ABSTRACT   Title:                                       Artifacts as transformational leaders – A case study at SIBA.   Course:                                   Bachelor Dissertation - Leadership   Authors:                                 Tobias Barin and Victor Eriksson   Advisor:                                 Anders Billström   Keywords:                             Artifacts, transformative leadership, organizational culture and leadership   Problem formulation:          Which artifacts can be transformative leadership in the electronics industry?   Purpose:                                Create an understanding of store managers and deputy store managers' perception of how artifacts can be expressed in the transformational leadership.                                                  Creat an understanding of the importance of artifacts in leadership in the electronics industry.   Theoretical framework:       The study’s starting point for the theoretical framework has been Schein (2004) earlier theories of organizational culture, and Bass (1985) theories of transformational leadership. The link between organizational culture and transformational leadership is the basis for the chosen theories.   Methodology:                        We conducted a qualitative method with a deductive approach for intent a solution for problem. Personal interviews were conducted with two store managers and two deputy store managers at SIBA.   Conclusion:                           We have found that the artifacts: role-models, stories and rituals communicate the transformative leadership. Respondents have described how these artifacts conveys organizational culture but also the transformational leadership.

Bakgrund : För ett par år sedan började Migrationsverket att införa Lean med syfte att få ner sin handläggningstid från sex månader till tre månader för asylsökande. Lean-metoden kom därmed att kallas "Kortare Väntan". Det finns inte mycket forskning som ger en samlad bild kring vilka de viktiga faktorerna är för att lyckas med implementeringen av ett Lean-projekt. Syfte : Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på vilka de viktigaste faktorerna är för att ledare ska lyckas få medarbetarna att nå de i Lean uppsatta målen. Detta studeras utifrån ett ledarskapsperspektiv i valda delar inom Migrationsverket och jämförs med medarbetarnas perspektiv på ämnet i fråga. Avgränsningar : Uppsatsens avgränsning är Migrationsverkets mottagningsenheter i Alvesta samt Kristianstad/Karlskrona, även Norrköping och Stockholm ingår här då det är där Generaldirektör och Verksamhetschef är placerade. Metod : Uppsatsen är en fallstudie. För att komma fram till svaren har vi intervjuat fyra chefer: Generaldirektören, Verksamhetschefen för mottagning och två Enhetschefer. Vi har kompletterat våra intervjuer med en enkät som vi skickat ut till medarbetarna som leds av de Enhetschefer som vi intervjuat. Resultat, slutsatser: Då Migrationsverkets asylprocess drog ut på tiden allt mer bestämdes att något skulle göras. Ledningsgruppen tog kontakt med konsultfirman McKinsey som tog fram ett förslag tillsammans med Migrationsverket att Lean kunde vara rätt väg att gå. Lean har blivit Migrationsverkets sätt för att följa upp och kvalitetssäkra arbetsmetoden. Enligt Migrationsverkets ledning har väntan kortats efter att Lean infördes. Både cheferna och medarbetarna är överens om att de fick kunskap kring hur Lean kunde förbättra verksamheten. Införandet av Lean stred mot kulturen som rådde på Migrationsverket, det är både chefer och medarbetarna överens om. Migrationsverkets ledning har ändå sett att väntan för de asylsökande har kortats, medarbetarna har redan nu nått många av målen. Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till vidare forskning är att undersöka hur relationen mellan lön och måluppfyllelse att tideffektivisera skulle påverka medarbetarna. Detta skulle då sättas i relation till hur rättsäkerheten skulle influeras.

Organisationer i dagens samhälle ställs inför svåra utmaningar med att försöka hinna med att utvecklas i samma takt som omgivningen och hinna anpassa sig till den ständigt skiftande efterfrågan. En generell trend bland företag i dagens samhälle är därför att införa organisationsstukturer som i större utsträckning än tidigare betonar och eftersträvar flexibilitet, decentralisering och ökade befogenheter längre ut i organisationen. Medarbetare förväntas bli mer delaktiga i sitt eget arbete vilket väntas öka engagemanget och trivseln. Dock medbringar denna generella trend i organisationsutvecklingen en intressant paradox som kan försvåra införandet av det nya idealet. Det finns en uppenbar motsägelse med att implementera en förändring som ska öka delaktigheten och befogenheterna ute i organisationen, men att samtidigt genomföra den uppifrån, utifrån ledningen, utan delaktighet av medarbetarna. Syftet med uppsatsen var att undersöka varför medarbetarna inom ett företag upplevt en ökad grad av toppstyrning inom företaget trots att en organisationsförändring som delvis syftat till att öka medarbetarnas delaktighet genomförts. Dessutom skiljde sig vissa enheter åt i upplevelse och vad det berodde på avsågs också undersökas. Resultatet av undersökningen indikerar att både processen och genomförandet av en organisationsförändring påverkar upplevelsen av den. Om de rådande värderingarna inom organisationen inte överensstämmer med de värderingar som förändringen representerar eller medför kommer medarbetarna vara mindre öppna och tillåtande. För att lyckas med en organisationsförändring är även delaktighet i förändringsprocessen viktig för medarbetarna. Speciellt om förändringen betonar ökad decentralisering och delaktighet. Om medarbetarna inte är med på det är det svårt att lyckas med någonting. Resultatet indikerar också att skillnader mellan olika enheter delvis beror på huruvida så kallade informella ledare väljer att stödja eller inte stödja förändringen och utvecklingen. Då de innehar stort förtroende inom sina arbetsgrupper påverkar deras inställning och åsikter övriga gruppmedlemmar.

