfts och då betonas det av lärarna att det är ett mycket roligare sätt att jobba och att eleverna lär sig bättre om de får delta och påverka.

Bakgrund: Sedan 1 juli 2018 har läroplaner och kursplaner reviderats med ett stärkt fokus på skolans uppdrag att utveckla och stärka elevernas digitala kompetens. Kursplanen i svenska för invandrare omfattas också av revideringen där arbetet med digital kompetens i SFI-undervisningen betonas. Syfte: Undersökningens övergripande syfte har varit att undersöka hur SFI-lärare definierar begreppet digital kompetens och arbetar med att integrera digital kompetens i SFI-undervisningen. Metod: Den metod som tillämpas är kvalitativ metod med fenomenografisk ansats. För datainsamling användes ett webbaserat frågeformulär och fenomenografisk analysmodell i kombination med SAMR-modellen i databearbetningen. De teoretiska modeller som har använts i analysen är TPACK-modellen och Tony Bates riktlinjer för användning av teknologi i undervisningen. Resultat: Resultaten visar att digital kompetens definieras utifrån grundläggande datakunskap där centrala IKT-färdigheter ingår. Digital kompetens omfattar även förmågan att hämta, utbyta och bearbeta information i formella och informella sammanhang i vardagslivet. Av undersökningen framgår att envägsmedia används i SFI-undervisningen i större utsträckning än kommunikativ media. Slutligen visar undersökningen på att lärare integrerar den digitala kompetensen utifrån ämnesinnehåll och de förmågor eleverna ska utveckla inom ramen för SFIundervisningen. Däremot integreras inte samtliga delar, pedagogik, teknologi och ämnesinnehåll, på samma gång utan i separata former.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att undersöka hur några elever med läs- och skrivsvårigheter uppfattar olika lärandesituationer och vilka faktorer som påverkar lärandet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod, närmare bestämt fokusgruppintervju där respondenterna genomförde en diamantranking. Den teoretiska utgångspunkten för detta arbete är en fenomenografisk ansats, vilket också har använts vid analysen av resultatet. Studiens frågeställningar besvaras i resultatet, det visar sig att respondenterna uppfattar att lärande påverkas av både inre faktorer och yttre faktorer. Respondenterna uppfattar även att i vissa lärandesituation så lär de av andra, och i andra lärandesituationer så lär de med andra. Det som respondenterna uppfattar som de mest positiva lärandesituationerna är när det är praktiska övningar som de kommer att ha nytta av efter att utbildningen är klar. De tycker även att det är positivt när det går att få lugn och ro och de bestämmer sig för att ”bara göra det”. Resultatet har tolkats med hjälp av en variationsarkitektur för att få fram tre beskrivningskategorier. På den första nivån så uppfattar respondenterna att de befinner sig i en situation som kan påverka dem. På nästa nivå så uppfattar respondenterna även att det går att kompensera egna eller andras handlingar, för att förbättra lärandesituationen. På den högsta nivån av förståelse så uppfattar respondenterna också att det går att korrigera egna eller andras handlingar, för att förbättra lärandesituationen. Studien bidrar till att kunna ge lärare fler verktyg för att kunna möta elever med läs- och skrivsvårigheter och skapa positiva lärandemiljöer för dessa elever. Studien bidrar även till att förstå vilka verktyg det är lämpligt att försöka förse elever med läs- och skrivsvårigheter.

Uppsatsens syfte är att undersöka om matematiklärarna på gymnasiet, samt skolan, är förberedda för att använda programmering i undervisningen. Vi har intervjuat lärare och rektor på en medelstor skola i Skåne, i avsikt att få reda på vilka åsikter och uppfattningar de har om den kommande förändringen i styrdokumenten samt hur detta planeras att genomföras.Dessa kvalitativa intervjuer analyserade vi fenomenografiskt, då vi utöver att ta del av vad som explicit sägs även försökt utröna vilka underliggande uppfattningar som dessa uttalanden kunnat rymma. Det vi kunnat utläsa från resultatet av analysen, samt från lärarnas och rektorns direkta uttalanden har vi kopplat till teori, styrdokument och tidigare forskning. Vi kom fram till att lärarna i varierande grad är oroliga och kritiska inför den kommande förändring och att detta grundas på olika faktorer. Man anser att informationen om vad som avses med programmering är väldigt diffus. Det framgår inte klart i styrdokumenten i vilken omfattning eller form som avses med programmering. Ett flertal lärare känner sig absolut inte bekväma inför det nya momentet i uppdraget då de själva inte har den erforderliga kunskap som krävs för att kunna hjälpa eleverna med programmering. Lärarna ser inte heller hur de ska kunna hinna eller få plats med ytterligare ett moment i redan hårt belastade kurser. Det framkommer att behovet av kompetensutveckling är stort, och att det befintliga arbetet med att vidareutbilda personalen inte står i paritet med detta behov. Stora insatser behövs och tiden är knapp. I Finland och England är man redan inne i processen att implementera digitala verktyg i undervisningen. Dessa länders förfaranden samt hur man genomför strukturella förändringar genom förändringsterori ger en vidare syn på hur man kan gå tillväga i förändringsarbetet.Vår slutsats är att mycket fortfarande återstår att göra i form av planering och kompetensutveckling, men när dessa bitar väl faller på plats så kommer programmering inte att medföra något merarbete utan ses som en värdefull tillgång.

