CSN (Centrala studiestödsnämnden) har som ambition att förstärka sin frisknärvaro bland medarbetarna. Anledningen till det är att främja hälsan för den enskilda individen och minska kostnaderna för organisationen i sin helhet. Syftet med studien var att analysera och utvärdera hälsotestet som är en av de hälsofrämjande insatserna som CSN har påbörjat. Hälsotestet innehåller två delar. Den första är en enkätundersökning vilket kartlägger individens hälsa.Den andra delen är ett samtal med en hälsocoach. Med ett kvantitativt tillvägagångssätt insamlades information och resultatet med hjälp av en webbenkät. Respondenterna fick svara på skattningsfrågor, stängda frågor och fritextfrågor. Tanken bakom studien var att undersöka individernas åsikter kring hälsotestet med förhoppningen att det leder till en beteendeförändring hos medarbetarna. Resultatet tyder på att hälsotestet i sin helhet påverkar CSN:s anställda mer än vad bara Previaenkäten gör. Motivationen till en beteende förändringär generellt sett högre hos de som genomfört hela hälsotestet än de som enbart gjort enkäten.Däremot motiveras inte medarbetarna nämnvärt av hälsotestet till en beteendeförändring,även om individuella skillnader förekommer.

Denna undersöknings uppdragsgivare, som valt att vara anonym, har under en längre tid haft problem med hög korttidssjukfrånvaro vilket har lett till höga omkostnader. Organisationen har sedan en tid tillbaka haft ett pågående hälsofrämjande arbete för att öka frisknärvaron på arbetsplatsen, men det har funnits en önskan om att ta in utomstående perspektiv för att vidare kunna arbeta med frågan på ett utvecklande sätt. Syftet med studien var därför att undersöka medarbetarnas syn på den korttidssjukfrånvaron som fanns på arbetsplatsen för att få fram vad de ansåg vara de bakomliggande orsakerna till detta. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade telefonintervjuer samlades information in kring fokusområdet, utifrån framtagen intervjuguide. Resultatet analyserades sedan och presenterades utifrån identifierade teman. Resultatet tyder på att de befintliga hälsofrämjande aktiviteter som arbetsgivaren anordnar tenderar att ha lågt deltagandeantal. Det framkommer även att medarbetarnas arbetstider, lön och brist på variation i arbetet är det som väger tyngst när det kommer till orsaker till korttidssjukfrånvaro. Resultatet visar även på att den gemenskap som finns bland medarbetare i arbetsgrupperna och samarbetet med chefer är något som ses positivt på och har en positiv inverkan på motivation.

<p>Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.</p>

Syftet med denna uppsats var att belysa och analysera på vilket sätt medarbetarna inom Tekniska förvaltningen Hudiksvalls kommun nyttjar de friskvårdsinsatser som Tekniska förvaltningen erbjuder. Studien genomfördes med en kvantitativ metod med deskriptiv surveyundersökning. Detta gjordes i form av postenkäter med standardiserade frågor som vi skickade ut via post till alla medarbetare inom Tekniska förvaltningen. Resultatet är sammanställt över hur aktiva medarbetarna är i sitt deltagande inom Tekniska förvaltningens friskvårdsatsning och hur den nyttjas av medarbetarna. Där redovisas om medarbetarnas självskattade hälsa förändrats något pga. deltagandet samt om ålder och kön har någon betydelse för hur aktiv medarbetarna är i sitt deltagande i friskvårdsatsningen. Vi har även belyst om gemenskapen mellan avdelningarna förändrats något tack vare friskvårdsatsningen. Resultatet visas utifrån de 130 av de sammanlagt 210 medarbetare som arbetar på Tekniska förvaltningen Hudiksvall kommun. Av de 130 som deltog i undersökningen var 71 kvinnor och 59 män. Vi har konstaterat att det är 54 % av de 130 medarbetarna som deltar i någon av friskvårdsaktiviteterna som Tekniska förvaltningen erbjuder. Vi tror att de friskvårdsinsatser Tekniska förvaltningen arbetar med kan bidra till en friskare arbetsplats där medarbetarna får behålla hälsan och få ett ökat välbefinnande. Få känna trivsel och Vi-känsla på arbetsplatsen.

