Syftet med vår undersökning är att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn använder sig av har ändrats i och med de förändringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i så fall på vilket sätt. Vi har valt att genomföra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifrån relevanta teorier inom området. De teorier vi valt är förändringsarbete i organisationer, ledarskap/chefskap, ledarstil E och O samt Grid- modellen. För att få en djupare förståelse om sammanhanget har vi även valt att fördjupa oss i teorier om banksektorn och service. Undersökningen har visat att bankcheferna överlag har påverkats utav det förändringstryck som har varit och som fortfarande förekommer på marknaden för banker. Givetvis har de fyra bankcheferna påverkats på olika sätt beroende på att förändringstrycket sett olika ut hos de olika organisationerna. Detta leder till att resultatet och analysen i denna uppsats inte är generaliserbar, utan är individuellt djupgående och visar exempel på hur bankchefers ledarskap i Mellansverige har påverkats under förändringstryck. Bankcheferna nämner i intervjuerna relativt liknande förändringsfaktorer som på ett övergripande sätt påverkar hela bankbranschen. Exempel på sådana faktorer är ökad konkurrens, proaktivt bankarbete och ökad kunskap hos kunderna. Detta är generella faktorer som påverkar bankchefernas ledarskap. I undersökningen framkom att en av bankcheferna klarade att bibehålla sitt ledarskap även under förändringsprocessen. Denna bankchef hade både innan och under förändringsprocessen ett utpräglat O-ledarskap, som kännetecknas av att det hos medarbetarna finns en vilja att följa ledaren. Innan förändringsarbetets genomförande använde sig denna bankchef av teamledarskap enligt Gridmodellen. Detta ledarskap kännetecknas av att medarbetarna har stort inflytande och integrationen mellan relation och produktion, vilket leder till att produktionen maximeras. Bankchefen behöll sitt teamledarskap även under förändringsarbetet. Dessutom hade bankchefen en mer inriktat ledarskap än chefskap både innan och under förändringsprocessen. De tre andra bankcheferna gick under de pågående förändringarna och omstruktureringarna från ett O- ledarskap till ett E-ledarskap. Detta innebär att de under förändringsarbetet inte kunde bry sig om förändringsmotståndet hos personalen, utan de fick lägga fokus på att genomdriva redan fastlagda beslut. Dessa tre bankchefer gick under förändringsprocessen mot ett tydligare chefskap, eftersom de fick använda sin formella makt för att genomdriva beslut som kan upplevas som negativa för personalen. Vår analys är även att de tre bankcheferna under förändringsarbetet ökade sin inriktning mot både människor och produktion, dock mest mot produktion.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet. / The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.