Studien syftar till att undersöka hur kommunikationen ter sig mellan chefer och medarbetare gällande förmedlande av policys och riktlinjer angående anställdas användande av sociala medier. Dessa chefer och medarbetare arbetar inom Sollefteå och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Studien utgår ifrån ett antal kommunikationsteorier som främst berör internkommunikation. Dessa teorier har fått ligga till grund för hela vår studie. Studien är en icke generaliserbar fallstudie som besvarar nedan skrivna frågor:  Hur förmedlas policys och riklinjer?  Vilka sociala medier- policys och riktlinjer finns hos kommunerna idag angående de anställdas användande av sociala medier?  Har de två kommunerna sett över e-delegationens riktlinjer gällande sociala medier?  Vilka likheter och olikheter finns i kommunikationen av policys gällande sociala medier mellan de olika kommunerna och de anställda inom de olika kommunerna?  Vi valde att undersöka ämnet genom att utföra kvalitativa samtalsintervjuer över telefon med två anställda på informationsavdelningen, fyra chefer och åtta medarbetare i de båda kommunerna.  Resultatet visar att det skiljer sig mellan de båda kommunerna i deras sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Resultatet visar också att kunskap om policyn angående sociala medier finns hos de anställda i Sollefteå kommun utan att något material finns klart. Sundsvalls kommun erkänner att arbetet med att kommunicera denna färdiga policy inte har varit lyckat, vilket även vårt resultat visar. I resultatet framkom inte om Sollefteå kommun har utgått ifrån e-delegationens rekommendationer i utformandet, vilket Sundsvalls kommun har gjort. Fler likheter och olikheter är funna gällande de båda kommunernas sätt att kommunicera policys och riktlinjer. Känslan vi har fått under våra intervjuer är att majoriteten av respondenterna känner att det alltid löser sig och att det för det mesta går bra. En av våra intervjupersoner satte ord på denna känsla genom att upprepade gånger svara “Dä bruk’ gå bra...”.

Titel: Motivation – och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag  Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: David Frisk & Oskar Thurén Handledare: Ann Wetterlind-Dörner Datum: 2012 – januari Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett medelstort tjänsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill också se om det finns skillnader i åsikter och upplevelser från medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. Utgångspunkten för uppsatsen var att få en bild av ett bonussystems påverkan på de anställda i ett företag.   Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frågorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna. Svaren har därefter sammanställts, analyserats kontra varandra och med hjälp av innehållet i den teoretiska referensramen. Företaget har bett om total diskretion och därför nämns inte företaget eller personer vid namn.    Resultat & slutsats: Undersökningen visar på tydliga skillnader mellan medarbetarnas och ledarnas uppfattningar kring bonussystemets motivationskraft. Flera tecken på bristande kommunikation har också registrerats i undersökningen. Företagets nuvarande bonussystem har en relativt liten effekt på medarbetarnas motivation. Förslag till fortsatt forskning: Företaget, som undersökts, är mitt i en reformering av sitt bonussystem. Den mest intressanta fortsatta forskningen skulle vara att undersöka hur det nya bonussystemet påverkar medarbetarnas arbetsmotivation.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan, av företagsledare inom svenska tjänsteproducerande medelstora företag, ses som en riktlinje och/eller tänkeställare kring sina egna uppfattningar av medarbetarnas motivationsnivå av ett belöningssystem.   Nyckelord: Motivation, medarbetare, ledare, bonussystem, individuellt, kollektivt. / Title: Motivation - and perceptions regarding the bonus system in a company. Level: Bachelor thesis in business economy  Author: David Frisk & Oskar Thurén   Supervisor: Ann Wetterlind-Dörner   Date: 2012 – January   Aim: The purpose of this paper is to examine a medium-sized service-company's bonus system and the effects of it. We also want to see if there are differences of opinions and experiences of staff and leaders regarding their bonuses and incentive effects that come with it. The starting point of the essay was to get a picture of a bonus system's impact on the employees of a company.   Method: We have made a total of nine qualitative semi-structured interviews within one company. The interviews took place with employees and managers and the questions to them are basically the same but have been adapted to the groups. The answers have been compiled, analyzed against each other and against the theory. The company has asked for total discretion and therefore we have not mention the company or individuals by name.Formulärets nederkant   Result & Conclusions:  Clear differences in perceptions between employees and managers have been found. Several signs of lack of communication have also been registered in the survey. The company's current bonus system has a relatively small effect on employee motivation.   Suggestions for future research: The company investigated is in the midst of a reform of their reward schemes. The most interesting research could this be that in due time, examine the new systems effects on the staff.   Contribution of the thesis: The essay can be viewed by managers in Swedish, medium-sized service-company’s as a guide and / or eye opener about their own perceptions of employees' motivation levels of a reward system.   Key words: Motivation, employees, managers, bonus, individually, collectively.