Frågan om chefers ledarskaps påverkan på de anställdas hälsa har aktualiserats under senare tid. Dock finns inte mycket forskning på området, vilket gör att denna uppsats kan komma att fylla en funktion i detta sammanhang. Uppsatsen har som syfte att ta reda på hur förskolechefer i en svensk kommun utövar sitt ledarskap och om det går att se någon koppling till medarbetarnas frisknärvaro. Med hjälp av kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes besvaras följande frågor i kandidatuppsatsen:   Vilket slags ledarskap utövar förskolecheferna? Vilka likheter finns i ledarskapsstilarna mellan de förskolechefer som har hög frisknärvaro bland medarbetarna? Skiljer sig ledarskapet åt, i så fall hur, mellan de chefer som har hög frisknärvaro och de med mellanhög och låg dito?   Min slutsats är att det finns likheter i hur cheferna utövar sitt ledarskap. Alla fem har starkt fokus på produktionsorienterat ledarskap, medan det skiljer en hel del mellan dem när det gäller det relationsorienterade dito. Tre av fem utövar mer eller mindre det salutogena ledarskapet. Den chef som har lägst frisknärvaro är den som leder på ett mest produktionsorienterat sätt. Resultatet av denna studie tyder på att ledarskap, för att öka frisknärvaron, bör utövas med tydlighet, närvaro och delaktighet. / The issue of managers' leadership influence on the health of employees has been actualized recently. However, there is a lack of research in this area, which motivates a focus on this topic. This study aims to find out how pre-school managers in a Swedish municipality exercises leadership and if you can see any connection to the staff's work attendance. By using the qualitative method in which five semi-structured interviews were conducted, I have got some answers to the following questions in this study:     1. What kind of leadership does preschool heads exercise? 2. What similarities are there in leadership styles between the  pre-school managers who have high work-attendance among staff? 3. Is there a difference in the leadership between the managers who have high work attendance and those with medium- and low ditto? If so what differs between them?   My conclusion is that there are similarities in how managers exercise their leadership. All five have a strong focus on production oriented leadership, while it differs more between them when it comes to the relationship oriented one. Three of the five exercise more or less the salutogenic leadership. The manager with staff with the lowest work attendance is the one who exercise her leadership in the most production-oriented way. Results from this study indicate that leadership, to increase work attendance, should be exercised with clarity, presence and inclusion.

Sjukfrånvaron inom de svenska kommunala vård- och omsorgsorganisationerna ökar. Samtidigt har en organiserings- och styrningsförändring skett inom dessa organisationer de senaste decennierna i form av införandet av New Public Management (NPM) och dess reformer. Studien syftade till att genom en kvalitativ fallstudie få en ökad förståelse för hur psykosociala och organisatoriska faktorer tillsammans kunde ha inverkan på en kommunal vård- och omsorgsorganisations sjukfrånvaro för organisationens medarbetare inom kontaktyrken och dess chefer. Detta utifrån att identifiera vad organisationens sjukfrånvaro orsakades av samt för att föreslå åtgärder för att förebygga framtida sjukfrånvaro. För att uppfylla syftet och studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 19 intervjupersoner som representerade de arbetsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019 samt de chefsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019. Empirin analyserades utifrån den teoretiska referensramen. Denna innefattade tidigare forskning samt teorier gällande NPM, struktureringsteori, psykosociala sjukfrånvarofaktorer, organisatoriska sjukfrånvarofaktorer, psykosociala friskfaktorer, organisatoriska friskfaktorer samt organisationshälsa. Studiens resultat visade på tre framträdande psykosociala sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra organisatoriska sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra psykosociala friskfaktorer för medarbetare respektive chefer samt fyra organisatoriska friskfaktorer för medarbetare och fem organisatoriska friskfaktorer för chefer. Resultaten visade att de psykosociala och organisatoriska sjukfrånvaro- och friskfaktorerna påverkade varandra, att det fanns ett samband mellan chefers och medarbetares upplevda arbetsmiljö samt att sjukfrånvaron framförallt kunde härledas till strukturer medan frisknärvaron istället kunde härledas till individers handlingar. Tio åtgärder för att minska sjukfrånvaron inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer presenterades utifrån studiens resultat och potentiell vidare forskning har föreslagits. / Sickness absence within the Swedish municipal healthcare organizations is increasing. At the same time, there has been a change in organization and governance within these organizations in recent decades in the form of the introduction of New Public Management (NPM) and its reforms. The study aimed to gain a better understanding of how psychosocial and organizational factors together could have an impact on a municipal healthcare organization's sickness absence, regarding employees in the human service profession and its managers, through a qualitative case study. This to identify what was causing the organization's sickness absence and on proposing measures to prevent future sickness absence. To fulfill the purpose and study questions, semi-structured interviews were conducted with a total of 19 informants representing the working groups with the organization's highest and lowest sickness numbers in 2019 and the management groups with the highest and lowest sickness numbers in 2019. The empirical data was analyzed based on the theoretical frame of reference. This included previous research as well as theories of NPM, structuring theory, psychosocial sickness absence factors, organizational sickness absence factors, psychosocial health factors, organizational health factors and organizational health. The study's results showed three prominent psychosocial sickness absence factors for employees and managers, four organizational sickness absence factors for employees and managers, four psychosocial health factors for employees and managers, four organizational health factors for employees and five organizational health factors for managers. The results showed that the psychosocial and organizational sickness absence and health factors affected each other, that there was a connection between managers and employees perceived work environment and that the sickness absence could primarily be attributed to structures, while work attendance instead could be attributed to individuals' actions. Ten measures to reduce sickness absence within municipal healthcare organizations has been presented based on the results of the study, as well as suggestions for further research.