What do we really mean when we are talking about the perfect leadership? Does a leadership like that really exist in the world we live in today? Being perfect is something that many people are longing for, but that is hard to achieve. In school, in families and at work: the longing for perfectionism is everywhere. Being a leader is a tough goal to master, being the perfect leader is something impossible. Many managers in Sweden today all want to be successful and perfect at what they do, many of them don’t have the time to reflect over how the perfect leadership should be characterized. So why not give them a helping hand to show them how to achieve their goal as a perfect leader?

Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten. Rollen som pedagogisk ledare för skolverksamheten beskrivs vara att ge det pedagogiska arbetet en riktning, att följa upp arbetet genom att finnas med i verksamheten och att utmana lärarnas uppfattningar genom att vara en motpart. Rektorerna uttrycker att de påverkar lärarnas arbete genom den ledningsgrupp som utgörs av arbetsledarna/utvecklingsledarna, genom att anordna forum för pedagogiska diskussioner, genom att uppmuntra och utmana samt genom att ge tid för reflektion.

Denna studie behandlar kommentarerna till ett antal svenska nättidningars ledarartiklar. Syftet är att se vad kommentarerna behandlar, hur diskussionerna går och om de kan ses som en delav så kallade deliberativa demokratiska samtal. Med den kvantitativa innehållsanalysen som verktyg har vi undersökt 1730 kommentarer till 38 olika ledare fördelat på 6 olika nättidningar, Aftonbladet.se, Dn.se, Nt.se, Op.se, Sydsvenskan.se och Arbetarbladet.se. Det är en ledare per tidning som undersökts varje dag från den 28 mars till den 3 april 2011. Totalt har varje kommentar undersökts med 24 olika variabler för att få en bild av hur diskussionerna går, vad som behandlas och om kommentarfälten ären eventuell arena för deliberativa samtal. Exempel på variabler som undersökts är huruvida kommentaren är relevant för ämnet i ledaren och huruvida personen som kommenterar har svarat på en annan kommentar i kommentarfältet. Studiens huvudresultat är att kommentarerna till stor del anknyter till ämnet i tillhörande ledare och att många som rör sig i kommentarfälten tar ställning för eller emot politiska partier. Vi tror att det senare till stor del beror på att just ledare ofta tar upp ämnen med politisk anknytning. Ett annat av studiens resultat är att det tydligt pågår diskussioner i kommentarfälten. Det framgår tydligt då en stor del av kommentarerna korresponderar med varandra och argumenterar mot varandra.

Denna studie behandlar framställningen av ledare i ledarskapstidskrifter. Studien utgår från ledarbegreppet som en social konstruktion och syftar till att synliggöra vad som ingår i den bild som framställs. Med avseende på ledarbegreppet bidrar framställningen av ledare i media till att skapa föreställningar om vem som kan vara ledare och hur ledare bör vara. Studien avgränsar sig till ledarskapstidskriften Chef. Denna tidskrift har valts genom ett subjektivt urval. Metoden för denna studie är en innehållsanalys samt textanalys av tidskriftens innehåll i form av texter och bilder. Resultatet av denna studie visar att den framställda bilden är relativt snäv. Bilden visar upp få yngre ledare samt ytterst få ledare av någon annan etnicitet än Europeisk och Nordamerikansk. Fördelningen mellan ledare av manligt och kvinnligt kön är relativt jämn under åldern 45 år. Ledare över 45 år är enligt bilden oftare män än kvinnor. Ledarrollen framställs även som problematisk att kombinera med familjeliv och barn för ledare av kvinnligt kön, men inte för ledare av manligt kön. En ledare önskas också ha goda egenskaper inom ett antal olika områden, exempelvis kommunikation, personliga egenskaper samt handlingskraft och eftertänksamhet. Mycket ryms inom varje område och vissa önskade egenskaper står i direkt konflikt med varandra. En ledare önskas med andra ord vara allsidig. Utöver det förväntas ledare inte ha ett uttalat intresse för ledarskap. Ledare förväntas heller inte vara öppna med sitt privatliv varken i offentligheten eller bland medarbetare. Slutligen visar bilden att ledare oftast är verksamma inom stora statliga organisationer eller media. Ledare inom exempelvis tillverkningsindustri får inte utrymme i tidskriften och ingår alltså inte i bilden. Den snäva representationen i framställningen av ledare medför att det för vissa personer saknas förebilder i tidskriften. Detta är en del av det som påverkar hur de upplever sina möjligheter att bli ledare vilket utgör ett problem för mångfalden inom yrkesgruppen.