Enligt läroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) är det lärarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument är tydligare kring den individanpassade undervisningen än vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förväntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lärares förståelse av individanpassad undervisning. Därmed blev mitt syfte att undersöka och studera lärares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning. Detta valde jag att göra genom en kvalitativ metod med intervju som datainsamlingsteknik. Studien har sin utgångspunkt i fenomenografin. I studien har fyra verksamma lärare intervjuats. Resultatet visade två skilda uppfattningar av individanpassad undervisning: Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning och Individanpassad undervisning som utopi. Det som blev tydligt i resultatet är att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning är den kategori som var mest frekvent förekommande i det empiriska materialet, det vill säga lärarna uppehöll sig i intervjuerna kring resonemang som kan hänföras till innehållet i den beskrivningskategorin. Lärarna ger alltså uttryck för att de använder sig mycket av individanpassad undervisning. Innan studien antog jag att lärarna i större utsträckning skulle se den individanpassade undervisningen som något som de ville jobba med, men inte ansåg sig ha tid, resurser eller möjligheter till. Vid en analys av relationen mellan de skilda uppfattningarna kunde det konstateras att kategorin Individanpassad undervisning som generell princip för undervisning kan betraktas i ett elevperspektiv som mer utvecklande än kategorin Individanpassad undervisning som utopi. / According to the curriculum (Lgr11) and Education Act (SFS 2010:800) is the teacher's assignment to individualize their education. These policy documents are clearer about the individualized education than previous policy documents have been. My experience was that this wasn´t done fully as it should. With this as background, I wanted to investigate teachers' understanding of individualized education. This made my purpose to examine and study the teachers' different conceptions of individualized education. This, I chose to do through a qualitative approach to interview data collection techniques. The study was based on phenomenography. The study has four active teachers interviewed. The results showed two different conceptions of individualized education: Individually tailored teaching as a general principles of teaching and individualized education as a utopia. What became clear in the results is that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching is the category most frequently occurring in the empirical material. The teachers expressed that they use a lot of individualized education as a general principle of teaching. Before the study, I assumed that teachers in the greater would see the personalized education as a utopia, as something they wanted to work with, but felt they had time, resources or opportunities. When analyzing the relationship between the different positions, was it clear that the category Individually tailored teaching as a general principle of teaching can be seen in a student perspective as more developed than the category Individually tailored teaching as a utopia.

<p>Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken?</p><p>Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare.</p><p>Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.</p>