Vår studies syfte var att undersöka hur ledare inom den offentliga sektorns sociala område förvaltar sin makt i möten med sina medarbetare. Vi bestämde oss därför för att följa med tre ledare inom en kommuns sociala område, under möten med deras medarbetare. Vi ville därigenom få en fördjupad kunskap och förståelse om fenomenet makt. Våra forskningsfrågor var följande; Hur manifesteras makten i mötena? Vad händer i maktrelationerna? Vilka medel och resurser kommer där till användning? I denna undersökning valde vi att använda oss av metoden deltagande observation då vi bedömde att den var lämpligast för att kunna nå fram till vårt syfte. Som teoretiskt perspektiv valde vi att använda oss av Foucaults maktanalys, då vi även bedömde den som bäst lämpad för vår studies syfte. Resultatet i vår studie visade; Att kunskap är makt och makt är kunskap; då ledarna var dem som till största del styrde mötet genom att exempelvis informera gruppen om vad som sker, skall ske och har skett, vilket gör deras makt grundad på kunskap. Men också för att den som under mötet visade sig ha kunskap om en viss fråga, ofrånkomligt fick ”makten över ordet” och därigenom kunde styra.Att makten var aktiv och gav en produktiv kraft som förmerades; då ledarna var dem som till största del styrde mötena och på så vis var produktiva och aktiva till att strukturera upp dem. Men också för att ledarna ville ta tillvara på de enskilda gruppmedlemmarnas kunskaper så att de kunde bli till nytta för verksamheten och på så vis bli en produktiv kraft som förmerades. En intressant iakttagelse som vi gjorde var även att ledarna föreföll bli mer aktiva, delaktiga och produktiva under de möten, då de hade ”makten över dagordningen”. Vår slutsats är av den orsaken att ”makten över dagordningen” framstår som väldigt viktig för ledarna.

<p>Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma.</p><p>Den fråga vi ville söka svar på var:</p><p>- Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma?</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat.</p><p>I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.</p>

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences

Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma. Den fråga vi ville söka svar på var: - Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat. I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.

Skolan är ett ämne som återkommande diskuteras och debatteras och denna studie har som syfte att analysera och jämföra dagens diskurser om skolan, så som de kommer till uttryck på Aftonbladets och Dagens Nyheters ledarsidor. Studien fokuserar på vilka särdrag som går att finna på tidningarnas ledarsidor om skolan men också hur funna diskurser kan förstås ur ett kritiskt utbildningsteoretiskt perspektiv. Insamlat material analyseras med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys och resultatet ställs i en teoretisk analys mot studiens valda teori, som behandlar skolan i det postmoderna samhället. Det resultat som går att finna består av likheter men också skillnader i hur de olika tidningarna skriver ut och kommunicerar bilden av skolan på sina ledarsidor. Den reglerade skolan med ett fåtal aktörer framställs som den goda skolan av Aftonbladet medan Dagens Nyheter framhäver det fria valets skola med ökande krav på kontroll. Det går i diskurserna om skolan att finna diskursiva mönster som till stor del är gemensamma för båda tidningarnas ledarsidor. I diskurserna synliggörs återkommande ett nyttotänkande och vad som främst fokuseras i tidningarnas ledare är inte utvecklingen av ett mer demokratiskt samhälle utan istället ett mer konkurrenskraftigt samhälle. Med detta följer synen på skolan som förmedlare av nyttiga, och mätbara, kunskaper som kan leda till ekonomisk vinning. Den svenska skolan anses inte kunna leva upp till detta och de båda tidningarna enas om att den svenska skolan är i kris, den kanske till och med befinner sig i fritt fall.