Det övergripande syftet i denna undersökning har varit att göra en kompetensinventering på ett ledarskap hos produktionsledare med utgångspunkt i en ledarskapsmodell och medarbetarundersökning. Vi har ställt oss frågor kring hur man kan arbeta vidare med ett resultat från en medarbetarundersökning för att utveckla ledare? Hur kan man använda sig av Rederiets ledarskapsmodell för att utveckla ledare? Samt vilket fokus Båten skall välja i kommande kompetensutvecklingar för produktionsledare? Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av fyra intervjuer och analys av en medarbetarundersökning kommit fram till vårt resultat. I förarbete och bakgrund till denna uppsats ligger Rederiets Ledarskapsmodell som vi använder oss flitigt av. Vårt resultat visar på att Båtens produktionsledare är bra på att utföra arbete gällande att leverera resultat och att följa Rederiets kärnvärderingar. Men att fokus bör ligga på att främja förbättringar, utveckla människor och visa självinsikt. / The overall aim of this study was to perform a competency inventory on leadership from production managers based on a leadership model and employee survey. We have asked us questions about how to use results from an employee survey to develop leaders? How to use Rederiets leadership model for developing leaders? As well as which focus Båten should choose for their next compentecy developments for production managers? We have used a qualitative research approach using four interviews and analysis of an employee survey which led us to our result. As a background lies the leadership model made by Rederiet which we have based much of our research on. Our results show that Båtens production managers are good at leading the work force to deliver results and to follow Rederiet´s core values. But focus should further be on encouraging improvements, develop people and show self-awareness.

Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända. Syftet med denna studie är att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003. Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå. Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003  är att ”Fatta viktiga beslut”. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganställdas upplevelser av en gemensamt antagen värdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mål samt vilka faktorer som påverkade deras möjligheter att tillämpa värdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anställda från en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att värdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna såg inte värdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, då de i huvudsak agerade utifrån erfarenhet och sin egen etik och moral för samhället och medborgarnas bästa. Ledarna upplevde värdegrunden som ett strategiskt komplement till den juridiska ram som de inom uppdraget förhöll sig till. Medarbetarna betonade att ökade resurser och organisatoriskt stöd skulle motivera dem att agera efter värdegrunden, medan ledarna endast betonade organisatoriskt stöd.

Examensarbete 15 hp. Musiklärarexamen

Syftet med uppsatsen är att undersöka och öka förståelsen för hur ledarskapet i självstyrande team är utformat samt hur ledare arbetar för att motivera självstyrande team. Genom att beskriva och analysera hur ledarskapet i de självstyrande teamen är utformat är målet att besvara följande frågor: på vilket sätt medlemmarna i de undersökta teamen är självstyrande, hur rollen som ledare för ett självstyrande team är utformad, hur ledarna anser att de självstyrande teamen arbetar för att motivera sig själva, vad ledarna anser motiverar och inspirerar de självstyrande teamen till att göra ett gott arbete samt hur ledarna arbetar med att motivera de självstyrande teamen. Undersökningen är av en kvalitativ ansats och enskilda intervjuer har använts för att samla in empiri. Sju ledare i olika led med olika personalansvar har intervjuats för att besvara våra frågeställningar. Studiens resultat visade att medlemmarna i de självstyrande teamen till viss del fungerar självstyrande och att rollen som ledare för ett självstyrande team är vägledande och stödjande i sin karaktär. Ledarna anser att teamen motiverar sig själva genom att det arbete de utför genomförs tillsammans vilket i sin tur ökar gruppsammanhållningen. Genom att göra medarbetarna delaktiga i beslutsfattande och problemlösande ökar ledarna motivationen hos medarbetarna. Studiens resultat visar att ledarna anser att medarbetarna i de självstyrande teamen motiveras av utveckling, ansvar och av det arbetssätt de använder sig av på avdelningen, nämligen arbetsrotation.