Få institutioner är i lika hög grad som skolan föremål för forskning och åsikter. Alla har rätt att säga sitt när det gäller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanåt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfället är ett vidgat textbegreppstänkande. Nytt är också att individuella utvecklingsplaner ska upprättas för varje elev. ’Individualitet’ är ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om. Hans pedagogik fick fäste i den svenska skolan redan tidigt på 1900-talet. Men vad innebär begreppen ’text’ och ’individualitet’ hur behandlas de i praktiken? Min uppsats belyser hur individuellt ett vidgat textbegrepp kan se ut vid personliga kunskapsredovisningar och hur individuellt elever reflekterar över hur de visar sin kunskap. I min första uppsats på C-nivå (Andersson 2007) inom universitetsämnet Svenska med didaktisk inriktning genomförde jag studier på sex elevers kunskapsredovisningar. Jag tydliggjorde hur dessa sex elever i årskurs sju använde text och bild när de visade sin kunskap i ett prov. I denna uppsats på D-nivå inom samma ämne, Svenska med didaktisk inriktning, behandlar jag ämnet med en fenomenografisk ansats genom att då undersöka samma sex elevers egna reflektioner kring hur de använde text och bild, d.v.s. ett vidgat textbegrepp när de visade sin kunskap. I min tidigare undersökning (Andersson 2007) gjorde jag alltså undersökningar på sex elevers provsvar där jag via text- och bildanalyser av elevernas prov granskade deras reaktioner på en lärares instruktioner och intentioner med ett prov. I denna uppsats på D-nivå undersöker jag således elevernas reflektioner över sin användning av text och bild i det prov de besvarade drygt tre månader tidigare. Mina studier visar stor individualitet både i kunskapsredovisningar och i reflektioner. Eleverna visade alla sin kunskap på olika sätt i ord och i bilder när de fick möjlighet att använda ett vidgat textbegrepp. Reflektionerna kring användningen av text och bild varierade också mellan eleverna. Genom att använda en fenomenografisk ansats belyser och karaktäriserar jag elevernas uppfattningar av fenomenet text – bild. Dessa beskrivna uppfattningar kan anses uppfylla ett fackdidaktiskt syfte och fungera som utgångspunkter i diskussioner för att förstå hur olika elever kan uppfatta fenomenet text –bild. Larsson (1986) beskriver i boken Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi fördelarna med en fenomenografisk ansats på följande sätt: ”Med kunskap om elevernas sätt att uppfatta något kan man upprätta en kontakt – läraren kan begripa eleven” (Larsson 1986:14). Studien visar sålunda hur ett vidgat textbegrepp och individualitet tar sig uttryck i verkligheten för sex elever i årskurs sju.

No description available.

Entreprenöriellt lärande finns inskrivet i styrdokumenten för den svenska skolan, vilket innebär att begreppet givits en stärkt ställning, både i Sverige samt i övriga europeiska länder. Att vara entreprenöriell kan omfatta att vara nyfiken, kreativ, innovativ, hitta lösningar, våga tro på sig själv, samverka, uppleva tilltro till sin egen förmåga samt att uppleva lust till sitt eget lärande. Denna studie har för avsikt att studera pedagogers samt skolledares varierade uppfattningar av begreppet entreprenöriellt lärande meden fenomenografisk ansats. Fenomenografin söker ej efter en viss sanning utan strävar efter att se variationer av uppfattningar kring ett begrepp. Studien avser även studera uppfattningar kopplat till bedömningar i samband med begreppet entreprenöriellt lärande. 17 pedagoger, samt 2 skolledare har intervjuats genom fenomenografiska intervjuer. I analysarbetet har olika beskrivningskategorier tagits fram och presenterats och studien visar att begreppet entreprenöriellt lärande kan vara utvecklande för eleverna, bidra till ett lustfyllt lärande, vara utvecklande ur ett didaktiskt perspektiv och kan vara ett sätt att knyta ihop undervisningens allmänna delar med de ämnesspecifika. Begreppet kan även bidra till en vidgad syn på bedömning samt vara en ingång till skolutveckling.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur rektorer väljer att organisera kompetensutveckling för lärare gällande erfarenhetsbaserad undervisning. Min empiri är insamlad med hjälp av datorstödda mailintervjuer. I och med detta söker jag mönster i respondenternas olika svar utifrån en fenomenografisk ansats. Studiens resultat har gett svar på de frågeställningar som studien utgår ifrån och resultatet visar på en stor variation. Dels finns det variation i respondenternas tolkning av begreppet erfarenhetsbaserad undervisning och det finns även variationer kring deras tolkning av styrdokumenten. Det går också att se olikheter gällande den kompetensutveckling som rektorer organiserar för lärare. På grund av de variationer som råder i samtliga utsagor så kan det bli aktuellt att lyfta vikten av centraliserad tolkning av bärande begrepp på nationell nivå för att komma så nära likvärdig undervisning som möjligt. / The aim of this study is to gain an understanding how the principals choose to develop teacher competence in experience-based teaching. I seek patterns in the different interview answers based on phenomenographic approach. My empirical data was collected with the help of computer-aided mail interviews. The results of the study have given answers to the questions on which the study is based upon and the results show a great variation. Variation in the interpretation of the concept of experience-based teaching and the governance document. But the results also vary regarding the skills development the principals offers teachers. Due to the variations that seem to prevail in all statements, it may be relevant to emphasize the importance of centralized interpretation of key concepts at the national level, in order to get as close to equivalent teaching as possible.